Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kyss Kultur

Kyssens korta historia

Vad passar bättre på alla hjärtans dag än den sanna kärlekens kyss? I Sverige ja. I andra delar av världen anses kyssen motbjudande.

Alla hjärtans dag – dagen då de flesta par och andra allmänt kyss- och hångelsugna byter saliv med varandra lite oftare än vanligt. Åtminstone har det blivit så de senaste århundradena. En stor studie av romantiska och sexuella kyssar vid Indiana university och Las Vegas university of Nevada visar att handlingen där man trycker sina läppar mot varandra är ett relativt sent fenomen i människans historia.

Det brukar påstås att den romantiska kyssen uppstod under medeltiden. Innan dess var kyssen främst en hälsningsritual. Till exempel i Persien 400 år före vår tid där personer av samma sociala ställning fick en puss på munnen medan lägre stående kysstes på kinden. Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet, forskar om samspelet mellan politik och sexualitet från medeltid till nutid.

– Även de tidiga kristna hälsade varandra med en fredskyss som ett tecken på broderskap och samhörighet och i många ortodoxa kyrkor utväxlar man fortfarande fredskyssar på påskdagens morgon, berättar han.

Men även innan kyssen oficiellt förklarades som romantisk förekom den erotiska kyssen. Eftersom läpparna är en känslig och erogen kroppsdel var kyssen en väldigt intim handling. Till exempel kan man läsa i 3 500 år gamla indiska sanskrittexter om älskande som möts »mun till mun« och om en man som »dricker frukten från en slavinnas läppar«. Att kyssen romantiserades under medeltiden har satts samman med framväxten av en hövisk kultur och en diktning om en sorts romantisk kärlek mellan aristokratiska män och kvinnor.

– Med tiden letade sig kyssen in i olika bröllopsceremonier, och blev sedan alltmer privat. Från att ha varit en gest som gjorde det möjligt att visa upp vänskap och trohet inför andra, har kyssen blivit alltmer förknippad med det personliga och privata, säger Henric Bagerius.

Numera förekommer kyssar sällan i ceremoniella sammanhang – broderskapskyssen mellan Leonid Brezjnev och Erich Honecker från 1979 undantagen.

Forskarna vid Indiana University och UNLV kom även fram till att romantiska kyssar är långt i från en global sedvänja. Efter att ha undersökt 168 av världens kulturer visade det sig att kyssar endast förekom i 46 procent av dem. De kulturer som praktiserade dem verkade dessutom vara mer avancerade och komplexa, vilket fick forskarna att fundera på om kyssen är en västerländsk tradition som hade gått i arv.

Allra vanligast att kyssas var det enligt studien i Mellanöstern där hundra procent av de undersökta kulturerna ägnade sig åt det. För Asiens kulturer var siffran 73 procent, Europas 70 procent och Nordamerikas 55 procent.

– Det uppskattas att en amerikansk kvinna har kysst 79 män innan hon gifter sig, att fler än 90 procent av alla amerikaner har kysst någon före sin fjortonårsdag och att amerikanska män som kysser sin hustru regelbundet lever i genomsnitt fem år längre än män som gör det sällan, säger Henric Bagerius.

De som inte har anammat kyssarna är kulturer i Centralamerika och på Nya Guinea samt jägar- och samlarkulturer söder om Sahara och i Amazonas djungler.

Vissa kulturer har inte ens ord för kyssen. Andra uppfattar den som motbjudande. Mehinakustammen i Brasilien ansåg till exempel kyssar vara både motbjudande och äckliga, vilket kanske inte är så konstigt egentligen då en kyss kan föra över 80 miljoner bakterier.

Att den romantiska kyssen endast förekommer i 46 procent av världens kulturer betyder dock inte att de andra 54 procenten inte pussas.

– Så gott som alla kulturer pussar varandra, framför allt föräldrar och barn. Man tror att pussens ursprung är matning av barn från mun till mun, med mat som en vuxen har tuggat sönder. Det är förmodligen också därför så få djur pussar varandra och inga andra kysser varandra – beteendet kommer indirekt ifrån vård av spädbarn och få djur har så hjälplösa ungar som männi­skan, säger Jessica Abbott, evolutionsbiolog vid Lunds universitet.

I djurvärlden är det betydligt vanligare att använda luktsinnet för att visa sina känslor, till exempel genom att nosa eller slicka på varandra. Djurens beteende ligger även till grund för en annan teori om kyssarnas uppkomst, nämligen att den tillåter oss att komma tillräckligt nära varandra för att uppfatta den andres feromoner. På så sätt fick vi veta om den andra parten var ett bra fortplantningsval. I vissa kulturer övergick sniffandet till läppkontakt, men funktionen är likväl densamma.

– Man kan tänka sig att det finns en viss evolutionär fördel när det gäller kemisk kommunikation. Många djur använder sig av kemisk kommunikation vid partnerval, så det är inte så långsökt att tro att detsamma gäller människor.

– När man utbyter saliv kan man nog få information om partnerns genetiska kvalitet och allmänna hälsotillstånd – fast det känner man förmodligen omedvetet som »god« eller »äcklig« smak, säger Jessica Abbott.

Video: Erik Fichtelius

Frågan som förföljt KD

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera