Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Vaccin Utrikes / Vetenskap

Det livsfarliga vaccinet

Ett skadligt vaccin i Filippinerna riskerar att ge mer energi åt skeptikerna. Kanske är det dags att ta dem på större allvar.

Den är lätt att känna igen, myggan som sprider denguefeber. De tigerlika ränderna, det lyrformade märket på kroppens ovandel. När klimatet blir varmare och världens slumområden växer, frodas myggan. Och för några år sedan smittade ettriga flygfäet fler människor än någonsin tidigare med den fruktade sjukdomen. Bara i Brasilien blev över en miljon människor sjuka i dengue.

Men mitt i eländet anades ett ljus.

För första gången godkändes ett vaccin mot den myggburna smittan. Försök att ta fram vaccin mot denguefeber hade gjorts sedan 1940-talet, då den amerikanska militären drabbades hårt av plågan. Men aldrig framgångsrikt. Nu växte förhoppningarna på att läkemedelsföretaget Sanofi Pasteur äntligen skulle ha knäckt gåtan. Mexiko och Brasilien var snabbt ute med att beställa vaccinet. Det var även Filippinerna där antalet sjuka hade fördubblats på bara något år. Internationella experter nickade gillande och från FN-organet WHO var det ideliga tummar upp.

Men räddningen skulle visa sig bli en besvikelse.

Dengue är en lurig sjukdom. Första gången man smittas är symtomen ofta förhållandevis lindriga. Men nästa gång riskerar det att bli betydligt värre. I riktigt otäcka fall drabbas patienterna av inre blödningar som kan sluta med döden. Problemet med vaccinet, som nu prövades i stor skala, var att de som fick sprutan riskerade att få allvarliga symtom – redan första gången de smittades.

– De vaccinerade löpte alltså större risk att utlösa farligare dengue än de som inte var vaccinerade, säger Tomas Bergström, professor i klinisk virologi vid Göteborgs universitet.

När misslyckandet blev känt i december i fjol hade 837 000 skolbarn i Filippinerna redan fått vaccinet. Kampanjen avbröts och myndigheterna utreder nu ett flertal dödsfall som kan vara kopplade till vaccineringen. För Filippinerna kan skandalen innebära en förestående katastrof. Men misslyckandet riskerar även att få konsekvenser för vaccinförtroendet.

De senaste veckorna har det värsta mässlingsutbrottet på åratal dragit fram i Västsverige. Fler än 20 människor har smittats och på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där flera av fallen upptäckts, har patienter avråtts från onödiga besök. I stundens hetta har såväl sjukhusets chefsläkare som uppeldade ledarskribenter väckt frågan om vaccinationstvång.

Det är en känslig sak i dessa dagar. Särskilt då en grupp människor som antingen tvivlar på, eller rent av förnekar, vaccinernas fördelar blir alltmer högljudd. Borde inte det naturliga immunförsvaret kunna hantera en smitta som mässlingen, frågar sig skeptikerna. Och är det inte så att en släng av sjukan rent av stärker de små, såväl fysiskt som själsligt?

Vaccinskeptikerna är ofta föräldrar. Som googlar runt bland skräckskildringar från andra föräldrar och frossar i tvivelaktiga rapporter som vetenskapen helst hade glömt. Som att mässlingsvaccin skulle leda till autism, eller att vaccinering ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Men det är inte bara ratad forskning som håller skeptikerna vakna om nätterna. De pekar även på händelser där vaccin bevisligen har fått otrevliga konsekvenser. Som när många svenskar drabbades av narkolepsi efter att de fickk sprutan under svininfluensa­utbrottet 2009.

Händelserna i Filippinerna är hittills ganska okända i Sverige. Men när misslyckandet når vaccinskeptikerna tror Tomas Bergström att händelsen kan agera vatten på kvarn åt dem i många år framöver. Likt bieffekterna av svininfluensavaccinet är nämligen hotet mot barnen i Filippinerna ingenting som diktats ihop av konspiratoriska troll på nätet.

– Det blir nästan som en skänk från ovan för dem [skeptikerna], för det som hänt där är ju sant, säger han och fortsätter:

– Problemet är att motståndarna inte kan skilja mellan bra och dåliga vaccin. Mässlingsvaccinet väcker motstånd i vissa kretsar men det är ju fantastiskt mycket bättre än att få sjukdomen.


Vaccinoron är lika
gammal som vaccinen själva. Historikern Elena Conis, vid Berkley-universitetet i Kalifornien, har spårat oron ända till slutet av 1700-talet och vaccinet mot smittkoppor. På den tiden var folk mest rädda för att substanserna de skulle få i sig var utvunna från kor, och att de själva skulle ärva kreaturens egenskaper.

Under andra halvan av 1900-talet vändes misstron mot vården och läkemedelsindustrin. Drivande i motståndet var kvinnorörelsen, enligt Elena Conis. Kvinnorna ifrågasatte en paternalistisk läkarkår som kategoriskt avfärdade mammors oro över biverkningar. De nagelfor innehållsförteckningar och pekade på olika kemikalier som enligt dem rimligen inte kunde vara bra för små barn. Tricket för att slutligen vinna över skeptikerna var att framhålla de fördelar vaccinen innebar för kvinnor i karriären: färre dagar hemma med sjuka barn betydde större möjligheter på arbetsmarknaden.


Dagens debatt fokuserar
mer på vilken skada vaccinvägrarna orsakar samhället. Och retoriken mot föräldrarna är ofta hård. En av ledarskribenterna som vill se vaccintvång, Expressens Csaba Bene Perlenberg, anklagade i en artikel vaccinvägrare för barnmisshandel. Hållningen var inte bara ett hot mot deras egna barn, poängterade han, utan även mot barn som av medicinska skäl inte kan få sprutan: »Valfriheten kring vaccineringen borde begränsas och ett vaccinationstvång införas. Allt annat är att riskera livet på värnlösa barn«.

Frågan är vilken effekt ett sådant tvång skulle få. Ilskna debattörer hänvisar ofta till Australien där staten drar in vaccinvägrares barnbidrag och subventioner för barnomsorg och sjukvård. Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare i Västra Götaland, är skeptisk. Han påminner om liknande försök i norra Italien. Där slutade tvånget med att vaccintäckningen gick ner och att folk hellre betalade böter än lät doktorn sticka deras barn.

– Och att kritisera föräldrarna är ingen framkomlig väg. Konsten är snarare att göra dem trygga, säger han.

Då och då dyker ändå motioner upp i riksdagen om att göra vaccinationerna för barn obligatoriska. Men socialminister Annika Strandhäll är också inne på informationslinjen: I höstbudgeten enades regeringen och Vänsterpartiet om att skjuta till 120 miljoner kronor till barnhälsovården, bland annat för att bemöta felaktig information om vacciner. Thomas Arvidsson vill även se mer fortbildning för BVC-personal samt ett gemensamt stödmaterial för barnavårdscentralerna.

– Det borde komma från myndighetsnivå eftersom att frågan nog är lite för avan­cerad för landstingen, säger han.


I Filippinerna växer
skandalen kring denguevaccinet för varje dag. Regeringen där kräver nu pengarna tillbaka från Sanofi Pasteur, och för politikerna som satt vid makten när projektet drogs i gång kan det bli rättsliga påföljder. Precis som virologen Tomas Bergström befarar internationella experter att misslyckandet riskerar att undergräva förtroendet för vaccinen ytterligare.

Frågan är hur stort problemet blir i Sverige. Täckningen i barnvaccinationsprogrammet sjönk aldrig i spåren av svininfluensan. Och enligt barnläkaren och Folkhälsomyndighetsutredaren Bernice Aronsson förstår nog de flesta svenska föräldrar att även denguevaccinet är något helt annat än de som ingår i programmet. Talande för deras förtroende syns i statistiken över antalet tvååringar i Sverige som faktiskt är vaccinerade mot mässlingen: 96,7 procent.

Fakta | Två fruktade sjukdomar

Mässlingen: Var betydligt vanligare innan den infördes i barnvaccinationsprogrammet. Fram till 1980-talet insjuknade flera tusen svenskar i mässling. För att sjukdomen inte ska få fäste krävs att över 90–95 procent är immuna.

Dengue: En influensaliknande febersjukdom som sprids via myggor. Sjukdomen finns i de flesta länder i tropikerna. Rapporter om sjukdomen kommer också från Afrika och Mellan- och Sydamerika. 

Källa: Folkhälsomyndigheten

Läs mer:

Emma Frans: »Kopplingen mellan vaccin och autism försvinner aldrig«¨

Johan Hakelius: Trodde vi inte att vaccinering var en självklarhet bland vårdpersonal?

Vaccin i hetluften

Veckans Fokus: Vaccinets guldålder (#09-19)

Video: Erik Fichtelius

Hur är det möjligt att statsministern inget fick veta?

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera