Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Högt spel. Trafiken på Bromma skulle kunna rymmas på Arlanda – om flygplatsen får använda alla sina landningsbanor.

Inrikes

Vingklippt flygplats

Glöm Bromma – det är Arlanda som är mest hotat.

För att vara en liten cityflygplats får den en hel del utrymme. Så när allianspartierna i veckan presenterade sin skuggbudget passade de borgerliga rikspolitikerna på att bedyra sin kärlek till Bromma flygplats i Stockholm.

Bakgrunden är såklart den uppgörelse som socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och feministiskt initiativ har kommit överens om i Stockholms stad. Senast år 2022 ska det börja byggas bostäder på marken.

Det som är intressant med striden är att den inte längre handlar om vad som är lämpligast att använda flygplatsmarken till. I bakgrunden finns två helt skilda uppfattningar om huruvida det ens går att stänga Bromma flygplats.

De borgerliga partierna hävdar att Arlanda redan är »fullt« i rusningstid, och att flygkapaciteten i Stockholm skulle få stryka på foten om Bromma stängdes.

Vänsterblocket – med miljöpartiet i spetsen – hävdar att det är nonsens, och pekar på att Bromma de senaste åren fått växa på Arlandas bekostnad.

Till båda sidors försvar måste man berätta att Trafikverket är medskyldigt till förvirringen. Tjänstemännen där har nämligen producerat två alster – ett som blåa laget gillar, och ett som rödgröna laget tycker om.

Det började förra året. Då presenterade myndigheten en rapport som gick igenom kapacitetsbehovet på de svenska flygplatserna fram till 2030. I rapporten stod det bland annat: »Det är uppenbart att Brommas reguljära trafik skulle kunna hanteras i sin helhet på Arlanda.«

Men i år, i valrörelsens slutskede, meddelade Trafikverket att rapportens slutsatser inte längre gällde och tog bort den från sin hemsida. I stället publicerades ett pressmeddelande med innebörden att en nedläggning av Bromma skulle vara »negativ för tillväxten«. Nu gick det inte längre att flytta trafiken från Bromma till Arlanda »utan att tränga ut annan trafik«.

Man kan tycka att det är konstigt att det inte går att få plats med Brommaflygen på Arlanda. Volymen på Arlanda var förra året 20,7 miljoner passagerare, vilket endast är 2,4 miljoner fler än år 2000, då bana 3 inte ens var i bruk. Flera internationella flygplatser – som Kastrup i Köpenhamn – klarar också betydligt fler flyg med lika många banor.

Men en detalj som komplicerar är oklarheterna om Arlandas miljötillstånd. För ett år sedan meddelade mark- och miljödomstolen ett nytt miljötillstånd för hela verksamheten på Arlanda. Ägaren, det statliga företaget Swedavia, vann då en liten seger i och med att flygplatsens utsläppstak lindrades. Men samtidigt förbjöds raka inflygningar över Upplands Väsby tätort från den 1 januari 2018. Tanken är att så kallade »kurvade inflygningar« ska börja införas, men Swedavia menar att den tekniken inte kan vara tillgänglig så snart som 2018.

Swedavia har överklagat beslutet till Mark- och miljööverdomstolen, och om man inte vinner kan Arlanda om bara några år behöva reducera trafiken kraftigt på bana 3 – den bana som används mest i högtrafik.

Trots allt snack om Brommas framtid finns alltså en annan process som har mycket större effekt på huvudstadens framtida flygkapacitet.

Mark- och miljööverdomstolens beslut väntas den 21 november. Om Swedavia får använda bana 3 obehindrat framöver är det fritt fram för de utbyggnadsplaner som går ut på att 28,8 miljoner passagerare ska landa på Arlanda år 2030.

Kanske får även några av Brommaplanen plats där då också.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera