Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Höjd över varje misstanke

Fler anmälningar och skärpta lagar hjälper inte. I Sverige är det svårt att åka dit för ekobrott.

I slutet på september förra året greps finansmannen och styrelseproffset Jakob Grinbaum. I några dagar hölls han frihetsberövad, för att förhindra att eventuella bevis förstördes. När Grinbaum släpptes var det bolaget i vars styrelse han var ordförande som meddelade att han var misstänkt för insiderbrott efter att ha sålt aktier i fastighetsbolaget Oscar Properties.

Grinbaums förklarade att han sålt och köpt tillbaka aktierna när han skulle flytta innehavet från en aktiedepå till en annan. De lägliga affärerna inbringade en förtjänst på i runda slängar 300 000 kronor var orsaken till misstanken om insiderbrott. Grinbaum antogs ha handlat baserat på information som ännu inte var offentliggjord.

Blotta misstanken räckte för att Grinbaum skulle tvingas avsäga sig sina statliga uppdrag. De var flera, och tunga: styrelseledamot i fastighetsbolaget Jernhusen, vice ordförande i banken SBAB samt Fjärde AP-fonden. Från ett par andra styrelseuppdrag tog han timeout.

Efter tre månaders utredning gav chefsåklagaren Thomas Langrot sitt besked strax före jul: Grinbaum var inte längre misstänkt, ärendet var avskrivet. Brott kunde inte styrkas.

Ändå hade den rutinerade finansmannen förlorat sina styrelseuppdrag. Dessutom hade brottsmisstankarna fått stor medial uppmärksamhet. Flera hundra artiklar. Chefsåklagare Thomas Langrot ansåg att uppburna finansmän fick räkna med sådana konsekvenser. De var en del av värvet.

– En person i hans ställning, eller andra personer i liknande positioner, som handlar på det här sättet inför en kurspåverkande händelse får räkna med att det blir en brottsutredning med allt vad det kan innebära, sade Langrot till Dagens Industri.

Under fjolåret var Grinbaums ärende ett av 310 om misstänkt insiderbrott som inkom till Ekobrottsmyndigheten (EBM). Synar man siffrorna närmare framgår att blott en bråkdel av ärendena går vidare i vad som kan beskrivas som en trestegsraket med anmälan, förundersökning och åtal.

Av fjolårets 310 gick 18 till åtal eller strafföreläggande (där misstänkta medger brott). Totalt blev det endast 11 fällande domar. Sett över flera år är trenden ungefär densamma: anmälningarna räknas i hundratal, åtalen är få och de fällande domarna än färre.

Är det ett misslyckande?

– Att bevisa insiderbrott är jättesvårt. Du ska bevisa att en viss person ha fått en viss information vid en viss tidpunkt, säger Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Gunilla Sandblom.

Ekobrottsmyndigheten, som inrättades 1998, har tidigare varit ifrågasatt och 2007 föreslog en utredning att myndigheten skulle läggas ner så snart som året därpå. Motivet var att gränserna mellan ekonomiska brott och andra brott var alltför flytande. I veckan som gick har regeringen föreslagit att inrätta en ny myndighet i syfte att stoppa ekonomisk brottslighet och öka kontrollen. Den nya myndigheten föreslås hantera alla statliga utbetalningar, från till exempel Försäkringskassan, arbetslöshetskassor och kommuner.

Sedan Ekobrottsmyndigheten riskerade nedläggning har verksamheten de senaste tio åren i själva verket frodats räknat i anställda, ansvar och anslag. Årsbudgeten har fördubblats från 372 miljoner kronor år 2008 till 677 miljoner i år. Senast utökades anslaget med 10 miljoner om året från 2017 till 2020 med särskilt fokus på insatser mot skattebrott. Just skatte- och bokföringsbrott står för cirka 86 procent av verksamheten; insiderbrott utgör knappt 1 procent.

En del juridiska framgångar har skördats på senare år, såsom miljardsvindleriet i elbolaget Kraft & Kultur. Där tilldömde hovrätten i fjol bolagets tidigare vd hela 3,5 år i fängelse för grovt svindleri och grovt bokföringsbrott; domslutet ska överklagas till Högsta Domstolen. Ett annat uppmärksammat ärende är den pågående förundersökningen kring pensionsbolaget Allra där nyckelpersoner i bolaget misstänks för grov trolöshet mot huvudman. Allras ägare misstänks ha lurat över 100 000 fondsparare på en kvarts miljard kronor.

Jämfört med sådana mål står sig insiderbrott slätt; förtjänsterna rör ofta mindre belopp. Ett flertal bolag har blivit indragna i insiderärende, förutom Hexagon också Axis, Transnode, Fortnox, Cloetta och Fingerprint Cards. Denna vecka inleddes huvudförhandling i det sistnämnda fallet.

Insiderfrågor har på senare år fått allt större prioritet, enligt flera branschbedömare. Det finns fler förklaringar till detta.

En är att många bolag har börsnoterats på Stockholmsbörsen och alternativa marknadsplatser, som NGM och Aktietorget. Det finns följaktligen fler insynspersoner i bolagen. Dessutom har företagsaffärerna år för år stadigt ökat. Räknat i volym var nivåerna 23 procent högre 2017 än åren innan, enligt siffror från Mergermarket. I hela Norden var ökningen 75 procent.

– Det finns mer insiderinformation i omlopp och därför sker fler insiderbrott, säger Gunilla Sandblom. Men hela ökningen beror inte på att det begås fler brott. Instrumenten för marknadsövervakning blir allt bättre. Det leder också till fler anmälningar.

Straffsatserna för grovt insiderbrott höjdes i februari 2017 från 4 år till högst 6 år. Skärpta straff har fått övervakare på börsen att höja känsligheten på systemen som övervakar transaktioner, och därmed får ut mer rådata att granska och även rapportera in till Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten.

Nya EU-föreskrifter har också höjt bötesbeloppen för bolagen som inte har ordning på sin insynsrapportering.

Sedan februari 2017 kan Finansinspektionen döma ut sanktionsavgifter motsvarande 15 procent av bolagets omsättning; vilket kan ställas mot tidigare maxtak på 10 miljoner kronor. För Sveriges största bolag räknat till omsättning, Volvo, skulle de nya regelverken innebära att en bot kan motsvara cirka 41 miljarder kronor eller mer än två årsvinster. Om insiderfrågor inte var på agendan förr så har man nu direktörernas uppmärksamhet.

Advokat Hans Strandberg ser inte helt positivt på utvecklingen. Han är en av landets mest rutinerade när det kommer till ekonomiska brott, eller »white collar crimes«, som han beskriver det på sin webbplats. Han har bland annat företrätt finansmannen Mats Qviberg i det uppmärksammade HQ-fallet och mera nyligen tidigare nämnde Jakob Grinbaum.

Strandberg är kritisk till att enbart misstanken leder till en dom i allmänhetens ögon.

– Det förorsakar sådana skador för de som bara blir misstänka, säger han.

När ett misstänkt ärende hamnar hos Ekobrottsmyndigheten utreds det direkt av en åklagare. I förundersökningen görs tillslag hos bolag för att säkra bevis i form av datorer och mobiler. Bolaget brukar då skicka ut pressmeddelande, vilket följs av att Ekobrottsmyndigheten bekräftar sakförhållanden i ett pressmeddelande. Om de misstänkta är tunga befattningshavare avstår medier sällan namnpublicering.

– Pressmeddelanden går från bolagen på grund av deras rapporteringsskyldighet. Bolagen är livrädda för att inte rapportera i tid. Hexagon blev straffate för detta, säger Strandberg.

Nämnda Hexagon fick böta två årsavgifter till Stockholmsbörsen, sammanlagt 6,2 miljoner kronor, då bolaget inte anses ha informerat marknaden tillräckligt snabbt om insidermisstankarna kring bolagets vd Ola Rollén, då han delgav en kvartalsrapport omgiven av poliser. Boten utdömdes av börsens disciplinnämnd och inte någon myndighet.

Gunilla Sandblom på EBM anser att det inte bara handlar om att följa lagen, insynspersoner bör även avstå från att göra affärer.

– Om man värnar om sitt anseende så ska man vara försiktig. Vi utreder de här brotten på samma sätt oavsett. Vi särbehandlar ingen, säger hon.

Hon påpekar att det är bolagen själva som kommunicerar utredningar av misstänkt insiderhandel.

När förundersökningen mot Grinbaum lades ner var lämnades också det för bolaget positiva beskedet av Oscar Properties – inklusive huvudpersonen.

– Självklart har det inte varit roligt att vara föremål för en sådan här process. Nu är jag glad men inte förvånad över att jag är friad från misstanke och att utredningen har lagts ner, sa Jakob Grinbaum.

Sandblom konstaterar att EBM:s statistik inte är helt rättvisande då domar kan dröja ett par år, men att cirka 300 ärenden resulterar i dussintalet lagförda personer ändå är rimligt.

– Jo, jag är nog ändå nöjd. Jag vill inte klaga på resurser, men vi har haft samma utredningskapacitet och fem åklagare under åren 2014 till 2017. Nu hittar vi också lite större ärenden, åtalar lite fler personer i varje ärende och får mer brottsvinster förverkade.

Fotnot: Fokus har sökt Jakob Grinbaum som inte vill kommentera fallet. Chefsåklagare Thomas Langrot har av tidsbrist inte kunnat svara på frågor.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Analys / Ekonomi

Den motvilliga skattesänkaren

Budgeten för 2020 sätter punkt för värnskatten från 1995. Vinnarna är rika och män.

Analys / Ekonomi

Sidea: Svenskt bistånd är som ryska dockor

Man kan ägna mycken tid åt att reda ut alla budgetposter, skriver Emanuel Sidea.

Ekonomi

Jan Larsson blir konkurrent till Persson

Jan Larsson, S tidigare valgeneral, går till Handelsbanken – och blir därmed konkurrent till sin förre chef Göran Persson.

Prenumerera