»Det blir skräckkonvent i stället för sexkonvent«

Text:

Du har gjort comeback som kvinnan med lapp för ögat och hagelgevär under armen, i en uppföljare av den gamla filmen. Hur känns det?

– Det är som att knyta ihop en säck, jag tar vid där jag slutade. Allting beror på att jag har blivit kult, det är det bästa man kan bli. Då upphör åldersdiskrimineringen.

Du har många dedikerade fans över hela världen, vilka är det?

– Det finns tjejer som klär ut sig till min karaktär och har henne tatuerad på kroppen. Allt handlar om »Thriller« och det är väldigt skönt. Det gör att jag hamnar på skräckkonvent i stället för sexkonvent. I de flesta av mina filmer har jag varit ett objekt som visserligen spelat mot kända skådespelare, men som fått vara med för att kasta bh:n och sälja biljetter. »Thriller« är annorlunda.

Är du en annan nu, än under din karriär på 1970-talet?

– Egentligen tror jag inte att jag förändrats så mycket. Jag har valt bort både äktenskap och barn. Däremot lever jag i en annan värld nu. Då, på sjuttiotalet, var vänstern dominerande, radikalfeminism genomsyrade hela samhället och jag var en främmande fågel. Jag målade mig och gick i flashiga kläder. Jag kom från ett riktigt arbetarhem, och säg den unga tjej som skulle säga nej till det som serverades mig. Alla bjöd, livet lekte, jag hängde på innekrogen Alexandra.

I dokumentären berättar Stellan Skarsgård att han var jättekär i dig. Många andra kända män flimrar förbi. Blev du någonsin kär?

– Jag var väldigt blyg och intresserad av män som var oåtkomliga. Jag tror inte att jag vågade ha ett riktigt förhållande. Jag hade inte heller någon bra mansförebild, min pappa var det definitivt inte. Det blev så att jag sökte mig till det destruktiva.

Om du slagit igenom i dag, hade du blivit en dokusåpadeltagare då?

– Ja, jag hade säkert hittat något program att delta i. Men medievärlden är så cynisk nu, många opererar sig och man sliter ut människor på ett annat sätt.

Fakta | Fem frågor

Christina Lindberg slog igenom som utvikningsflicka i slutet av 1960-talet. Mest känd som enögd hämnerska i »Thriller – en grym film« (1973), som inspirerade Tarantino till »Kill Bill«. Nu sänds en dokumentär av Jane Magnusson och Ika Johannesson om hennes liv i K special, SVT Play.