Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Timo Soini och Riikka Slunga-Poutsalo.

Utrikes

Få finska pinnar i statistiken

Trots liknande regler ser mottagandet i Norden olika ut.

I veckan gick Finlands nya utrikesminister Timo Soini till attack mot Sverige. Anledningen var de flyktingar som försökte ta sig över gränsen mellan länderna.

– Det bäddar för kriminell verksamhet, sa sannfinländaren till tidningen Iita-Sanomat.

Samtidigt vaktade finländsk militär gränsen vid Haparanda och vid EU:s migrationsministermöte i tisdags la Finland ner sin röst när  EU:s migrationsministrar bestämde sig för att fördela 120 000 asylsökande mellan sig.

Klyftan mellan de nordiska länderna tycks vidare än någonsin.

Medan antalet som beviljas asyl har flerdubblats i Sverige och Danmark sedan allt fler drivits på flykt i världen de senaste åren, har Norge och Finland knappt ökat sitt flyktingmottagande alls.

Men medan skillnaden i antal är stor, skiljer sig inte reglerna åt så mycket, säger Livia Johannesson, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar på praxis i migrationsmål.

– Även om det finns vissa nationella regelskillnader, är det för de stora grupperna asylsökande samma kriterier man har att tillämpa. Den stora skillnaden är hur många som väljer att söka asyl i länderna, säger hon.

Drygt 81 000 personer sökte asyl i Sverige år 2014. I Danmark och Norge var de mindre än en femtedel så många och i Finland var de inte ens en tjugondedel.

Väl i landet är det ungefär lika stor andel som får bifall i Sverige, Danmark och Norge. Där fick ungefär tre fjärdedelar av de asylsökande bifall i första instans år 2014, enligt Eurostat. I Finland fick nästan hälften avslag.

Enligt Livia Johannesson verkar en viktig orsak vara att en stor del av de asylsökande i Finland kommer från länder som Ryssland. För dem är risken för avslag högre än för exempelvis syrier, oavsett i vilket land de söker asyl. De flesta som sökte asyl i Danmark, Sverige och Norge i fjol var från Eritrea eller Syrien, länder där bifallsgraden är hög. Man kan alltså inte sluta sig till att den juridiska bedömningen är hårdare i Finland, säger Livia Johannesson.

– Tvärtom finns det tecken på att det under de senaste månaderna har varit något lättare för irakier att få asyl i Finland än att få det i Sverige, vilket kan vara en anledning till att fler irakier har sökt sig dit under de senaste veckorna, säger hon.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera