Inrikes

»Ett svenskt Nato-medlemskap alltmer tänkbart«

Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, om Nato-frågan.

Hur tolkar du centerns och kristdemokraternas svängning i Nato-frågan?

– Den befäster bilden av en alltmer ensidig svensk försvarsdebatt. Den kan ses som ett tecken på att det börjar ses som helt naivt och politiskt illegitimt att tycka att Sverige ska stå utanför Nato. De som har argumenterat mot ett svenskt medlemskap, som jag själv, har mött ett massivt motstånd och till och med blivit beskyllda för att vara landsförrädare. Somliga menar att centerns och kristdemokraternas nya linje helt enkelt är en reaktion på ett mer aggressivt Ryssland. Men forskningen visar att hot är oerhört svåra att fastställa objektivt och att de ironiskt nog ofta förstärks eller förverkligas just för att de börjar behandlas som sådana.

Hur bedömer du sannolikheten att Sverige faktiskt går med förr eller senare?

– I ett samhällsklimat där rädslan för Ryssland ständigt ökar och där ett svenskt Nato-medlemskap alltmer ses som den enda legitima och realistiska lösningen blir ett sådant medlemskap också alltmer tänkbart och realiserbart.

Skulle vi kunna gå med utan att Finland gör det samtidigt?

– Ja-sidan i debatten framställer det ofta som att svensk säkerhetspolitik är nära förknippad med Finlands och Baltikums säkerhet. Få tror rimligtvis att Ryssland skulle attackera Sverige. Däremot betonas vikten av solidaritet med grannländerna. För ja-sidan är det troligtvis viktigt att Sverige inte framstår som fegt och principlöst, så som många uppfattade vårt land under andra världskriget. Men detta handlar alltså i så fall mer om ärofulla principer och om andra länders säkerhet än om svensk säkerhet. Den stora frågan är därför inte om Sverige kan gå med utan Finland, utan om Sverige kan stå utanför om Finland går med. I ett sådant scenario tror jag att ja-sidans medvind skulle öka ytterligare och kanske göra ett svenskt medlemskap oundvikligt.

Vad skulle ett medlemskap få för positiva respektive negativa säkerhetspolitiska konsekvenser för ett land som Sverige?

– Somliga menar att en Nato-medlem aldrig har attackerats och att det finns belägg för att ett medlemskap skulle gynna svensk säkerhet. Detta stämmer dock inte då Nato beskriver kriget i Afghanistan som ett kollektivt svar på terrorattackerna mot USA 11 september 2001. Om man däremot menar att ett europeiskt Nato-land inte har attackerats borde det vara tillräckligt för Estland, Lettland och Litauen att vara medlemmar. Ett svenskt medlemskap borde inte göra någon större skillnad för deras säkerhet.

Det finns dock argument för att konsekvenserna snarare skulle vara negativa. Det för mig viktigaste är att Moskva troligtvis skulle uppfatta ett svenskt Nato-medlemskap som en cementering av hotet från väst. Om denna idé stärks kan den elda på rysk upprustning och ytterligare undergräva svensk säkerhet. Antagonism i båda läger förstärker alltså varandra och kan leda till ett så kallat »säkerhetsdilemma«. En ytterligare negativ konsekvens är att vi riskerar att involveras i USA-ledda krig och operationer som det hade varit lättare att stå utanför som icke-medlemmar.

Sverige samarbetar ju redan med Nato, vilka konkreta förändringar kommer ett medlemskap att medföra?

– Det är en viktig skillnad mellan att vara med och att inte vara med, det tror jag alla är överens om. Nato-förespråkare anser att vi i dag har alla nackdelar av ett närmare Nato-samarbete men utan fördelarna av ett fullfjädrat medlemskap. För mig personligen är den stora skillnaden att Sverige i dag har total äganderätt till och flexibilitet i sin säkerhetspolitik. Med ett medlemskap förväntas vi samordna oss med andra medlemmar och skydda dem i händelse av krig. Vi förväntas också öka vår försvarsbudget avsevärt.

Sverige har ju haft ett långtgående militärt samarbete med Nato under decennier. Kan man ens säga att vi har varit alliansfria?

– Vi har utan tvekan varit mindre alliansfria än vad som har framkommit i svenska deklarationer och kanske mindre än vad delar av befolkningen har förstått. Alla är dock överens om att Sveriges samarbete med Nato inte är detsamma som ett medlemskap. Sannolikt har Moskva en relativt realistisk bild av hur Sverige agerar, och det är en förändring av detta status quo som riskerar att få konsekvenser som är helt motsatta dem som man säger sig vilja förhindra genom ett svenskt medlemskap. Alltså ett försämrat säkerhetsläge för Sverige.

FAKTA | Linus Hagström

Linus Hagström är professor i statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan. I veckan föreslog centerns och kristdemokraternas partistyrelse att de ska säga ja till ett Nato-medlemskap.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera