Teflonpartiet

Text:

Bild: Timbro

Martin Kinnunen döms för bokföringsbrott, Kent Ekeroth misstänks för misshandel. Samtidigt utesluts Anna Hagwall efter att ha underblåst antisemitiska myter. Hur många skandaler tål Sverigedemokraterna?

Nästan hur många som helst, tror statsvetaren och SD-experten Andreas Johansson Heinö.

Är Sverigedemokraterna särskilt förskonade från väljarflykt i samband med skandaler?

– Nej, skandaler ger sällan avtryck i opinionen och hänger nästan aldrig kvar in i valrörelsen. De som vill ha den mest radikala flyktingpolitiken väljer SD nästan oavsett vilka skandaler de är inblandade i.

Finns det någon skandal de inte skulle klara av?

– Förmodligen inte. Det som möjligen skulle kunna stjälpa SD:s framgång är politiskt ansvar. Skulle SD hamna i rege-ringsställning får de betala priset för att de inte har ägnat så mycket kraft åt politikutveckling. På många områden har man nöjt sig med populistisk retorik, vilket skulle avslöja sig fort.

Påverkar skandalerna partiets chanser att ingå i en regering med mer etablerade partier?

– Målbilden är att få till ett samarbete med M och kanske KD efter valet 2018. Då är skandalerna ett bekymmer. Allt annat lika hade ett samarbete med Moderaterna varit närmare om man inte hade haft Kent Ekeroth.

Hur skulle du beskriva Kent Ekeroths betydelse för partiet?

– Uppenbarligen bedöms han ha en stor betydelse eftersom att han får vara kvar. Jag har svårt att se hur en mindre viktig person med det registret hade fått vara det, än mindre ha så tunga positioner. Det är möjligt att han bedöms ha en stor mobiliserande kraft på kärntrupperna.

Vad tror du att partiledningen anser om honom i dag?

– Min bild är att man under många år har tyckt att det är problematiskt med Kent Ekeroth. Och från mitt perspektiv borde det negativa med hans agerande överväga det som partiledningen ser som positivt.

Hur kan två personer i samma parti ha så olika tankar, pro-israeliske Ekeroth och Anna Hagwall med sina uttalanden?

– Precis som andra högerpopulistiska partier i Europa har SD varit det enda alternativet för de invandringskritiska väljarna. Man har förenats i sin islamofobi och den har övertrumfat allt annat, även om man i dag inte tolererar öppen anti-semitism.

I SCB:s senaste undersökning är de som skulle kunna tänka sig att rösta på SD fler än de som säger sig sympatisera med partiet. Hur ska man tolka det?

– Det brukar ses som ett uttryck för att en SD-röst är lika med en proteströst. Men man ska akta sig för att reducera hela SD:s stöd till bara en proteströst. De flesta av deras väljare tycker som de i sakfrågor, även om man inte behöver gilla partiet för den sakens skull.

SD fortsätter att locka väljare från Socialdemokraterna. Tror du att den trenden kommer att påverkas av svängningen i frågor som vinster i välfärden?

– Vänster- och högerfrågor är en balansgång för Sverigedemokraterna. Om man inte positionerar sig på den skalan blir man förr eller senare irrelevant. Samtidigt vill man ta väljare från både S och M. Då kan man inte hamna för långt åt en kant. Frågan är hur långt man kan gå åt höger och fortfarande attrahera S-väljare.

Störst tapp till SD står Moderaterna för, betyder det att SD:s politik kommer att bli alltmer lik M:s?

– Man kan nästan vända på frågan: Vilken linje kommer Moderaterna att välja? Jag tror inte att SD har mycket att förlora på att M rör sig mot deras politik. De som har lämnat M kommer inte att gå tillbaka, snarare kommer de att se det som en bekräftelse på att de gjort rätt om även deras gamla parti följer efter dem.

Vilken är SD:s största utmaning fram till valet 2018?

– Jag tror det handlar om att få valet att handla om SD-frågor, i en valrörelse som handlar mer om höger- och vänsterfrågor så blir det svårt. Men jag tror att de har goda chanser. Valet 2018 kommer att handla om vilket parti som kan ge bäst svar på de problem som väljarna ser, och just nu är det invandringsrelaterade frågor.

Statsvetare med koll på SD
Andreas Johansson Heinö är förlagschef på Timbro. Han är fil. dr. i statsvetenskap och disputerade 2009 vid Göteborgs universitet med avhandlingen »Hur mycket mångfald tål demokratin? Demokratiska dilemman i ett mångkulturellt Sverige«. Han har tidigare arbetat som lärare och forskare vid Göteborgs universitet.