Veganvåg vid Big Ben

Text:

Foto: TT

Rättvis matindustri och djurhållning. Minskad klimatpåverkan och allmänhetens intresse för en mer hållbar matkonsumtion har fått den från början vegetariska mässan Veggie world att bli vegansk. Den är en av Europas äldsta och största och finns i 15 städer. Straxföre påsk öppnade mässan för första gången i London, med ett matutbud präglat av kulinariska smaker från världens kök. Japanskt, karibiskt, grekiskt. En vegansk ölbar, hamburgare och pizza. Vegansk mat har vuxit sig stark i den brittiska huvudstaden och det hetaste på matscenen är – skräpmat.

I början av året öppnade snabbmatrestaurangen Temple of Seitan, den första veganska motsvarigheten till Kentucky fried chicken. Allt är friterat och veganskt –  med smak av kyckling.

Samtidigt pryder skyltar med Naturally fast food och Fit food stadens gator och den hälsosamma snabbmatstrenden är minst lika stark.

Henrik Schellkes, ansvarig för Veggie world, framhåller att det inte är självklart att sätta likhetstecken mellan vegetarianer eller veganer och att äta nyttigt. Han är själv vegetarian och berättar att en stark förkärlek för ost har gjort det omöjligt för honom att bli fullfjädrad vegan. På mässan tycks det handla om att äta skonsamt för planeten, klimatet och djuren. En ny organisation Pro veg, lanserades för ett par veckor sedan och den globala välgörenhetsorganisationen Veganuary står bakom en populär utmaning: att äta veganskt under januari. I år sattes nytt anmälningsrekord i England.

I november förra året bildades en arbetsgrupp i det brittiska parlamentet för vegetarianism och veganism, den första i sitt slag som vill få upp veganism på den politiska dagordningen. I gruppen ingår Kerry McCarthy från Labour, den första veganen i brittiska underhuset, som med slagordet Respekt för människor, djur och naturens värld, under mässan, beskrev sin balansgång för att få människor att göra mer medvetna val, utan att för den skull skapa en »nanny state«, förmyndarstat, som klampar alltför långt in på individens privata sfär.

Första mötet hölls strax före jul, med temat: Vad innebär brexit för vegetarianer och veganer?

Författaren Malin Ideland är i sin bok »Den KRAV-märkta människan« inne på samma spår när hon beskriver den ökade kulturella betydelsen av att äta rätt. I boken målar hon upp en bild av »den önskvärda människan« som tar ansvar för större frågor än sig själv och gör hållbara och miljömedvetna val. Ett allt tyngre ansvar läggs på individer och deras val av konsumtion. Det skapar i sin tur en splittring mellan ett Vi, som drar vårt strå till stacken, och Dom andra, den farliga gruppen.

Två forskare i företagsekonomi, Carl Cederström, Stockholms universitet, och André Spicer, Cass Business School i London, beskriver i sin bok »Wellnessyndromet« välmåendet som en ideologi.

Matkulturen har blivit full av moraliska pekpinnar, som tillskriver oss ansvar och skyldigheter och värderar och etiketterar oss utifrån hur väl vi uppfyller dem.