Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Anders Ygeman (s) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (s).

Inrikes

Asylreglerna avskräcker redan

De hårdare regler som riksdagen klubbar den 21 juni drabbar även en redan hårt belastad domstol och gränspolis.

Mustafa från Jemen tar sats för att svara på de ettriga frågorna från Migrationsverkets företrädare, en rutinerad processförare.

Mustafa får det svårt. I en paus säger tolken: »Hon kommer att strimla honom.«

Här hos Migrationsdomstolen i Stockholm syns snart effekterna av såväl de nya asylreglerna som av förra årets rekordstora asylinvandring.  Domstolsverket räknar med 51 000 överklagade migrationsärenden i Sverige nästa år. Antalet heltidstjänster i de fyra migrationsdomstolarna behöver öka från 429 till 781.

Tyst och stilla utreds de flesta överklagade asylbeslut. Det handlar om ett febrilt växlande av dokument mellan domstolarnas jurister och de juridiska biträden som de asylsökande har rätt till.

Men i vart femte fall brukar pappershanterandet övergå i muntlig förhandling efter önskemål från den asylsökande.

Mustafa från Jemen försöker svara på Migrationsverkets kanonad, tittar med trött blick på domaren och de tre nämndemännen och funderar kanske på om en muntlig förhandling verkligen kommer att gynna hans sak.

De nya asylreglerna ska gälla i tre år.

Meningen är att de ska placera Sverige på botten i EU, på miniminivå. Sverige vill ge en avskräckande signal som ska höras över hela världen. I princip blir det ingen familjeåterförening och inga permanenta uppehållstillstånd.

Offensiven är ett exempel på den typ av signalpolitik som till exempel Danmark fört under flera år.

Det var den 23 oktober förra året som regeringen och allianspartierna kom överens om en rad åtgärder på migrationens område. Bland annat enades man om att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel under tre år framåt. Men ensamkommande barn, barnfamiljer och kvotflyktingar skulle undantas. Fyra veckor senare föreslog dock regeringen på egen hand en ytterligare skärpning.

Trots att de rödgröna nu är ensamma om förslaget kommer det sannolikt att gå igenom med stöd av moderaterna och sverigedemokraterna.

Charlotte Mattsson är en av de jurister på justitiedepartementet som slitit med uppdraget att skriva lagförslaget.

Först skulle det tillfredsställa regeringen, sedan lagrådet, helst remissinstanserna och till slut riksdagen.

Bland de 36 remissinstanserna var ingen nöjd, eller möjligen en: Migrationsverket, men med en hel del reservationer.

– Vi har arbetat mycket hårt med att på kort tid ta fram det här lagförslaget, säger Charlotte Mattsson. Remisstiden var en månad men brukar vara tre.

Det fanns inte något betänkande från en utredning att utgå ifrån utan lagförslaget har arbetats fram inom Regeringskansliet genom tjänstemannaunderlag och fortlöpande kontakter med politikerna.

Som utgångspunkt hade Charlotte Mattsson och hennes kolleger den politiska vilja som uttrycktes i höstas av regeringen på en presskonferens den 24 november.

Och den gäller fortfarande. I propositionen står: »Det huvudsakliga syftet med regeringens förslag är att minska antalet asylsökande till Sverige.«

Signalpolitikens verktyg är tillfälliga uppehållstillstånd och restriktiv familjeåterförening.

Redan nu har antalet asylsökande till Sverige minskat starkt. Men orsaken är knappast lagförslaget utan andra faktorer.

Alla länder i Europa har precis som Sverige på olika sätt sett om sitt hus och bommat till.  Många migranter har avskräckts eller stoppats av kravet på giltig identitetshandling. Det gäller för alla som vill ta sig in i Sverige genom att kliva ombord på buss, tåg eller båt från Danmark. Till detta kommer det tillfälliga undantaget från Schengens fria rörlighet genom inre gränskontroll på svensk mark.

– Många länder skriver om sina regler nu, säger Charlotte Mattsson. Utvecklingen går snabbt och det är svårt att få grepp om reglerna i olika länder både i teori och praktik.

Efter remissomgången har en säkerhetsventil för familjeåterförening skrivits in i förslaget.

– En individuell prövning måste göras om det finns risk för att Sverige bryter mot Europakonventionens krav på skydd för familjelivet, säger Charlotte Mattsson. Men det är svårbedömt hur stor ventilen blir. Rätten till familjeliv ska vägas mot, som det heter, »statens intresse av ekonomiskt välstånd och av att förebygga oordning«.

En andra säkerhetsventil öppnas för barn med varaktigt nedsatt hälsotillstånd och som därför inte kan nekas permanent uppehållstillstånd. Också den är öppen för olika juridiska tolkningar.

Hur som helst kommer Migrationsverket och domstolarna att få fler ärenden.

Tillfälliga tillstånd ska förnyas eller nekas, säkerhetsventiler bedömas och framför allt handlar det om huruvida man blir klassad som »flykting« eller »alternativt skyddsbehövande«. En flykting får treårigt tillfälligt tillstånd medan en alternativt skyddsbehövande får tretton månader. En viktig skillnad.

I förslaget finns en ny möjlighet för den som fått ett tillfälligt uppehållstillstånd att få ett permanent om personen kan bevisa att hen har en anställning som det går att försörja sig på. Syftet är att stimulera integration och viljan att skaffa jobb. Det ska vara en »varaktig anställning«, antingen en fast tillsvidareanställning eller ett jobb under »längre tid«. Jobbet får inte vara subventionerat.

Regeln har sågats av många som varnat för påhittade anställningar. Och för att jobb i alla lägen kommer att gå före studier.

Men i det slutliga förslaget gäller det inte för ungdomar under 25 år. De ska inte frestas att avsluta sina studier för att ta ett jobb vilket som helst bara för att öka chansen till permanent uppehållstillstånd.

Mustafa kom från Jemen till Sverige i augusti 2013 och nu våren 2016 sitter han i Migrationsdomstolen i Värtahamnen och säger att hans mördade syster var undersökande journalist och att hon var en mäktig man på spåren som nu vill döda också Mustafa.

Hans berättelse handlar om dolkar som betalning till smugglare, ett flertal kidnappningar och om sömnmedel som gör att han inte kan redogöra för flyktvägen till Sverige.

Hur trovärdig är hans historia?

Migrationsverkets processförare bombarderar honom med ett 70-tal frågor.

Mustafa hukar.

Det signalpolitiska radarparet Anders Ygeman och Morgan Johansson kallar till presskonferens i början av maj. Den långe inrikesministern har rosa slips, den korte migrationsministern har blå.

Det har varit lite si och så med konsekvensen i Sveriges reglerade invandringspolitik. Till exempel med efterlevnaden av regeln som säger att de som fått nej ska lämna landet senast fyra veckor efter att beslutet vunnit laga kraft. Ända till nu har det i många fall varit möjligt att bo kvar i Migrationsverkets boenden och få statlig dagersättning även efter ett nej.

Nu signalerar Johansson och Ygeman en förändring.

Kanske är ministrarna stärkta av den undersökning som opinionsinstitutet Novus gjorde för SVT i mitten av mars. Tusen personer tillfrågades och 69 procent tyckte att den nya migrationspolitiken är ganska bra eller mycket bra.

Morgan Johansson säger att Migrationsverkets 7 000 anställda i år fattar nära 120 000 beslut. Med tanke på de beviljandegrader som tidigare gällt kommer hälften att få avslag. Av de 60 000 som får nej kommer en stor majoritet att överklaga. Ett fåtal kommer att få rätt.

Anders Ygeman upprepar det han sagt tidigare. Att 60 000–80 000 människor under de närmaste åren ska lämna landet, frivilligt eller med tvång.

Ministern målar sin bild med tillförsikt. Han pekar bland annat på att antalet som tar tillbaka sina ansökningar ökar, nära 3 000 hittills i år, många av dem irakier. Åtskilliga av dem som fått nej åker också hem frivilligt. Från en nivå på 1 000 per månad syns en ökning till 2 000.

I en kommentar i SVT samma dag säger Patrik Engström, chef för gränspolisen, att om det finns 20 000 som fått nej och som är papperslösa i Sverige i dag kommer det om tre år att finnas 70 000.

Enligt en prognos kommer gränspolisen i Region Syd vid årsskiftet att ha 17 000 så kallade verkställighetsärenden att jobba med. Där ingår de som motsätter sig att lämna landet liksom sådana som bara försvunnit från myndigheternas radar.

Patrik Engström säger att samhället kommer att få en vit sida och en grå sida och att ett stort problem är att många länder inte vill ta emot sina medborgare när de återvänder efter att ha fått nej på sina asylansökningar.

Förhandlingar pågår till exempel med Afghanistan. Sverige och andra europeiska länder har länge försökt få till ett avtal men det går trögt.

Efter två veckor kommer Mustafas dom.

Domstolen anser att Mustafas berättelse är vag och detaljfattig och innehåller motstridiga uppgifter.

Bland annat har han berättat om en demonstration med 700 deltagare där det ska ha förekommit skottlossning. Det har inte gått att belägga att demonstrationen verkligen ägt rum. Mustafa har angett hemsidor som inte existerar.

Systerns arbete som journalist är inte heller dokumenterat och domstolen kan inte finna den organisation där hon ska ha arbetat.

Domstolen anser att Mustafa inte har ett individuellt skyddsbehov.

Men, skriver domstolen, situationen i Jemen har förvärrats under det senaste året. En miljon människor är på flykt och många civila har dödats.

Domstolen konstaterar: Enbart genom att befinna sig i landet löper en person en verklig risk att skadas till liv och lem. Därför bör Mustafa få stanna i Sverige som »alternativt skyddsbehövande«. Tillfälligt.

Fakta | De nya asylreglerna

Regler som klubbas i riksdagen den 21 juni och gäller från 20 juli 2016.

Tillfälliga uppehållstillstånd

Gäller för alla utom för kvotflyktingar (senast 1 900 personer som väljs ut i samarbete med FN:s flyktingorganisation, UNHCR). Tillståndet löper för alternativt skyddsbehövande på ett år (närmare bestämt tretton månader för att ge rätt till sociala förmåner som föräldrapenning och barnbidrag). De som får status som flyktingar enligt FN:s konvention (en mindre del) får tre år. Tillfälligt tillstånd på ett år följs av ytterligare ett tillfälligt på två som kan bli permanent om man kan uppvisa en taxerad inkomst som det går att försörja sig på.

Ytterst begränsad familjeåterförening

Den stora gruppen »alternativt skyddsbehövande« får inte rätt till återförening. Personer med internationell flyktingstatus och som därmed fått treåriga tillfälliga uppehållstillstånd kan återförenas med sin kärnfamilj; barn, föräldrar, make/maka. En förutsättning är dock att flyktingen kan försörja sig och familjemedlemmen och har en bostad för dem av tillräcklig standard och storlek.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera