Minnesord

Anita Ekberg

Skådespelare, dog den 11 januari, 83 år gammal.

»Det var jag som skapade Fellini, inte tvärtom«, sa Anita Ekberg. Hon syftade naturligtvis på filmen »Det ljuva livet« från 1960, och den scen som skulle cementera hennes roll som diva och ikon, den där hon badar i Fontana di Trevi i Rom. Och på sätt och vis hade hon kanske rätt; scenen är inte bara regissören Federico Fellinis mest kända, utan också en av de mest kända i filmhistorien.

Anita Ekberg växte upp tillsammans med sju syskon i ett egnahemshus i Rostorp, som då låg i yttersta utkanten av Malmö, med romerska ringar hängande från taket i matsalsrummet så alla barnen skulle hålla sig starka och friska. Pappan var kapten i det militära. Mamman hade kallats »Dalbys skönhet« i sin ungdom och kände igen sig i sin dotter.

När Vecko-Revyn arrangerade tävlingen Fröken Malmö blev Anita övertalad att ställa upp av tidningens »flickjägare« Rune Ernestad, som råkade få syn på henne samma dag på Gustav Adolfs torg. Hon vann tävlingen och hon vann också – överlägset – finalen i Fröken Sverige samma år, 1951. Priset bestod i en resa till USA och Hollywood.

Där skulle hon snart komma att starta ett nytt liv. Hon verkade mer intresserad av att »leva life« än att göra karriär, vilket kanske också var ett sätt att göra karriär. Hon hade ett möte med Howard Hughes i början av 1950-talet som inte gick som han hade tänkt. Han var då Hollywoods mäktigaste man, efter att bland annat ha upptäckt Marilyn Monroe på en fabrik några år tidigare. Han föreslog att Anita Ekberg skulle operera näsan och tänderna och byta namn.

»Ta dig i häcken och dra åt helvete«, sa hon på klingande skånska, enligt boken »Anita från Malmö« av Else-Marie Lundin. Tolken översatte det ordagrant. Anita Ekberg lärde sig senare orden »Fuck off« på engelska, och hon använde dem flitigt.

Hennes första framträdande på vita duken var som utomjordisk valkyria i komedin »Abbot och Costello åker till Mars«. Ett större genombrott kom efter att hon gjort shower med komikern Bob Hope inför amerikanska soldater på Grönland. Kolumnisten Hedda Hopper skrev efteråt att Ekbergs entré på scenen framkallade så mycket busvisslingar att »varenda isberg hela vägen ner till Maine måste ha spruckit«.

Efter det fick filmkarriären fart. Hur bra hon var på att skådespela har diskuterats. Nyligen skrev filmskribenten Jan Lumholdt i Svenska Dagbladet att hon var lite bättre på komedi än på allvarligt och hon var bäst på att vara Anita. Med det sagt fick hon faktiskt en Golden Globe-statyett som bästa kvinnliga nykomling 1956, troligen efter rollen som Helene Kuragin i en filmversion av Tolstojs drama »Krig och fred«.

Hon hade två skandalkantade äktenskap med skådespelarna Anthony Steel och Rik Van Nutter, som hon senare anklagade för att ha tagit allt från henne. Förutom äktenskapen ryktades det om romanser med Frank Sinatra, Errol Flynn och Gary Cooper, och senare med Fiatchefen Giovanni Agnelli.

Första gången hon hoppade ner i Fontana di Trevi var på en stillbildsfotografering då hon tagit av sig barfota i Rom och råkat skära foten på något. Hon klev ner i fontänen för att tvätta av sig. Då var det augusti och 30 grader och fontänen svalkade skönt. Federico Fellini såg bilderna och ville göra det på film. Men när de filmade hade det blivit februari och kallt, så filmteamet fick till slut lyfta upp Ekberg ur fontänen för att hon inte kunde känna sina egna ben, och börja hälla i henne konjak för att försöka få henne varm igen.

Hon blev kvar i Italien i resten av sitt liv, och fortsatte filma ända in på 1990-talet, även om erbjudandena blev färre i takt med att hennes utseende förändrades. Hennes egen förklaring till det var kärleken till pasta, choklad, vodka, öl och vin.

»Jag är mycket större än förr, än sen? Det är egentligen inte fetma, det är utveckling«, kommenterade hon obekymrat, enligt LA Times.

Under den senare delen av sitt liv bodde hon ensam i den italienska villan med sina »bebisar«, två dobermannhundar, om vilka hon berättade i sitt Sommarprogram 2005:

»En är väldigt vacker, och en är ganska ful. Hon är tjock och har ett ansikte som en clown, men hon är fantastisk, hon biter alla karlar i hälarna, hon tar hand om mig.«

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera