Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Fram med jordnötsskålen

Vänta inte med introduktionen av ett livsmedel till små barn – det är då risken för allergi ökar.

På 1970-talet ansågs det bra att barn åt kött och fisk vid fyra månaders ålder. I dag rekommenderas amning i sex månader utan att man ger någonting annat vid sidan av, så kallad exklusiv amning eller helamning. Livsmedelsverket säger visserligen att barn från fyra månaders ålder kan få annan mat, men då bara i »pyttesmå smakprov«.

Bakgrunden till rådet om exklusiv amning är att barn i många länder får olika saker vid sidan av bröstmjölken: honung, yoghurt, te och annat enligt den lokala sedvänjan. Förmodligen har barn alltid fötts upp på detta sätt: både bröstmjölk och annan mat från födelsen. Men eftersom sådana tillägg kan vara bemängda med sjukdomsframkallande bakterier, har WHO bannlyst traditionen.

Ingen tänkte på barn i länder där svåra infektioner är sällsynta, men allergier desto vanligare. Är det verkligen bra för svenska barn att vänta länge tills de får smaka vanlig mat? Och ska den introduceras i minidoser?

Allergi innebär att immunsystemet inte utvecklar tolerans mot ofarliga ämnen utan angriper dem, vilket ger allergisymtom. Vi vet att det bästa sättet att utveckla immunologisk tolerans mot ett ämne är att äta det, så kallad oral tolerans. Djurförsök visar att sådan tolerans kräver att man äter ganska höga doser. Pyttemängder av ett främmande protein ger inte tolerans, utan gynnar i stället bildningen av IgE-antikroppar som kan utlösa allergi. Vi vet också att ju yngre man är när man träffar på ett främmande ämne, desto lättare utvecklar man tolerans för detta.

Trots denna grundläggande kunskap har forskningen om bästa tidpunkt och mängd för introduktion av olika livsmedel i barnets kost gått på sparlåga. WHO:s direktiv har lagt en våt filt över forskningsfältet.

I år publicerades emellertid en banbrytande studie av läkaren Gideon Lack i prestigetidskriften New England Journal of Medicine. Han ställde frågan: Blir barn mer eller mindre allergiska mot jordnötter om de får äta dem tidigt och i rejäl mängd? Mer än 600 barn lottades till att äta jordnötssnacks minst tre gånger i veckan, eller avstå helt från jordnötter till fem års ålder. De var mellan 4 och 11 månader gamla (i snitt 7 månader) när de gick in i studien. Alla hade eksem och vissa var allergiska mot ägg, och hade därmed hög risk att även utveckla allergi mot jordnöt. Några av dem hade extra hög risk, då de redan hunnit bilda IgE-antikroppar mot jordnöt.

Vid fem års ålder testades barnen för jordnötsallergi med dubbelblind provokation. Man ger då en liten måltid innehållande jordnötter, eller något som ser ut och smakar likadant. Vid varje tillfälle registreras eventuella symtom utan att någon vet om barnet fick jordnöt eller inte.

Av dem som testades i högriskgruppen (de utan IgE-antikroppar vid starten), hade 0,3 procent av jordnötsätarna jordnötsallergi vid fem års ålder, mot 17 procent av undvikarna. En minskning med 98 procent! Hos gruppen med extra hög risk, de med IgE-antikroppar, minskade jordnötsdieten allergierna med 70 procent.

Resultaten är glasklara: att skjuta upp introduktionen av ett livsmedel är förkastligt ur allergisynpunkt. I stället ökar man risken att barnet utvecklar allergi mot detta livsmedel.

Sverige har i dag mycket hög förekomst av sjukdomar som orsakas av ett felreglerat och överaktivt immunsystem: allergi, celiaki (glutenintolerans), inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) och typ 1-diabetes (en autoimmun sjukdom).

Vi vet inte om dagens uppfödningsråd, som manar föräldrar att undvika det mesta i det längsta, har del i skulden för immunregleringssjukdomarna. Men det kan mycket väl vara så.

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera