Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Kandidatens dilemma

Moderaterna sluter upp bakom Anna Kinberg Batra. Men nyvalet innebär att konflikterna i partiet ändå kan blossa upp.

Han såg ut som man föreställer sig ett före detta kommunalråd i skånska Vellinge: pullover under blazern och vänsterhanden nedstucken i fickan på de grå kostymbyxorna. På sävlig skånska förkunnade mannen att valberedningen, där han var ordförande, föreslog Anna Kinberg Batra som ny partiledare.

Några timmar tidigare hade de haft det sista mötet, två våningar upp i samma hus, i partistyrelsens sammanträdesrum i Gamla stan. De hade varit helt överens. Moderaterna ute i landet, ungdomsförbundet, m-kvinnor, ja, alla var de eniga kring beslutet.

– Det är svårt att tänka sig en kandidat med starkare stöd, sammanfattade Lars-Ingvar Ljungman på pressträffen i tisdags.

Efteråt strömmade journalisterna fram till skånemoderaternas starke man. Hur blir det med de 16 övriga medlemmarna i partistyrelsen? Vilka ska leda moderaterna?

Det var inte så konstigt att de undrade.

Under de tre månader som förflutit sedan valnatten då Fredrik Reinfeldt meddelade att han skulle lämna posten som partiordförande och därmed också partistyrelsen har det varit strömhopp från moderattoppen. Finansmannen Gustaf Douglas har sagt att han ställer sin plats i partistyrelsen till förfogande. Likaså Gunilla Carlsson, som varit förste vice partiordförande sedan 2003.

Vi får se när platserna fylls, sa Lars-Ingvar Ljungman. Kanske i januari, kanske i höst. Saker och ting måste fungera praktiskt.

Längst bak i lokalen stod en ung stockholmskille i mörka jeans, vit skjorta och med ett körsbärsrosa anteckningsblock inklämt under armen. Rasmus Törnblom är också med i valberedningen, och för knappt tre veckor sedan blev han vald till ny ordförande i moderata ungdomsförbundet.

De senaste veckorna har han levererat en kanonad av kritik mot partiet. Han har bland annat krävt att hela partistyrelsen bör ställa sina platser till förfogande på extrastämman den 10 januari.

Ungdomsförbund skäller alltid. Denna gång har de däremot blivit uppbackade i kravet av de tunga distrikten Skåne och Stockholm. Här finns alltså en konflikt, trots den rörande enigheten på pressträffen. Men har den någon betydelse?

När man pratar om makten i moderaterna är det svårt att inte börja i 2002. Bilden av den lilla gruppen som då skapade nya moderaterna har etsat sig fast i partiets minne och har även utanför moderaterna blivit modellen för ett framgångsrikt ompositionerande av ett parti.

Efter Bo Lundgrens katastrofval för tolv år sedan rekryterades Sven Otto Littorin som tog med sig sin kompis Anders Borg. Bo Lundgren ville få revansch och förändra moderaterna. Problemet var att han inte hade partiets förtroende. I stället blev det Fredrik Reinfeldt som satte igång förändringsmaskineriet. Men han var inte ensam. Förutom Anders Borg som filade fram den ekonomiska politiken, och den entusiastiske Sven Otto Littorin som höll ihop partiet, fanns Ulrica Schenström som visste hur man skapade rubriker. Och så Per Schlingmann, kommunikationschefen som fick ihop allting i ett marknadsförbart paket.

Tillsammans blev de ett sammansvetsat team som fick god tid på sig att lägga grunden för de nya moderaterna.

Det man kan konstatera är att den här gruppen hade lite eller inget med moderaternas partistyrelse att göra. Det är nämligen inte där makten har funnits.

– Man kan vara vaktmästare på kansliet, så länge man ingår i partiledningen hör man till makten, som en före detta moderat uttrycker det.

Moderaterna är ett toppstyrt parti. Ett parti där partiledaren själv beslutar vilka som ska ingå i partiledningen, oftast partisekreteraren samt några enstaka tjänstemän. Ett parti där ledningen sedan kan komma till styrelsen med planen efter att den satts i verket. Ett parti där riksdagsledamöterna kan bli varse om förslag bara timmar innan det ska presenteras inför medierna.

I moderaterna är det partiledningen som är det egentliga maktcentrat. Anna Kinberg Batra ska nu bygga sitt. Men förutsättningarna för det är långtifrån desamma som för tolv år sedan.
akb

Till att börja med är det ont om tid. Många moderater som Fokus har talat med hävdar att Anna Kinberg Batra inte hinner plocka in nytt folk till partiledningen förrän efter valet. För det första är en ny organisation tidskrävande i sig. För det andra finns det en poäng i att anpassa sin partiledning efter om man sitter i opposition eller är ett regeringsparti.

Å andra sidan är det inte oproblematiskt att låta partiledningen vara kvar. Partisekreteraren Kent Persson till exempel, är sedan länge hårt kritiserad. En rad nyckelpersoner har lämnat partikansliet under hans ledning. Att utse en ny partisekreterare kan vara ett sätt att göra sig populär internt och visa vem som bestämmer.

Frågan är också vilka personer som är aktuella. Det finns en krets, lite utanför dagens moderatledning, som nämns av flera: Pär Henriksson, näringslivskonsulten som var kommunikationschef under Reinfeldts första mandatperiod. Samt Martin Borgs, tidigare presschef för partiet, och Maria Rankka, vd för Stockholms handelskammare.

Samtidigt undrar flera moderater om hon verkligen lösgör sig ur det gamla partiets grepp. På pressträffen i måndags volontärjobbade Fredrik Reinfeldts gamla presschef Roberta Alenius. Dessutom talas det om gamla ministrar som har den nya partiledarens öra. Sådana som Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson. Och det finns de som tror att Fredrik Reinfeldt varit betydligt mer närvarande än vad han låtit påskina.

Vilka Anna Kinberg Batra väljer blir inte bara avgörande för hur partiledningen ser ut. Det påverkar även maktfördelningen i partiet i stort.

Som en centralt placerad moderat uttryckte det:

– Partistyrelser har makt när det går dåligt, men inte när det går bra.

När Fredrik Reinfeldt och hans gäng formerade sina nya moderater och nådde framgång med dem, satt partistyrelsen tyst. Om den kommer sitta lika still framöver avgörs av hur Anna Kinberg Batra lyckas i sitt maktövertagande.

Om inte, kan partistyrelsen bli en arena för de åsiktsskillnader i partiet som faktiskt finns.

Rasmus Törnblom, till exempel, har efter sitt tillträde gått ut och kritiserat moderpartiet för idéfattigdom. Moderaterna har pratat för mycket om budgetdisciplin i stället för att utveckla politiken. Det är bland annat därför han tycker att partistyrelsen bör ställa sina platser till förfogande.

Vid sidan av ungdomsförbundet finns ett annat viktigt maktskikt i moderaterna med synpunkter på partiet. Det handlar om kommunalrådskretsen, löst sammansatt av distriktsordförande och kommunalråd.

Lyssnade man på Lars-Ingvar Ljungman en stund efter pressträffen var det tydligt vad distrikten tryckt extra på.

– Hela landet, sa han.

Den nya partiledningen måste prata mindre bullerregler och mer byskolor och bensinmackar.

Landsbygden var också argumentet när Västernorrlands distrikt nominerade Tomas Tobé och Catharina Elmsäter-Svärd till partiordförandeposten trots att de båda tackat nej. Och bland andra har Gävleborgsmoderaterna nominerat kommunala namn till partistyrelsen för att väga upp partiledarens storstadsfixering.

Även Fredrik Reinfeldt anklagades i början för att vara Stockholmsfixerad. Men splittringen kan vara farligare nu än tidigare.

Moderaterna tappade cirka tio procent av de väljare som bor på landsbygden. I partiets eftervalsanalys konstateras att Sverigebygget, som skulle vara valrörelsens stora visionära projekt, uppfattades som en storstadsfråga. Landsbygden, eller mer bestämt regioner med låg tillväxt, resonerar exempelvis Lars-Ingvar Ljungman, är nyckeln till väljarna som sverigedemokraterna snodde.

En annan fråga är migrationen. Enligt en undersökning från SVT i onsdags vill hälften av de ledande moderata kommunpolitikerna begränsa flyktingmottagandet.

Och under hösten har flera borgerliga ledarsidor förespråkat att bryta upp den migrationspolitiska uppgörelsen med miljöpartiet. I november motionerade den migrationspolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson tillsammans med flera andra moderater om att skärpa försörjningskravet vid anhöriginvandring. En återgång till partiets gamla politik. Det fick Rasmus Törnblom att rasa, och han tycks beredd att gå till strid för ungdomsförbundets gamla paradfråga om fri invandring.

Kan man smyga in försörjningskrav för anhöriginvandring i en arbetslinjeretorik? Hur går det ihop med den breda uppgörelse som Anna Kinberg Batra säger sig vilja ha? Kan detta rentav bli frågan som splittrar alliansen? Det låter drastiskt, men faktum är att många moderater nickar åt den frågan.

Det finns alltså konflikter. Men Anna Kinberg Batra hade nog kunnat styra förbi dem, såsom partiledningar i moderaterna brukar kunna göra. Med mer tid kunde hon ha tagit fram en politik för landsbygden och integrationen medan socialdemokraterna och miljöpartiet hade fullt upp med att hålla ihop regeringen.

Men så kom ett nyval emellan.

 

Moderaternas höst 2014

14 september: 

Moderaterna backar 6,7 procentenheter. Fredrik Reinfeldt meddelar sin avgång.

15 september: 

Anders Borg kallar till pressträff på finansdepartementet och meddelar att han lämnar sitt uppdrag.

31 oktober: 

Moderaternas länsförbund i Halland kräver att hela partistyrelsen avgår.

23 november: 

Moderaternas vice partiordförande Gunilla Carlsson meddelar att hon tänker avgå från sitt uppdrag i mars nästa år. Samtidigt lämnar hon politiken helt.

24 november:

Finansmannen Gustaf Douglas säger att han lämnar partistyrelsen i samband med stämman i mars.

26 november: 

Flera länsförbund, även Dalarnas och Skånes, för fram att hela partistyrelsen bör ställa sina platser till förfogande.
I det kravet instämmer även Rasmus Törnblom, ny ordförande för moderaternas ungdomsförbund och själv ledamot i valberedningen.

4 december: 

Förutom att byta partiledare på extrastämman i början av januari funderar moderaterna nu även på om stora delar av partistyrelsen ska bytas ut. De flesta förbundsordförande som SvD talat med tycker att det räcker med de fyllnadsval som blir nödvändiga i och med att bland andra Fredrik Reinfeldts, Anders Borgs och Gunilla Carlssons platser blir tomma. Men en del vill gå längre.

4 december:

Linda Norberg blir ny presschef.

9 december:

Valberedningen utser Anna Kinberg Batra till parti-ledarkandidat.

10 januari:

Partiets extrastämma hålls på Friends Arena i Solna. Då väljs Kinberg Batra formellt till ny partiordförande.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera