Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Vätskebrist

Kalifornien var aldrig ämnat för 40 miljoner invånare. Nu säger naturen ifrån.

Det är svårt att förstå att det någonsin fungerat.

Som en hägring i horisonten, efter mil och åter mil av sten och sand, reser sig Palm Springs likt en oas, med grönskande träd och porlande vatten.

Stjärnor som Frank Sinatra, Bob Hope och Marilyn Monroe, liksom presidenter som John F. Kennedy och Dwight Eisenhower, är några av de ikoner som flockats i den lilla ökenhålan under 1950- och 60-talen. Det är lätt att förstå att den torra luften i kombination med grönska och lyx lockat många.

Men precis som en hägring så var det lite för bra för att vara sant.

Nu, några decennier senare och fyra år in i den pågående torkan, pekar många finger mot Palm Springs och dess mångåriga överkonsumtion av vatten.

– Jag flyttade hit för 15 år sedan från Flint i Michigan. Där uppe finns alla sjöar, men jag häpnade över att min vattenräkning här i öknen blev billigare. Jag förstod inte att det var möjligt, säger Palm Springs förvaltningschef David Ready.

– På den tiden gick det inte ens att prata om det här med »dra ned på vatten«. Vatten fanns i mängder och det var billigt. Det är på den grunden den här staden är byggd.

Det bor 38,8 miljoner människor i Kalifornien i dag. Det är mer än dubbelt så många som 1960.

Enligt statistik från New York Times skulle delstaten vara världens sjunde största ekonomi om den var ett eget land. Ekonomin har mer än fyrdubblats sedan 1963. Många som spekulerat i varför Kalifornien har haft denna enorma utveckling landar i teorier om att den amerikanska drömmen varit mer synlig här än någon annanstans. Hollywood har varit en magnet för drömmare i snart ett sekel och det är en kultur som vilar på en grund av lyx, flärd och överflöd.

Det här är förstås inte den första torkan i den amerikanska historien. Men ingen politiker har likt den sittande guvernören Jerry Brown sett det akuta behovet av att permanent reducera vattenkonsumtionen genom lag. I april beordrade han en 25-procentig reducering av privatpersoners vattenförbrukning och lade på lokala vattenmyndigheter att driva igenom planen.

Samtidigt är det jordbruket som står för 80 procent av Kaliforniens vattenförbrukning.

– Det som är annorlunda nu jämfört med tidigare är att så mycket mer mark används för jordbruk, säger Steve Arthur vars företag Arthur & Orum borrar brunnar runt om i Kalifornien.

Många timmar norrut från Palm Springs ligger samhället Pixley. Egentligen bara en prick på kartan längs vägen mellan Los Angeles och San Francisco i det som kallas Central Valley.

Här är marken uppdelad med linjal och bortsett ifrån några bensinmackar syns bara åkermark.

Det är här som Steve Arthur just nu gör stora pengar på torkan. Bara det senaste året har han gått upp från fyra till sju borriggar och telefonen ringer konstant.

– Förr kunde vi ta någon dag mellan jobben, se över utrustningen och sedan åka vidare. Nu är det bara pang-pang-pang, nästa jobb hela tiden, säger han och skakar på huvudet.

Torka-Kalifornien10

Anledningen är att inget vatten distribueras genom jordbruksledningarna eftersom det helt enkelt inte kommer något vatten från bergen.

– Det har inte snöat som det brukar, det kommer inget regn och därmed finns inget dagvatten. Då måste bönderna använda sina brunnar.

Men fyra år in i torkan har reserverna som grundvattnet utgör inte hunnit fyllas på i samma tempo som det pumpats upp.

– Förr var våra djupaste brunnar 180 meter. Nu måste man i alla fall ned till 250 meter för att hitta vatten. Och om vi gräver en ny brunn i dag så gör vi den 365 meter djup så att det räcker ett tag, säger Steve Arthur som kan gå så djupt som 600 meter med sin utrustning.

Att problemet skulle kunna bero på den globala uppvärmningen vill han inte spekulera i. Han säger att många vänder sig till internet för att söka svar på varför det är torka. Det enda han själv vet är att det gått i cykler så länge han kan minnas.

– Jag har hört någon säga att den här torkan kan vara i upp till tio år, säger han och tittar upp mot himlen och tillägger:

– Så fort han där uppe tycker att det är dags att ge bönderna vatten igen så kommer han att göra det.

Just den brunn Arthur och hans mannar borrar just nu ligger på markägaren Raghbir Batths fält av mandelträd – en av de mest vattenkrävande odlingarna i regionen. Mandel kräver dubbelt så mycket vatten som till exempel vindruvor, vilket Batth också odlar på andra åkrar i Central Valley.

– Alla vill skylla på någon annan just nu, säger han om kritiken mot jordbruket.

– Alla behöver vatten, och vad gör vi om brunnarna torkar upp? Vi måste gräva djupare. Vad ska vi annars göra? Amerikaner är bortskämda med billiga råvaror. Om de betalade för produkterna som i andra länder skulle de förstå vår sits lite bättre, säger han.

Han kom till USA 1967 från Indien. Jordbruket är hans levebröd och att lägga ned verksamheten för att det är torka är förstås inte möjligt.

– De här träden är redan fullvuxna och investerade i. Det går inte att hoppa över en säsong, då dör de. Människor vill äta mandel och Kalifornien är den plats på jorden där det är bäst att odla.

Han och många andra har redan slutat med sprinklersystem som dränker hela åkrarna med vatten och i stället börjat med droppbevattning; små kranar som ger ett konstant flöde av vatten i exakt rätt mängd precis intill grödorna. En bestående förändring för att effektivisera.

– Vi har redan minskat vår vattenförbrukning med 50 procent. Det är inte vi som är problemet, problemet är att det bor för mycket människor här, säger han.

Torka-Kalifornien13

Stänger kranarna. Bara under 2014 drog Palm Springs ned på sin vattenförbrukning med åtta procent. Men enligt förvaltningschefen David Ready var det de åtta enkla procenten. Nu lägger staden över 100 miljoner kronor på att de närmaste åren nå 40 procents minskning som delstaten kräver.

Torka-Kalifornien27

Ökendesign. Runt om i det lilla samhället syns de nya kraven på mindre slöseri med vatten. Människor står inte längre på söndagar och tvättar sina bilar på uppfarten och framför villorna har gräset bytts ut mot »desert scapes« – ökeninspirerade trädgårdar.

Även i Palm Springs görs nu bestående förändringar. Förvaltningschefen David Ready visar oss den långa esplanaden som leder från flygplatsen ned till stadens centrum och som en gång varit grön och lummig. Nu är det gröna upprivet och ersatt med mer naturtrogna utsmyckningar – sten, kaktusar och andra vattensnåla plantor.

– Bara esplanaden är ett projekt som kostar över 40 miljoner kronor, så det tar ett tag. Vi ska riva upp allt gräs framför förvaltningens hus också. Många golfanläggningar kommer att bli delvis bruna och gräset tas bort runtom själva banorna. De använder också vatten som cirkulerar tillbaka. Vi jobbar verklingen på att blir bättre, säger han aningen skyldigt.

Han vet att invånarna i Palm Springs blivit kända för att förbruka dubbelt så mycket vatten som snittmedborgaren i Kalifornien, vilket han till viss del förklarar med att »vi faktiskt bor i öknen och behöver mer vatten«.

– Men vi behöver inte allt det gröna. Ökenlandskap är vackert i sig och människor kommer inte hit för att det är grönt, säger han.

Villaägare i Palm Springs som själva tar bort gräs i sin trädgård och ersätter med ökendekorationer får halva kostnaden betald av staden. Detsamma gäller de som köper nya vattensnåla toaletter.

– Det finns viss grund i kritiken mot oss. Men kom ihåg att vatten aldrig har varit ett problem här. Det har alltid funnits i bergen. Det vi ser nu är en kulturförändring och en förändring i hur vi lever våra liv. Och folk är välvilligt inställda till den förändringen, säger David Ready.

FAKTA | Historisk torka

Den gångna helgen beslöt myndigheterna i Kalifornien att vattenrestriktioner ska införas för några av de äldsta innehavarna av vattenrätter i den amerikanska delstaten. Det rör sig bland annat om mer än 100 farmer som sedan år 1903 är i besittning av vattenrätter.

Läget är akut och det är första gången på fyra decennier som en sådan drastisk åtgärd vidtas.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera