Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
janeaf Bäst att bo

Jodå, landsbygden lever

Stad eller landsbygd är fel fråga. Det handlar snarare om både och.

Urbaniseringen är stark men den svenska landsbygden håller inte på att dö, även om man stundtals kan tro det. Frågan är så laddad att när Kjell A Nordström, ekonomie doktor och författare i januari kallade Värmland för en framtida skräp-yta blev han polisanmäld för hets mot folkgrupp.

Landsbygdens och stadens människor lever i dag i stort samma slags sociala och kulturella liv med tillgång till samma information, kunskap och varor. Internet har skapat helt nya förutsättningar. Klyftorna, är på många sätt större inom staden än mellan stad och land.

Därför är förmodligen det viktigaste i Landsbygdskommittens förslag, som presenterades i början av året, att utbyggnaden av bredband i hela landet måste prioriteras. Digitaliseringen är en nödvändig del av infrastrukturen.

Men schablonbilden av staden som kreativ och landsbygden som döende har satt sig och förstärks ofta av medierna. Kanske är det dags att problematisera frågan. Utan att ifrågasätta urbaniseringen, en global rörelse, kan bilden av landsbygden vidgas.

Det är till exempel inte så enkelt som att lanthandlarnas död är ett tecken på landsbygdens död. I dag är det bara 9 500 svenskar, 1 promille av befolkningen, som har mer än 20 minuter med bil till närmaste butik. 2 000 personer bor på öar i skärgården och förväntar sig förmodligen inte att ha nära till allt. Lanthandlarna stängs för att de inte behövs längre, människor på landsbygden har högre krav på service och har i stor utsträckning tillgång till bil.

Även om det självklart finns de som har svårt att ta sig någonstans är frågan vad som händer när medierna förstärker en delvis felaktig bild.

Som exempel kan vi ta ett inslag som SVT sände tidigare i våras. De presenterade en egen undersökning om landsbygdens allt sämre service. Enligt SVT:s undersökning är 10 procent av svensk yta »död« när det gäller service. Bilden bekräftades i inslaget av intervjuer med några ledsna pensionärer som berättade om den stängda lanthandeln. Deras kommentarer fick stå oemotsagda.

Erik Westholm, kulturgeograf och professor på Sveriges lantbruksuniversitet, menar att bilden av landsbygden i stort sett formas i storstaden. Detta kan skapa ett problem eftersom den som får igenom sin beskrivning av framtiden får makten över bilden.

Men varför har en motsättning uppstått mellan stad och landsbygd? Erik Westholm har en teori om att staden använder landsbygden, som är väldigt tacksam och enkel att förlöjliga eftersom vi alla känner igen den, för att placera det obehagliga där. På avstånd.

– Vi blir samtidigt fast i tanken att landsbygden är en bägare som töms när städerna fylls. Men den bilden stämmer inte, säger Erik Westholm som i många år arbetat med framtidsstudier och själv bor i Falun.

En rapport från Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademin, IVA, bekräftar det Westholm säger. Rapporten kom i februari i år och slår hål på myten om att städerna växer på landsbygdens bekostnad. Mellan till exempel 2010 och 2015 ökade antalet invånare i tätorterna med 440 000 medan landsbygdsbefolkningen visserligen minskade men bara med 5 400 invånare. Storstäderna i Sverige växer i första hand för att fler barn föds och genom invandring.

Vad som kommer att hända med landsbygden är en öppen fråga.

– Jag tror att det är i de globala frågorna vi ska söka landsbygdens framtid. Klimatförändringen och den internationella migrationen skapar nya förutsättningar för både land och stad, säger Erik Westholm.

Han och hans forskargrupp har hittat många tecken på att landsbygden är kreativ och öppen för social och kulturell förändring, vilket också det krockar med den gängse bilden av att endast staden är kreativ. Den forskning som de gjorde i fjol i Dalarna, innan gränsrestriktionerna sattes in, stärker detta. När det var som mest extremt kom 8 000 flyktingar till Dalarna under två månader.

– Hur skulle vi klara det? Vårt extremt hårt reglerade välfärdssystem, skulle det hålla, när allt gick så fort och kommuner och föreningar var tvungna att improvisera och agera utifrån situationen för dagen?

Rutinerna fungerade förvånansvärt bra, visade forskarnas intervjuer med kommunföreträdare, föreningar och andra i Dalarna. Visst blev det problem men de hittade lösningar.

Flyktingvågen skapade en vitalisering och ett stort engagemang.

Nationalekonomen Charlotta Mellander reser mycket i Sverige och möter ofta på mindre orter kommentarer av typen
»…alla vill faktiskt inte flytta till en storstad«.

– I grunden är urbaniseringen en positiv kraft som för med sig en starkare ekonomi och jag ser absolut inget mål i att vi skulle försöka stoppa den men det är viktigt att tala om hur vi ska möta utvecklingen. Hur ska vi försäkra oss om att vi kan behålla kvaliteten och den sociala servicen överallt, säger hon och nämner som exempel vårens debatt om den nedlagda förlossningskliniken i Sollefteå.

Charlotta Mellander forskar om region-ekonomi och är ansvarig för forskargruppen på Jönköpings internationella handelshögskola, som samarbetar med Fokus.

Hon tycker det kan vara dags att fundera över självbilden:

– Att alla kommuner har en tillväxtplan – även en kommun som har krympt i 20 år. Då kanske man ska börja fundera i nya banor.  Som hur man trots detta kan bibehålla en god livskvalitet.

– Och så måste vi ställa oss vissa frågor, som hur det kommer sig att vi klarar av att ha systembolag i hela landet men inte poliser på alla orter, säger Charlotta Mellander.

Till sist: Hur gick det med polisanmälan mot Kjell A Nordström, som nämns i början av texten? Eftersom landsbygdsbor i Sverige inte räknas som folkgrupp så lades anmälan ner. Jord- och skogsbrukaren som hade anmält insåg i och för sig att så skulle ske men han ville ändå säga ifrån.

Blogg: Johan Hakelius
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera