Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Allt ljus på Yellen

När USA:s centralbankschef höjer räntan innebär det slutet på en experimentell era.

»Sexistiskt«, förklarade nättidningen Vox News.

»Ett tydligt drag av mansplaining«, skrev New York Magazine och syftade på fenomenet att män förklarar saker för kvinnor som de redan känner till.

Måltavla för uttalandena var ingen mindre än politikern och före detta presidentkandidaten Ralph Nader, som den 30 oktober publicerade ett inlägg på sin blogg. Det var formulerat som ett brev till USA:s centralbankschef Janet Yellen:

»Fru ordförande Yellen, jag tycker att du ska sätta dig ner med din Nobelprisbelönta man, ekonomen George Akerlof« och »tillsammans försöka lista ut vad som skulle kunna få fart på den amerikanska ekonomin«.

Det rätta svaret lanserade han själv: en räntehöjning. Det skulle leda till att miljontals sparare fick ränta på sina pengar, som de i sin tur kunde spendera för att stimulera ekonomin, skrev han.

I sitt svar avstod Janet Yellen från att berätta vad hon och hennes man talar om vid köksbordet. Yellen, doktor i nationalekonomi vid Yale och historiskt en av USA:s främsta prognosmakare, gav i stället Ralph Nader en vad Vox News kallar »grundkurs i penningpolitik« och förklarade pedagogiskt och tydligt fördelarna med den lågräntepolitik som förts. Om räntan inte sänkts efter finanskrisen skulle »arbetslösheten ha varit högre, huspriserna ha kollapsat ytterligare, ännu fler verksamheter och individer gått i konkurs eller utmätts, och aktiemarknaden inte återhämtat sig«, löd en del av svaret.

Nader är dock inte ensam om att kräva räntehöjning. Insatserna och tonläget är också större än någonsin just nu när det gäller USA:s penningpolitik. På onsdag nästa vecka, den 16 december, står Janet Yellen inför sitt största beslut hittills i karriären.

Då kommer hennes centralbank, Federal Reserve, Fed, med nytt räntebesked och en höjning verkar självklar.

Det innebär att USA för första gången höjer räntan sedan i juni 2006. Landet lämnar nu en sju år lång period med noll- eller nära-noll-räntor bakom sig. Men framför allt innebär det början på slutet av ett enormt penningpolitiskt experiment.

Den amerikanska ekonomin har, precis som de europeiska, legat i respirator i många år. Miljarder och åter miljarder dollar har pumpats in i systemet. Räntorna har varit historiskt låga under en historiskt lång period. Syftet har varit att tillhanda pengar och skapa efterfrågan och inflation i tider när det ekonomiska läget varit tufft.

I USA verkar det ha funkat, ekonomin har repat sig och nu ska respiratorn stängas av.

Det är inte konstigt att gamla presidentkandidater spårar ur. En hel värld är överspänd inför det kommande beskedet.

Och frågar sig: Vad händer nu? Vilka skador har behandlingen gett upphov till under det decennium som den pågått? Var finns alla de pengar som pumpats in i systemet? Hos företag eller privatpersoner? Och klarar de av att hantera högre räntor?

Extremt låga räntor leder till att företag och människor lånar och investerar i sådant de annars hade avstått ifrån. Risken finns att alla de pengar som tryckts ut i systemet nu ligger i icke-lönsamma projekt eller i bostäder vars kostnader låntagarna inte kan bära när räntorna sticker. Kanske blir resultatet av det penningpolitiska försöket bara nya kreditbubblor och krascher.

Därför är USA:s räntehöjning och vad som händer framöver så intressant. Och så viktigt.

Yellen

Rask rehabilitering. Janet Yellens låga räntor har fått fart på den amerikanska tillväxten och arbetslösheten har gått ned med 5 procent. Men inflationen ligger långt under hennes 2-procentsmål. (Foto: Mandel Nghan/TT)

Bakgrunden till de låga räntorna är finanskrisen 2008. Luften hade visserligen börjat pysa ur den amerikanska bostadsbubblan och fått negativa konsekvenser på ekonomin redan 2007, men det var med investmentbanken Lehman Brothers konkurs och den efterföljande härdsmältan på finansmarknaden som den amerikanska ekonomin fick sin stora smäll. BNP sjönk med 2,8 procent och arbetslösheten steg från 5 till 10 procent. På bara ett par år blev nästan 9 miljoner amerikaner av med jobbet. Ännu fler blev av med sina hem.

För att stimulera ekonomin och underlätta för företag och privatpersoner sänkte Fed räntan. Sedan 2007 har den sänkts från 5,25 procent ner till intervallet 0 till 0,25 procent. Där har den legat sedan december 2008.

Räntan, ihop med andra typer av penningpolitiska stimulanser, är en av förklaringarna till att den amerikanska ekonomin återhämtat sig så väl. Redan 2010 steg BNP med 2,5 procent och 2011 var den amerikanska ekonomin större än den tidigare toppnivån från 2007. I snitt har ekonomin vuxit med 2,2 procent per år sedan 2010. Samtidigt har arbetslösheten sjunkit tillbaka till 5 procent.

Det som inte har gått Feds väg är inflationen. Den senaste tolvmånadersperioden uppgick den till 0,2 procent. Det är ett bekymmer, men Yellen hävdar att det beror på det fallande oljepriset.

Nya inflationssiffror presenteras den 15 december. Ett riktigt uselt besked då skulle kunna få Fed att avvakta, men sannolikt blir höjningen av. Inte minst marknaden har sedan länge prisat in en sådan.

I teorin leder högre räntor till en starkare dollar. Men eftersom höjningen är väntad har marknaden köpt amerikansk valuta i över ett år. Dollarn har redan stigit kraftigt, investerarna har sedan länge lämnat tillväxtekonomierna, som påverkas negativt av en starkare dollar och Europas exportberoende nationer har redan fått välbehövlig draghjälp.

Det betyder inte att räntehöjningen inte har någon effekt alls. Ränte- och valutamarknader fungerar som ett relativspel. En höjning av den amerikanska räntan skulle göra livet lite lugnare för ECB och den svenska Riksbanken. Om USA stramar åt, kan man sannolikt avvakta med ytterligare räntesänkningar.

På sikt kommer en amerikansk höjning sannolikt att följas av svenska höjningar. Frågan är hur väl den svenska ekonomin är skickad att hantera det. Även vi befinner oss i det penningpolitiska experimentet, även vi befinner oss fortfarande i respiratorn.

Oron över bostadslånen är stor och när räntorna kryper uppåt kommer det visa sig om vårt finansiella system klarar av det. Det är något som inte minst herrarna Stefan Ingves, riksbankschef, och Erik Thedéen, chef för Finansinspektionen, bävar inför.

Kanske ännu viktigare än själva höjningen är vad Yellen säger om framtiden. Att höjningarna kommer att ske gradvis står redan klart, frågan är hur snabbt eller hur långsamt räntan kommer att höjas mot mer normala nivåer. Just nu talas det om en ränta på 3,5 procent år 2018. Flera marknadsaktörer tycker att det är att gå för fort fram. Nästa vecka kommer varje ord, varje konstpaus, varje suck i Yellens ord att analyseras i detalj. Eller som en makroekonom utrycker det:

– Det räcker med att någon på Fed hostar åt fel håll för att få marknaden helt spattig.

En höjning nu ska dock inte ses som någon garanti för att ekonomin verkligen är stark. Viss makrostatistik är ännu ganska svag och Feds styrelseledamöter har olika uppfattningar om huruvida räntan bör höjas eller inte.

Tidigare försök att gå tillbaka till mer av ett normaltillstånd har också misslyckats. Åtta länder har höjt räntan efter finankrisen. Samtliga har efter bara något år tvingats höja den igen.

Bank of England och Fed tillhör de som har avvaktat och de har också sett sina ekonomier utvecklas bättre än övriga länders. Frågan är om USA och Janet Yellen nu ska lyckas där andra gått bet. Att lyckas koppla ur respiratorn och se patienten klara sig själv.

Fokus | Kallas för »chair«

Den 6 januari 2014 blev Janet Yellen USA:s första kvinnliga centralbankschef. Det var stora frågetecken kring hennes titel. I stadgarna står att den som leder banken ska kallas »chairman«. Eftersom Yellen är kvinna fick hon titeln »chair«.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera