Girls

Livet efter Girls

När den banbrytande tv-serien gått i graven – hur ska Lena Dunham återuppstå?

I söndags var det till sist dags för slutet. Sex säsonger, sextio avsnitt och totalt trettio timmar tv-historia senare. Det som började som en komediserie om fyra tjugonånting-åriga tjejer i Brooklyn skulle bli startskottet för något större. I dag, fem år senare, är Lena Dunham – »Girls« skapare som förutom att skriva manuset också spelade huvudrollen och regisserade avsnitten – en av USA:s mest profilerade politiska aktivister. Under sin korta karriär har Lena Dunham upplåtit sin kropp till slagfält, kampanjat för både Barack Obama (paret Obamas äldsta dotter Malia har dessutom sommarjobbat som assistent på »Girls«-inspelningarna) och Hillary Clinton (i en kolumn i Washington Post skulle Dunham sedan anklagas för den uteblivna Clintonsegern). På Internationella kvinnodagen 2016 omnämnde det brittiska magasinet Dazed and Confused henne som den mest kända feministen i sin generation.

Den snart 31-åriga amerikanskan har gått från att vara ett populärkulturens underbarn till att bli en symbol för den politiskt medvetna fåran av 80-talister: en grupp som ser politisk korrekthet som en livsstil snarare än ett skällsord och som definierar sig själva utifrån normkritiska formler lika långa som en avancerad beställning på Starbucks.

Det är möjligt att det borde vara förenat med någon form av straffavgift att skriva ytterligare en artikel om »Girls« som citerar det som huvudpersonen Hannah Horvath formulerade i seriens allra första avsnitt. Men när det nu är dags att sammanfatta Lena Dunhams mästerliga skapelse är det nästan nödvändigt att gå tillbaka till pilotavsnittet. För det är där – i scenen där Hannah försöker övertyga sina föräldrar om att de ska fortsätta försörja henne – som hon säger den klassiska »Girls«-repliken. Hannah vill bli sin generations röst och om inte det går så kan hon tänka sig att bli en röst från en generation.

I den formuleringen sammanfattade Dunham inte bara essensen av sin antihjälte Hannah, hon förutspådde också sin egen framtid. En röst för en generation. För i dagens digitala samhälle finns det givetvis inte en röst som tillåts ha ensamrätt på sanningen.

Det var den 15 april 2012 som »Girls« rusade in och skakade om marken som populärkulturen stod på. Det var 80-talisternas entré på tv-marknaden och ett generationsskifte i seriefabriken. Lena Dunham var 26 år och skrev sin generations historia parallellt med att den utspelade sig.

Vill du läsa hela artikeln nu?

Det här är ett utdrag från en artikel publicerad i ett nummer av Fokus. Om du vill få full tillgång till artikeln och hela tidningen digitalt, välj det alternativ som passar dig bäst.

Prenumerera på Fokus!

Fokus, 144 kronor per månad!