Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Blomstrande affärer

FN:s narkotikakonferens i veckan stod fast vid ambitionen att göra ­världen narkotikafri. Samtidigt är cannabis redan en miljardindustri. Fokus åkte till Colorado där investerare och entreprenörer flockas för att slå mynt av det gröna guldet.

PUBLICISTEN

Ricardo Baca ser ut exakt som man förväntar sig att en popskribent ska göra, när han öppnar dörren till sitt bohemiska lilla hus i Denvers konstnärskvarter. Han hade arbetat på The Denver Post i över tio år, just som popskribent, när han en dag blev uppkallad till Greg Moore, tidningens chefredaktör.

– Han undrade om jag ville bli redaktör för en ny satsning, en separat sajt om cannabis.

Ricardo var ju kunnig inom »weed«, som Greg Moore uttryckte det.

I dag, drygt två år senare, är Ricardo chefredaktör för Denver Posts stora satsning, The Cannabist. Tänk er att DN skulle starta en särskild cannabisbilaga, så förstår ni.

– The Cannabist går fantastiskt bra, säger Ricardo:

– Vi har varit lönsamma från starten. Nu ser det ut som om vi kommer att få en fördubblad frilansbudget och en avdelning med heltidsanställda annonssäljare. Och dessutom en datajournalist, som förhoppningsvis kommer att vara baserad i Kalifornien. Det känns helt galet att få anställa på en marknad som annars bara skär ned.

– Colorado var »ground zero« för en världsomspännande legaliseringsrörelse. Den första platsen i modern tid i USA där marijuana kunde säljas lagligt och öppet. Det var verkligen förutseende av min chefredaktör och vi befann oss på rätt plats, vid rätt tillfälle.

En mångmiljardindustri, cannabusiness, håller på att födas runt legaliserad cannabis i USA. Precis som inom högteknologi finns ett centrum. Cannabusinessens Silicon Valley ligger i Colorado, närmare bestämt i huvudstaden Denver och den närliggande universitetsstaden Boulder. För drygt två år sedan släpptes försäljningen fri i delstaten. Utvecklingen har varit snabb: av de 5,4 miljarder dollar som den legala cannabisen omsatte i USA förra året, stod Colorado för ganska exakt en miljard. Ytterligare tre delstater – Washington, Oregon och Alaska – har öppnat för kommersiell cannabis, men ingen av dem har hunnit lika långt i utvecklingen som Colorado. Det som pågår där just nu kallas »Green rush«, en anspelning på guldrushen.

Det som driver investerare och entreprenörer till Colorado är framtidsutsikterna. Undersökningsföretaget Arcview uppskattar att legal cannabis kommer att omsätta 21,8 miljarder dollar år 2020.

Ricardo-Baca

Ricardo Baca.

De som ger sig in i den nya branschen är inga udda existenser i samhällets utkant. Personer med erfarenhet från företag som Coca Cola och Morgan Stanley finns bland de mest drivande. De är övertygade om att utvecklingen mot legal cannabis inte går att stoppa. Det är inte minst skatteintäkterna som talar för att den nya branschen ska vinna politisk acceptans. För Colorados del bidrog cannabisförsäljningen med 134 miljoner dollar i skatt år 2015.

Intresset för den samhälleliga och politiska dimensionen av cannabislegalisering är stort. Ricardo Baca ser det inte minst bland läsarna av The Cannabist:

– Det första som överraskade mig, var hur vansinnigt populära nyhetsartiklarna är. Här startar vi en webbtidning för cannabis-acificionados, men de verkar älska nyheter och vill veta vad som händer inom lagstiftningen över hela USA. Det är de mest lästa artiklarna av alla.

Omröstningen om legalisering i delstaten Washington ledde till ett valdeltagande kring 80 procent, enormt högt i USA, där valdeltagandet i ett presidentval ofta ligger strax över 50 procent. I Colorado var valdeltagandet nästan 70 procent när legaliseringen prövades. En del av den demokratiske kandidaten Bernie Sanders förmåga att mobilisera unga väljare beror antagligen på just detta: han är för en legalisering av marijuana.

– De näst mest lästa artiklarna i The Cannabist är våra »strainreviews«, det vill säga recensioner av olika sorters cannabis.

Ricardo sitter med sin laptop uppslagen på köksbordet och visar nyhetsartiklar The Cannabist publicerat under sina två första år. Bland annat har tidningen rapporterat om alarmerande höga halter av bekämpningsmedel i cannabisprodukter och testat halten av den aktiva ingrediensen THC i cannabisgodis:

– En tillverkares kaka innehöll bara en femhundradel av vad som skulle finnas av den viktigaste ingrediensen –THC. Vi blev så förvånade att vi gick tillbaka och köpte ytterligare produkter i hans utbud för att vara säkra. Och det visade sig stämma: inget av det han sålde klarade sig bättre i test.

»Ätbart«, helt enkelt, är den vedertagna termen för cannabis i form av godis eller andra ätbara produkter. De utgör en växande andel av cannabisförsäljningen. En annan produktgrupp som ökar snabbt är »vapes«, förångare avsedda för blommor, vax eller hascholja. Sedan legaliseringen har den klassiska rökningen av marijuanablommor gått starkt bakåt. Den står nu för 63 procent. Ricardo förklarar varför:

– Eftersom man inte får konsumera cannabis offentligt, är ätbart ett bra alternativ. Det är diskret. Det luktar inte, det ryker inte. Det är även olagligt att konsumera ätbart i en park eller på ett hotellrum, men det är svårt att upptäcka. Därför är jag inte ett dugg överraskad att ätbart växer. Jag älskar det själv. Vejping, det vill säga förångning, kommer också att växa, eftersom det inte är nyttigt att på traditionellt sätt dra ned och hålla rök i lungorna.

Roberto visar en av sina »vejpepennor«. Den ser ut som en slags e-cigarett.

– I en ideal värld är The Cannabist världsomspännande om fem år. Vi rekryterar som sagt i Kalifornien nu. Vi kommer att gå vidare med Kanada och sedan Europa. Jag vill ha folk där nyheterna skapas, så förhoppningsvis har vi snart redaktörer i Toronto, Washington och Barcelona. Det är logiskt.

– Man måste vara här för att förstå vilket avtryck den legaliserade cannabisen gjort i många små lokalsamhällen. Förra året gick 35 miljoner dollar i skattepengar från cannabusiness direkt till Colorados skolsystem. Visst, det är en droppe i havet i en budget om 27 miljarder dollar, men i små samhällen som El Pueblo och i turistorterna uppe i bergen, innebär cannabisen en ny och i vissa fall helt fantastisk intäktskälla.

Alaska tillät husbehovsodling av cannabis redan 1975. Kalifornien var först med den receptbelagda cannabisen 1996. Det som skapat dagens Klondyke-situation i Colorado är rätten att odla och sälja cannabis som vilken lagligt vara som helst. Men marknaden är inte oreglerad. Det krävs en licens för att sälja eller odla cannabis. För att få en sådan krävs ett fläckfritt förflutet och att verksamheten inte finansieras av någon med kriminell bakgrund. Dessutom måste den sökande ha fyllt 21 år och varit skriven i delstaten i minst två år.

Ett delstatligt godkännande innebär inte att man kan börja odla och sälja. Det står varje stad eller kommun fritt att besluta om lokala regler. Skidorten Vail tillåter exempelvis inte försäljningsställen, medan grannen Aspen har hela sex sådana. Sedan tillkommer lokala licensavgifter, i Denver kostar det 5 000 dollar per år för den som ska sälja kommersiell cannabis, snarare än receptbelagd eller husbehovsodlad.

MARKNADSANALYTIKERN

I universitetsstaden Boulder håller BDS Analytics till. De är ett av många serviceföretag som dykt upp för att assistera cannabisindustrin. På samma sätt som det globala marknadsundersökningsföretaget Nielsen gör på andra marknader, samlar BDS Analytics in statistik över vilka cannabisprodukter som säljs i butiksled – guld för tillverkare och investerare.

Det modesta kontoret leds av en oklanderligt klädd, medelålders brittisk herre i blazer, grå flanellbyxor och diskret mönstrad klubbslips. Han ser ut att lika gärna kunna vara verksam på bank. Det ligger inte långt från sanningen. Roy Bingham, en av grundarna av BDS Analytics, har arbetat som finansförvaltare i ett större företag, har en MBA från Oxford och dessutom en bakgrund hos managementkonsulten -McKinsey. Efter att ha byggt upp ett marknadsledande undersökningsföretag inom friluftsbranschen började Roy intressera sig för cannabisindustrin.

– BDS Analytics tillhandahåller strategisk information som ökar konkurrenskraften för företag inom cannabusiness. Vi samlar information ned på lägsta nivå, samtidigt som vi kan visa de stora trenderna. För odlare är till exempel en av de stora frågorna vilken sorts cannabis som är vettig att satsa på. Vi har informationen som behövs för att ta rätt beslut.

Roy berättar på oefterhärmlig överklassengelska att han förväntar sig en konsolidering i branschen.

– Vi kommer att få se billigare sorter av cannabis som säljs i stora volymer  och sedan hundratals specialistodlare med nischade cannabisblommor. Samma utveckling som inom bryggerinäringen helt enkelt, där vi har jättar som Budweiser och mikrobryggerier som lever sida vi sida.

En annan tydlig trend som syns i BDS material är att många producenter börjar arbeta mer och mer med varumärken. En del framhåller ekologiska- eller miljömässiga argument, som att deras cannabis är odlad utan bekämpningsmedel eller utomhus. Allt för att skilja ut sig på en allt tuffare marknad.

BDS-Analytics

Strategisk analys. BDS Analytics är ett av många serviceföretag som uppstått för att utveckla cannabisindustrin. Från kontoret i Boulder sammanställer marknadsanalytikerna data för att rådge producenter, produktutvecklare och återförsäljare.

Det knackar på dörren. En sprudlande glad kvinna i friluftskläder ber Roy komma ut i korridoren. Det är företagets vice vd Liz Stahura. Ett ögonblick senare kommer Roy tillbaka och undrar om jag och fotografen vill skåla tillsammans med personalen. Två stora företag inom cannabusiness har skrivit avtal med BDS Analytics. Någon fixar fram en flaska bourbon och i det trånga pentryt utbringar femtontalet anställda en skål. Roy Bingham är påtagligt upprymd:

– Vi drog igång i januari förra året och har kapital för driften för lång tid framöver, men nu börjar det komma intäkter också.

Tillbaka vid skrivbordet visar han på sin bildskärm hur man kan använda BDS affärsinformation:

– Zoots är marknadsledare inom ätbart med sina Lemongrass ZootRocks, en slags godisbitar med cannabis i. Det är ett företag där alla har yrkesbakgrund i snabbrörliga konsumentprodukter, det vill säga konsumentprodukter som har relativt lågt pris och säljs snabbt, som Pepsi och Coke. Men Zoots växer inte så snabbt längre. Den stora konkurrenten är Magic Kitchen. De växer snabbt och har en väldigt bred produktportfölj av ätbara produkter.

Roy Bingham säger att den legalisering som nu sker i USA, i delstat efter delstat, går i allt snabbare hastighet. Kalifornien blir det stora testet, där allt pekar på att man kommer ha ett legaliseringsförslag uppe för omröstning i november i år. Det förslag som ser ut att klara sig genom nålsögat – det finns flera – är »Adult Use of Marijuana Act Initiative«. Med en budget på 2,25 miljoner dollar, hoppas kampanjen inte bara kunna samla in den dryga halvmiljon namn som behövs för en folkomröstning, utan också få ett ja. I USA som helhet är nu 61 procent för någon form av legalisering, enligt en färsk undersökning av Associated Press.

– Jag är ingen expert, men de flesta som är insatta tror att det blir ett ja där. Då får plötsligt USAs största stat en reglerad försäljning.

– Som det är nu finns det sedan 1996 en medicinsk marknad i Kalifornien som är stor och omsätter över en miljard dollar om året. Men all försäljning skall enligt lag ske utan vinstintresse i så kallade cannabiskollektiv. Rötterna i Kalifornien finns i hippie- och undergroundrörelsen. Här är i Colorado är det business rakt på sak. Många här har varit aktivister, men de har knutit affärsmän till sina företag. Sådana som jag, entreprenörer med en Harvardexamen i bakfickan.

Ett sådant företag är Tradiv, som BDS antagligen kommer att samarbeta med i framtiden. Det är en handelsplats för cannabisfrön, där man ungefär som på Alibaba eller E-bay tillhandahåller en säker betalningslösning. Tradiv sålde för en miljon dollar redan under sitt första kvartal. Amerkanerex är en annan plattform, som siktar på att bli en framtida råvarubörs för cannabis. Roy ser det som en högst trolig utveckling och ett sätt att hantera den risk som är förknippad med jordbruksprodukter:

– Som före detta finansförvaltare är jag van att jobba med den här typen av instrument när det gäller räntor och valutor. Och självklart vill cannabisodlare kunna säkra upp sin skörd på samma sätt som exempelvis en kaffeodlare.

Det som hindrar utvecklingen just nu är den juridiska gråzon som cannabisindustrin befinner sig i. För en svensk kan det verka förvirrande att cannabis kan vara förbjudet på federal nivå och tillåtet på delstatsnivå. Men enligt USAs författning har delstatslagarna företräde om de ger större friheter än de federala. Där uppstår konflikten, för enligt USAs federala narkotikalagstiftning är cannabis skadligt och saknar vetenskapligt stöd som läkemedel, med andra ord är det olagligt att odla, sälja och inneha cannabis, ens som medicin. På grund av denna konflikt skickade regeringen Obama ut en skrivelse till landets federala domare redan 2009, där den bad dessa att inte väcka åtal mot landets medicinska cannabisodlare. Men 2012 dömdes ändå en odlare till tio års fängelse, trots att han enligt delstatslagarna i Michigan hade alla tillstånd för läkemedelscannabis. Staten Washington skriver såhär på sin informationssida riktad till odlare och försäljare: »invånare i delstaten kan fortfarande bli föremål för åtal enligt de federala lagarna«.

Branschen präglas dessutom av flera barnsjukdomar. Jurister utan särskild kunskap om odling, livsmedel och annat väsentligt, har dragit upp reglerna. Bland mycket annat saknas klara riktlinjer för hur man får använda bekämpningsmedel, vilket resulterat i ett antal stoppade produkter den senaste tiden.

Branschens verkliga stötesten är skatteklausul 280E, också den ett problem med rötterna i konflikten mellan federal och delstatlig lagstiftning.

Skatteklausul 280E infördes 1982 för att förhindra att inkomster från illegal narkotikaförsäljning »tvättades« i legala verksamheter. Eftersom försäljning av cannabis fortfarande är ett federalt brott, kan det innebära att cannabisföretag inte får dra av hyreskostnader, löner, elektricitet med mera. Roy Bingham:

– Obama har i ett tal sagt sig vilja undanta hantering av laglig cannabis från 280E, men just nu förbereder sig ändå alla företag som hanterar plantan på en rejäl skattesmäll.

Erin Smith, chef för branschorganisationen The Cannabis Industry Association, håller med Roy Bingham om att skattelagstiftningen är ett stort problem:

– Skatteklausulen 280E är en av våra topprioriteringar just nu. Den kan, på grund av nekade avdrag, innebära mellan 70 och 80 procents skatt för bolagen. Självklart tycker vi att våra medlemmar ska behandlas som alla andra företag i USA. Många kommer nu att gå back i år på grund av 280E och hamna på obestånd när de inte har råd att betala sina skatter. Det är en möjlig katastrof för vår industri.

AFFÄRSUTVECKLAREN

Vi behöver inte köra många hundra meter i lilla Boulder för att komma till affärsinkubatorn CanopyBoulder. I den ljusa lokalen sitter ett tjugotal unga entreprenörer samlade i en ring. De ingår i den första gallringen till CanopyBoulders mentorprogram för entreprenörer som vill starta företag i cannabusiness. Idag får de en duvning i affärsetik.

CanopyBoulders medgrundare, Patrick Rea, visar oss in i ett konferensrum. Branschens juridiska limbo blir genast ett samtalsämne. Bankerna vägrar numera att hantera bankkonton som tillhör odlare eller butiker, av rädsla för att de ska få juridiska och ekonomiska konsekvenser. Men Patrick Rea verkar inte särskilt besvärad, snarare självsäker.

– Att branschen tvingas arbeta med »cash only«, leder bara till att ny teknik drivs fram. Det kommer nu in folk i cannabisbranschen som har pysslat med betallösningar och mjukvaruutveckling i över 30 år. De jobbar runt problemet. Snart kan branschen strunta i bankernas vägran att hantera pengar. Men utan nya lösningar vore det en ohållbar situation, när en del företag har hundratals anställda. Löneutbetalningarna blir till en riskabel mardröm, när man måste hantera så mycket kontanter.

Patrick har en bakgrund inom riskkapitalbranschen och media. Han berättar att CanopyBoulder investerar i alla verksamheter runt omkring cannabusiness, men inte i företag som hanterar plantan direkt, det vill säga odlare, vidareförädling eller försäljning. Det är kringverksamheten som intresserar CanopyBoulder.

– Vi är inga jordbrukare, utan satsar i branscher där vi har kunskap.

– Mjukvara och marknadsinformation kopplad till cannabusiness, till exempel. Startups som sysslar med databearbetning, statisk analys och rapportering av olika slag, det man kallar SAS. Det är ett ständigt inflöde av pengar i den här branschen. Alla vill skaffa sig ett övertag. Information är den viktigaste faktorn för att göra det.

– Pengarna kommer till största delen från privata investerare. Personer som lyckats i andra branscher. För många är det en ren investering, men det är inte ovanligt att det finns andra faktorer bakom. Frihetsaspekten, till exempel. Självklart är det en högriskinvestering, men avkastningen är också mycket hög.

Banker, fonder och riskkapitalbolag håller sig i de flesta fall borta från cannabusiness, även som investerare. Institutionerna har ofta regler som förbjuder dem att investera i verksamheter som är federalt olagliga.

– Det vi ser nu är att fondförvaltare och chefer investerar sina egna pengar i cannabusiness. Som läropengar, så att de är förberedda när de sätter upp nästa fond där cannabis kan ingå. Som det är nu kan de bli ifrågasatta och håller därför en låg profil utåt.

Insatserna har ökat i takt med att konkurrensen ökat. Detaljhandelskedjorna för cannabisprodukter börjar breda ut sig. Det största företaget inom medicinsk cannabis, GW Pharmaceuticals, har ett börsvärde på drygt en och en halv miljard dollar. Även i Sverige finns företag med koppling till den växande cannabisbranschen. Börsnoterade Heliospectra, som säljer speciallampor för odling, har precis lanserat ett »cannabisspecifikt« LED-system för marijuanaodling. Företaget meddelade den 10 mars i år att de fått en order på 2,2 miljoner kronor från en enda odling i delstaten Washington.

Patrick Rea beskriver hur prisnivåerna stiger i branschen:

– För att få sälja cannabis i vissa delstater kan licensen nu kosta uppemot fyra miljoner. En anläggning för odling kan kosta uppemot 20 miljoner dollar. Branschen har förändrats radikalt sedan allt startade, då det enda du behövde var en affärslicens för några hundra dollar. Nu krävs det miljoner för att komma igång.

Ett företag CanopyBoulder investerat i har en slags abonnemangsservice. Företaget levererar en låda med »cannabis-accessoarer« en gång i månaden.

– Ju mer det blir accepterat med weed, desto lättare blir det att visa sin livsstil med snygga armband, t-shirts, speciella väskor som du kan bära ditt gräs i utan att det luktar och så vidare. Varor kopplade till cannabiskulturen omsätter ungefär dubbelt så mycket som marknaden för laglig cannabis: tio miljarder.

Det är inte för inte som The Cannabist har en »style editor«, med ett förflutet inom New Yorks modevärld.

VÄXTFÖRÄDLAREN OCH CANNABISBONDEN

Bland dem som faktiskt odlar och säljer produkten har växtförädlare och genetiker fått allt större betydelse. Växtförädlingen har inneburit stora framsteg. Det »gräs« hippierna rökte i slutet av 60-talet innehöll ungefär tre procent verksam beståndsdel. Kommersiellt odlad cannabis från Colorado kan idag innehålla så mycket som 23 procent THC. Det talas om att sätta ett tak vid 16 procent för den icke-receptbelagda försäljningen, av säkerhetsskäl.

En av de ansvariga för denna utveckling är Mitch Day. Han har doktorstitel och har forskat i växtgenetik och vävnadsodling. Vad fick honom att lämna universitetsvärlden?

– Jag gick in i det här för att möjligheterna är enorma. Användningsområdena är stora och det finns väldigt lite forskning gjord på området. Det gör det riktigt spännande för någon med min bakgrund. Det är fortfarande för tidigt för statliga anslag, så vi arbetar tillsammans med odlare för att de skall ha ett så bra utgångsläge som möjligt, redan från start. Färre sjukdomar och högsta kvalitet med lägsta möjliga användning av bekämpningsmedel är vårt mål.

Vi befinner oss i Boulders utkanter, inne i Green Dreams »grow«, som de stora odlingshallarna kallas. I taket hänger enorma mängder växtlampor. En skog av nästan mogna plantor breder ut sig. I ett hörn står en ljudanläggning och pumpar ut Greatful Dead. Det är den enda gången verkligheten stämmer med de typiska förväntningarna – självklart lyssnar de som odlar marijuana på stonermusik.

Två unga killar vattnar metodiskt varje planta med näringslösning, som de noggrant mäter upp ur en stor tunna de rullar fram mellan de breda växtbäddarna. Lukten av cannabis är bedövande.

Odlingen drivs av advokaten Travis Howard. Han berättar att han själv rökt i över tjugo år och var tidig med att sätta sig in i den mycket speciella affärsjuridiken runt cannabis, vilket ledde till att han snabbt hade ett femtiotal odlare som klienter på sin advokatbyrå, som han fortfarande är delägare i. Han håller fram en lilaaktig blomma.

– Kolla vilken färg, det här är en hybrid som vi tagit fram här.

Green Dream har fram tills nu endast sysslat med medicinsk cannabis. Han är väl insatt i för- och nackdelarna med de höga THC-halterna i förädlade sorter:

– Ett dilemma är att de mest potenta sorterna är de som lättast kan missbrukas. Samtidigt är de de mest effektiva för smärtlindring. Har du en patient som har mycket ont, är det de här sorterna du skriver ut.

Ärmarna är uppkavlade på Travis kostymskjorta, den ena underarmen är täckt av tatueringar. Han varken ser ut som, eller beter sig som den typiske affärsjuristen. Med ett brett leende berättar han att hans mål är att normalisera cannabis genom att driva på utvecklingen och hjälpa startups bli framgångsrika.

– I USA blir saker etablerade genom att det finns stora företag, som gör stora vinster – »big money«. Det är så det fungerar här. Annars framstår det hela som något marginellt, eller som en undergroundrörelse. Inget blir accepterat i USA förrän det finns stora pengar bakom.

De stora tobaksbolagen står ännu vid sidan av, men betraktar med intresse utvecklingen. Den amerikanska statsvetaren Rachel Ann Barry har visat att Philip Morris och andra stora tobaksbolag har en kluven inställning till cannabis: å ena sidan är det en möjlig konkurrent, å andra sidan en intressant marknad.

Tobaksbolagens eventuella intresse oroar Travis, men han är pragmatiker.

– I delstaten New York finns bara åtta försäljningsställen för medicinsk marijuana och det är bara de med stora pengar i ryggen som har råd att komma in där. Här i Colorado har vi kedjor med 15 butiker och de kommer att fortsätta växa de närmaste fem åren. Det är helt ok, för det är vad konsumenterna efterfrågar. Men det måste också finnas möjlighet för små familjeföretag att etablera sig, om de gör något unikt, med hög kvalitet. Det är frågan om medborgerliga rättigheter.

– På fem års sikt positionerar sig företagen antingen för att bli uppköpta eller för att bygga varumärken som kan licensieras. Det kommer att vara stor skillnad mellan dem som odlar medicinsk cannabis och dem som säljer för fri konsumtion. De förstnämnda kommer allt mer att bli en del av läkemedelsindustrin, för att kunna leverera till sjukhus. Ett cannabisdropp måste vara kontrollerat för att kunna användas. Försäkringsbolagen kommer också att bli involverade, för patienterna kommer självklart att använda sina försäkringar till att betala.

Runt om i USA börjar man nu titta på det här, berättar Travis och tillägger, som alla andra vi talar med, att alla aspekter av verksamheten kompliceras av det federala förbudet.

AFFÄRSKVINNAN

Tillbaka i Denver träffar vi den legala cannabusinessens kvinnliga portalfigur, Jaime Lewis. Förutom att driva framgångsrika företag sitter hon i styrelsen för National Cannabis Industry Association. Hon har gjort precis det Travis nämner: startat samarbete med en större spelare utanför branschen. Highlands Honey är känt för sin obehandlade honung. Jaime producerar under varumärket Mountain medicine, »gammaldags, handgjord ätbar marijuana«, »Harmonious Honey Sticks«, honung med THC på tub.

Hennes nästa stora projekt är tre franschisebutiker i Massachusetts.

– Jag har varit där mycket den senaste tiden, de är på väg mot legalisering och jag har försökt påverka lagstiftningen, man har varit försiktig med ätbart, på grund av några händelser där personer fått i sig för höga doser THC.

Jaime beskriver sig som en »alpha female«. Hon arbetade tidigare som kock på topprestauranger i Los Angeles, men cannabislegaliseringen fick henne att flytta till Denver.

– Jag träffade en man vars far var HIV-positiv. Han var inlagd på ett hospice, men kunde på grund av sjukdomen inte röka marijuana. Jag beslöt mig för att tillsammans med ett marijuanakollektiv ta fram ätbara produkter, så att han kunde få i sig sin medicin och få upp aptiten. Under den processen förstod jag att jag kunde förena två av mina passioner, mat och cannabis. Det är nästan tre år sedan. När min dåvarande affärspartner och jag fick reda på att de skulle legalisera och öppna för cannabisföretag här i Colorado, packade vi våra prylar och körde hit i min bil. Jag har inte ångrat mig en enda gång.

– Man skulle kunna säga att delstaten tagit emot cannabisentreprenörerna med öppna armar. Myndigheterna här i Colorado har varit fantastiska. De har bjudit in till rundabordssamtal där vi från industrin har kunnat diskutera fritt vad som fungerar och inte. Det har varit en fantastisk upplevelse. Vi har blivit tagna på allvar som industri.

* * *

Det tar femton timmar, mellanlandning inräknad, att ta sig från Arlanda till Denver, eller tvärtom. I flygplatsloungen ligger en av de sista pappersutgåvorna av brittiska The Independent. Av förstasidan framgår att de brittiska liberaldemokraterna förordar en legalisering av cannabis. Argumenten är bland annat fiskala: partiet hoppas på minst en miljard pund i skatteintäkter från den idag illegala sektorn.

Det som sker i Colorado är på väg till Europa.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera