Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
bonniervanlig Ekonomi

Tant Jeanettes testamente

Två dödsfall inom mediedynastin Bonnier har utlöst det största maktskiftet på decennier i sfären.

Nyligen hölls bolagsstämma i Albert Bonnier AB, holdingbolag i familjen Bonniers medieimperium. Hur många som deltog råder det lite olika uppfattningar om, hur som helst tenderar tillställningen att växa år för år. Bonniersfären har på två generationer gått från 4 till 88 delägare.

Samtidigt krymper den kaka som dessa 88 ska dela på. Det viktigaste bolaget i sfären, Bonnier AB, där medierna och bokförlagen ligger, går baklänges mot framtiden. De senaste åren har omsättningen minskat från omkring 30 miljarder kronor till runt 25 miljarder. År 2011 hade koncernen över 10 000 anställda, fyra år senare återstod cirka 8 000.

Det var knappast så det var tänkt den där dagen då Jonas Bonnier bestämde sig för att ta över som vd för Bonnier AB och därmed bli högste operative chef för imperiet. Med kusinen Carl-Johan Bonnier som styrelsens ordförande tog familjen den mäktiga mediekoncernens öde i egna händer. Året var 2008 och Jonas Bonnier rivstartartade med att flytta koncernledningen från Bonnierskrapan vid Torsgatan i Stockholm till ett pampigt kontor i det nyrenoverade PUB-huset vid Kungsgatan. Där lät han rulla ut en magnifik och till synes ändlös entrématta med text på tyska från »Den allvarsamma leken«.

Det var ett välskött pastorat som Jonas Bonnier tog över från mångårige vd:n Bengt Braun. Året före, 2007, sattes vinstrekord för femte året i rad. En omsättning på 29 miljarder kronor matchades av en vinst på 2,8 miljarder. Och den nye koncernchefen ville inte vara sämre. Han satte upp ambitiösa interna mål om att fördubbla omsättningen på fem år. Men den nya verkligheten trängde sig obönhörligt på. Google tog kontroll över tillgången till information på internet. Facebook lade beslag på relationerna på nätet. Och Netflix, HBO och Youtube tog världsherravälde inom underhållning via strömmade tjänster. På kort tid gick Bonniers från att vara en fruktad jätte, så mäktig att tunga politiker ofta ondgjorde sig över familjens inflytande, till att bli en äldre underdog på en ung global mediemarknad.

Fem år och en finanskris senare, 2012, var vinsten utraderad. Intäkterna hölls uppe med hjälp av defensiva försäljningar av tillgångar som SF Bio och olika sporträttigheter. Jonas Bonnier meddelade sin avgång på en speciell dag, kusinen Jeanettes namnsdag. Jeanette Bonnier var släktens matriark och den största enskilda ägaren i Bonnierföretagen med 10 procent av aktierna.

Som dotter till familjens tidigare överhuvud Abbe Bonnier Jr var hon djupt engagerad i koncernen, inte minst i dagstidningarna. Det hette att ingen chefredaktör fick tillträda utan Jeanette Bonniers godkännande. Hon var känd för sin frispråkighet och för en del egenheter, som att skriva alla mejl med versaler.

– Jeanette var väldigt involverad i SF, hon tyckte det var roligt med film, och hennes skötebarn var Expressen. Det kan bero på att hennes far startade Expressen en gång i tiden. Så hon fick med sig det till desserten varje middag. Jeanette var verkligen en engagerad ägare. Många tyckte nog hon var obekväm, men hon var också uppskattad för att hon var så rak, säger Christel Engelbert, systerdotter till Jeanette Bonnier.

»För mig är det oerhört viktigt att familjen håller ihop och att vi kan fortsätta att verka som vi har gjort tidigare.« Christel Engelbert, ny makthavare i familjen Bonnier.

»För mig är det oerhört viktigt att familjen håller ihop och att vi kan fortsätta att verka som vi har gjort tidigare.«
Christel Engelbert, ny makthavare i familjen Bonnier.

 

I april förra året avled matriarken, 82 år gammal. Och bara 18 dagar senare dog hennes två år äldre syster Charlotte, Christel Engelberts mor. Tillsammans kontrollerade systrarna runt 20 procent av aktierna i holdingbolaget. Därmed var det dags för det största maktskiftet i familjen på decennier. Charlottes tre barn – inklusive Christel Engelbert – ärvde henne, men Jeanette Bonnier saknade bröstarvingar.

I Jeanettes testamente stod att hennes aktier i Bonnierkoncernen ska ligga i bolaget Jeanette Bonnier AB. Avkastningen ska gå vidare till Jeanette Bonniers stiftelse som i sin tur ska finansiera Bonniers konsthall, en ambitiös skapelse invid Bonnierhuset på Torsgatan som hon lät bygga och som hon brann för. Och så gav hon sin 67-åriga systerdotter Christel Engelbert en mycket framskjuten roll inom familjeföretaget.

Engelbert blev nämligen ordförande för Jeanette Bonnier AB och även chef för stiftelsen. Eftersom hon ärvde 3,3 procent i Bonnierkoncernen av sin mor kontrollerar hon direkt och indirekt omkring 13 procent av Bonnier. Därmed är hon den person som, kanske oönskat, har mest makt i familjen.

– Vad vill jag göra med mina andelar? Jag vill ta det lite lugnt. Jag har inte jobbat i företaget tidigare och är fortfarande inne i en inlärningsprocess. Jag är ödmjuk inför uppgiften, eller om jag ska vara ärlig, ser jag det inte som en uppgift. Jag ser mig som tillhörande den äldre generationen och tycker fortfarande att det känns lite konstigt att tycka till om olika saker, säger Christel Engelbert, som i stället trycker på vikten att lösa frågan om successionen.

– Vi har unga släktingar, som är väldigt välutbildade och nu ska vi se vilka av dem som kan komma in och driva familjeföretaget vidare. För mig är det oerhört viktigt att familjen håller ihop och att vi kan fortsätta att verka som vi har gjort tidigare.

Vilka i den yngre generationen som en dag ska ta över, ligger Christel Engelbert lågt med.

– Det kan bli väldigt fel om jag nämner någon. Jag nöjer mig med att säga att det finns ett antal ungdomar i familjen som är väldigt välutbildade och duktiga. Några av dem jobbar redan i Bonnier.

Successionen kommer att gå långsamt, tror hon. Delägare som är intresserade av att verka inom bolaget får visa vad de går för.

– Förr kunde du komma in i styrelsen och vara familjemedlem. Men du får ingen position i dag om du inte är duktig och visar att du klarar av det. Där finns det ingen nepotism på något sätt. Snarare tvärtom, att man är extra försiktig med familjemedlemmar.

Familjen har flera verktyg för att hålla ihop ägarskaran och vaska fram aktiva ägare. Det finns möjligheter till praktikplats för familjemedlemmarna, en utbildningskommitté som lär ungdomarna om ägande och delar ut stipendier, Gutkind & Co ordnar styrelsepraktik och studieresor och Family Council är ett utskott av bolagsstämman där 17 delägare möts ett antal gånger per år.

Men det viktigaste för familjesammanhållningen är kanske ändå vinstutdelningen. Under sin tid som vd var Jonas Bonnier noga med att dela ut pengar till ägarna, även om det gick knackigt. Förra våren delade Albert Bonnier AB ut 155 miljoner kronor till de 88 delägarna. I år var utdelningen 160 miljoner.

En tydlig trend är i alla fall att koncernens fastighetsbestånd har blivit viktigare   i takt med att riskerna i medier och utgivning har ökat. Marknadsvärdet på fastigheterna uppskattas till 9 miljarder kronor, vilket utgör en betydande del av värdet på Albert Bonnier AB.

Kanske behövs fastigheterna för att säkra medieutgivningen framöver?

– Nej, det behövs inte. Alla verksamheter står på egen grund, säger Carl-Johan Bonnier, bland annat ordförande för Albert Bonnier AB och Bonnier AB.

Så länge ägarna får sina utdelningar, minskar deras vilja att ta strid om strategierna och chefstillsättningarna. Och att det skulle pågå någon maktkamp inom släkten efter matriarkernas död, är det ingen som nämner.

– Det har inte jag varit med om sedan min far ägnade sig åt det, säger Carl-Johan Bonnier, son till Johan »Joja« Bonnier som var känd för sitt okonventionella sätt och dog 2001.

Påverkas maktbalansen och Bonniers utveckling när så pass mycket makt flyttas?

– Det kanske den gör, samtidigt hade vi även före deras bortgång ett spritt ägande. Det är för tidigt att säga. Det har varit en lång process. Jeanette och Charlotte var relativt gamla när de avled. De har varit väldigt dominanta och starka personligheter som kommer att saknas oerhört som människor bland oss delägare.

Han påpekar också att personerna som styr Bonniers har ändrat karaktär över tid.

– Fram till 1989 hade vi en stark enmansstyrning av Bonnier genom Albert Bonnier (Jr, reds anm). I dag är bolagsstyrelser generellt mer specialiserade. Vi har nu en majoritet av icke familjemedlemmar i våra viktigaste styrelser.

Christel Engelbert har uppenbarligen inte för avsikt att använda sin maktposition aktivt. Då uppstår frågan om någon annan vill kliva fram. Kanske är det så att det hårda omvärldstrycket, de begränsade möjligheterna att samla en röstmajoritet, den svårnavigerade globala verkligheten samt de än så länge hyggliga utdelningarna avhåller eventuella familjemedlemmar med maktambitioner. Det finns dock några i den yngre generationen som ligger lite bättre till än andra för att ta på sig en framtida ledarroll.

Finansmannen Pontus Bonnier har tillsammans med sina barn Felix och Emma köpt aktier som släktingar av någon anledning velat sälja (hembud råder inom familjen, vilket innebär att aktier som ska säljas måste erbjudas befintliga ägare). De tre har nu samlat drygt 12 procent av ägandet. Felix jobbar på H&M men har gått in i styrelsen för Albert Bonnier AB och Bonnier Holding. Systern Emma jobbar på bokförlaget Forum, som ingår i koncernen.

Hans-Jacob »Nisse« Bonniers son Fabian har gått in i Family Council. Nämnas brukar också Peder Bonnier, son till Carl-Johan, som tog över efter Jeanette Bonnier i styrelsen för Bonnier AB. Han är grundare av online-företaget Kit som Bonnierföretagen har gått in i. Det är en mediekanal som lever i symbios med Facebook som distributionskanal och med påkostad storytelling som innehåll.

Är det svaret på de nya tiderna för Bonniersfären?

– Det är sällan det ser ut så att det finns ett enda svar. Om man tittar på Bonnier ser man många svar på vår förändrade omvärld. Ett av svaren är det vi försöker jobba med på Kit, säger Peder Bonnier som tror att Bonniers kunskaper om medier och böcker kommer att vara gångbara också framöver.

– Även om omvärlden skiljer sig radikalt jämfört med för tio år sedan och värdekedjorna är förändrade, så finns komponenterna kvar. Det är fortfarande någon form av distribution, historieberättande och relation.

Vilken skillnad det gör med honom i styrelsen för Bonnierkoncernen i stället för Jeanette överlåter han åt andra att bedöma.

– Men det är klart att det blir skillnad när en person ersätts av en annan.

Han känner sig lugn i Bonniers strategi och refererar till bolagets grundvärderingar. »Vi har passion för medier, individens förmåga att påverka och förändra, yttrandefrihet och ett familjeföretags engagemang«.

Värderingarna är resultatet av Jonas Bonniers varumärkesarbete för koncernen. Kanske hans mest bestående insats?

Nu är i alla fall den långa mattan ihoprullad och huvudkontoret tillbaka i en diskret byggnad på Torsgatan medan Jonas Bonnier bor i USA där han har lyckats sälja filmrättigheterna till sin senaste bok »Helikopterrånet«.

Vem som köpte?

Bonnierkonkurrenten Netflix.

 

Från vänster, Alber Bonnier Jr, Charlotte och Jeanette Bonnier, Jonas Bonnier Bengt Braun (tidigare vd Bonnier AB), Carl Johan Bonnier och Albert Bonnier

Från vänster, Alber Bonnier Jr, Charlotte och Jeanette Bonnier, Jonas Bonnier Bengt Braun (tidigare vd Bonnier AB), Carl Johan Bonnier och Albert Bonnier

Bonniersfären

• I toppen av Bonnierkoncernen finns holdingbolaget Albert Bonnier AB med 88 släktmedlemmar som ägare.

• Albert Bonnier AB är majoritetsägare i dotterbolagen Bonnier Holding AB, Bonnier Fastigheter AB samt Boninvest AB. De 88 släktingarna äger även aktier direkt i dessa tre dotterbolag.

• Bonnier Holdings viktigaste innehav är Bonnier AB där medie- och förlagsverksamheten bedrivs. Här finns koncernens mest kända varumärken, som Dagens Nyheter, Expressen, Dagens industri, Sydsvenskan, TV4, C More, Alberg Bonniers Förlag, Forum, Wahlström & Widstrand.

• Bonnier Fastigheter förvaltar tillgångar värda  9 miljarder, bland annat Bonnierskrapan vid Torsgatan i Stockholm liksom förlagets lokaler vid Sveavägen.

• Boninvest sysslar med värde-pappershandel.

Familjen Bonnier

Albert Bonnier Jr var familjens överhuvud fram till sin död 1989. Han tillhörde den fjärde generationen, räknat från namnen och förlagets grundare.

Systrarna Charlotte och Jeanette Bonnier, som gick bort förra våren, föddes 1932 respektive 1934. De var döttrar till Albert Bonnier Jr och tillhörde den femte generationen. Det gjorde också deras kusiner, Carl-Johan Bonnier född 1951 och Jonas Bonnier, född 1963. Carl-Johan är ordförande för Albert Bonnier AB och Bonnier AB.

Christel Engelbert, född 1950, tillhör familjens sjätte generation. Efter moderns och mosterns död är hon tongivande på bolagsstämmorna där hon representerar 13 procent av aktierna.

Peder Bonnier, född 1980, i samma generation har gått in i Bonnier AB:s styrelse.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera