Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Ho-ho-hotet mot handeln

Klappbestyren blir aldrig mer vad de var.

Julbelysningen är upphängd, varuhustomtarna på plats och visst är det trängsel i butikerna så här före detaljhandelns största högtid.

Ändå är sig inget riktigt likt i landets köpcentra. Jodå, nog slår julhandeln rekord i år igen. Det gör den alltid. Försäljningen väntas öka med 3 procent i december jämfört med förra året, enligt HUI Research. Men det är inte mycket för butiksägarna att hänga i granen, om uttrycket tillåts. Och det av flera skäl.

– Med tanke på att det är högkonjunktur och minusränta är frågan snarare varför julhandeln inte ökar ännu mer, säger Jonas Arnberg, vd för HUI Research, ett analysföretag som ägs av branschorganisationen Svensk Handel.

Faktum är att julhandeln inte ens ökar i takt med BNP, som i år spås växa med 3,2 procent. Den andra och viktigare faktorn som gör att butiksägarna går en måttligt god jul till mötes är förstås e-handeln.

– Skiftet mot e-handel går oerhört fort nu. För två år sedan svarade e-handeln för 20 procent av ökningen i julhandeln. Resten skedde i butik. I år hamnar hela ökningen på nätet. Butikshandeln står still, säger Jonas Arnberg.

Betalbolaget Klarna, som specialiserat sig på nätbetalningar, och Postnord rapporterade båda om försäljningsrekord under de stora USA-inspirerade köpfesterna Black Friday och Cyber Monday. Och media berättade om överfulla hyllor hos paketulämnarna. E-handelns årliga ökningstakt är 15–20 procent.

Varför migrationen från fysisk butik till nätet är så påtaglig just nu är det ingen som riktigt vet. Men Jonas Arnberg pekar på att datamognaden hos konsumenterna tycks öka. För bokbranschen, som var den första som blev digital på allvar, tog det 20 år innan hälften av försäljningen hade flyttat till nätet. För elektronikvaror gick det fortare och för klädhandeln, som nu blir digital i stor skala, har tempot skruvats upp ytterligare.

– Peak butik verkar gå fortare och fortare, säger Jonas Arnberg.

Om det bara vore så att handeln flyttade från fysiska butiker till kedjornas egna nätshoppar, skulle det mesta ändå vara frid och fröjd. Men så är det inte. Ingen av de stora kedjorna som H&M, Clas Ohlson eller Åhléns verkar försvara sina marknadsandelar på nätet. Även om de ökar sin nätförsäljning tappar de till konkurrenter som många gånger bara finns i cyberspace. Där möter de också konkurrens från utländska aktörer som inte ens har verksamhet i Sverige. Postnord uppskattar att 20–25 procent av de paket bolaget distribuerar kommer från utlandet.

Så till den största frågan: Vad händer med butikerna och köpladorna om några år? Blir det bara juicebarer, kaféer, optiker och frisörer kvar i stadskärnorna? Ingen vet svaret på det heller, men Jonas Arnberg är inne på att den traditionella handeln måste förnya sig och erbjuda mer upplevelser.

– Det är rätt typiskt att det var en gymkedja som Sats som startade löparklubbar vid sina gym och sedan började sälja träningskläder. Att det inte var Stadium som tänkte på det först.

H&M öppnade förresten nyligen en ny testbutik med både kafé och manikyr i Stockholm. Annars får butiksägarna göra som barnen och hoppas på en vit jul. Inget är nämligen så bra för försäljningen som några decimeter nysnö. Då blir det fart på både klädhandeln och sportbutikerna. Men hur klimatförändringarna påverkar handeln får bli ämnet för en annan artikel.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera