En studie i terror

Text:

Foto: TT

Samtidigt som världens blickar riktades mot Paris och terroristattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion på Rue Nicolas Appert pågick en långt blodigare massaker i staden Baga i nordöstra Nigeria.

Om den vet vi betydligt mindre.

Uppgifterna om antalet mördade varierar från ett par hundra till ett par tusen människor. Det antas att förövarna kom från den islamistiska terroristgruppen Boko Haram, men inte ens det går att veta helt säkert. De som bevittnade massakern är antingen döda eller på flykt. Förloppet följer dock samma mönster som tidigare massakrer genomförda av den fruktade terrorgruppen, som bildades i nordöstra Nigeria någon gång runt sekelskiftet.

Med enklare jordbruksredskap som hackor och machetes började rörelsens medlemmar gå till attack mot polisstationer och lyckades över tid samla på sig en hel del vapen. Samtidigt började de också systematiskt mörda de imamer som inte predikade just deras version av islam. Syftet var att upprätta ett åsiktsmonopol i trakten. Hans Brun, som är terrorismforskare vid King’s College i London och expert på Boko Haram, säger att just detta var en nyckelkomponent i rörelsens strategi.

– Det de åstadkom påminner om trettiotalets Tyskland, där de demokratiska krafterna misshandlades, mördades eller fördrevs. Deras våld är mycket väl kalibrerat och långt ifrån slumpmässigt. Med civilsamhället borta ur bilden blir det mycket svårare att motarbeta dem, säger han.

För resten av världen blev Boko Haram känt så sent som förra våren när gruppen kidnappade 276 flickor från en skola i Chibok i Bornostaten. 216 av dem saknas fortfarande. Vid det laget hade mönstret i våldsanvändningen redan förändrats, från riktade attacker mot politiker, myndigheter, tjänstemän och andra som ansågs vara en del av den oheliga nigerianska staten, till massakrer av hela byar på det vis som skedde i Baga nu i början av januari.

Precis som Islamiska staten erkänner inte Boko Haram koloniala gränsdragningar och statsbildningar. Redan från början användes den svarta jihadistflaggan. Nigerianska staten ses som korrumperad av västligt inflytande och i dess ställe vill man upprätta ett kalifat styrt utifrån sharialagar.

Redskapet för att nå dit är våld, men inte vilket våld som helst.

Inom forskningen talar man ibland om terrorism som ett projekt i tre faser. Allt börjar med att skapa kaos och rädsla. På så vis kan man få folk att börja ifrågasätta statens legitimitet och regeringens möjlighet att styra och skydda landet.

Steg två är att provocera fram en överreaktion från staten, i syfte att radikalisera delar av befolkningen och slå split mellan den och regeringen.

I detta har Boko Haram varit skrämmande framgångsrika. Human Rights Watch har dokumenterat hur Nigerias säkerhetsstyrkor, i sina operationer mot terrorgruppen, har genomfört utomrättsliga avrättningar, bränt ner hus och affärer och stulit pengar från lokalbefolkningen.

Effekten terroristerna eftersträvar förstärks av att nordöstra Nigeria är en särskilt eftersatt och underutvecklad del av det annars så rika landet, där regeringens närvaro sedan tidigare upplevts som minimal.

Den tredje fasen i terrorprojektet är betydligt svårare. När man med kaos och rädsla som medel skadat tilliten till staten gäller det för terroristgruppen att presentera sig själv som ett trovärdigt politiskt alternativ. I den här fasen är det Islamiska staten som lyckats bäst, med skapandet av en statsliknande administrativ struktur som ses som legitim av åtminstone delar av befolkningen.

Dit har Boko Haram ännu långt kvar, men redan nu är de ett allvarligt hot också mot andra länder i regionen. I söndags kidnappade de upp emot 80 människor, många av dem barn, från byar i norra Kamerun. Under veckan har ett tjugotal antingen rymt eller släppts.

Det som började som en machetesvingande sekt är i dag en välrustad armé med gott om både fordon och vapen. Enligt Hans Brun kommer dessa pengar från allt ifrån bankrån och kidnappningar till illegal handel med elfenben. Att det förekommer direkt stöd från nigerianska politiker till rörelsen har också bekräftats.

– Krigsmaterielet köps sedan hyfsat enkelt in från framför allt Libyen via terroristnätverk i regionen, säger Hans Brun.

Boko Haram är alltså inte enbart ett problem för Nigeria utan också för grannländer som Kamerun, Niger och Tchad. När Afrikanska unionen i dag påbörjar sitt toppmöte kommer det att diskuteras hur länderna kan samarbeta, troligtvis med Tchad och Kamerun i täten, för att ha en chans att bekämpa islamisterna.

Vad som blivit tydligt är att Nigeria inte på egen hand klarar av Boko Haram. Armén är illa rustad och har, precis som den irakiska armén under Islamiska statens offensiv, problem med stridsmoral och deserteringar.

Den 14 februari ska det hållas allmänna val i Nigeria. För första gången på länge utmanas den sittande presidenten Goodluck Jonathan av en enad opposition, som tjänat på att Boko Haram har underminerat regeringen och dess trovärdighet. Gabriella Ingerstad, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på afrikansk säkerhet, tror att den senaste tidens upptrappning av våldet är kopplad just till valet.

– Boko Haram vill visa att regeringen är svag, men också förhindra att valet alls ska kunna genomföras i de nordöstra delarna av landet för att undergräva demokratin ännu mer, säger hon, och påpekar att det är stor risk för fler attentat i samband med valet.

Valutgången i sig är relativt oviktig i sammanhanget. Oppositionens presidentkandidat är visserligen muslim och kommer från norra Nigeria, men ses ändå av Boko Haram som alltför moderat och som en del av samma korrupta etablissemang som alla andra politiker.

Bortom valet tornar en ännu mörkare tid för civilbefolkningen upp sig. Hans Brun på King’s College i London varnar för att Boko Harams bombattentat kommer att spä på motsättningarna mellan kristna och muslimer i andra delar av landet.

Därutöver kommer en kraftigare motoffensiv från Nigerias och grannländernas militär med säkerhet att föra med sig fler övergrepp på civila i jakten på terroristerna.

Boko Haram

Fakta | Afrikas största ekonomi

• Federala republiken Nigeria är Afrikas folkrikaste stat med 177 miljoner invånare.

• Hälften av befolkningen är muslimer som mestadels bor i norr medan kristna dominerar i söder.

• Trots att det är Afrikas största ekonomi, med en BNP på 502 miljarder dollar för 2013, lever över 60 procent av befolkningen i extrem fattigdom.

(Källa: CIA World Factbook, 2014)