Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Sociala medier vs Demokrati

Harvardprofessorn Cass Sunstein ser Facebooks algoritmer slita i sär samhället.

Harvardprofessorn i juridik, Cass Sunstein, tar en halvtimmeslång paus på London School of Economics. Det är eftermiddag och han har hunnit med 17 föreläsningar. Senast stod han framför politiker i Westminster i London och pratade om nudge, ett ämne som han var med och utvecklade tillsammans med Richard Thaler, 2017 års vinnare av Nobelpriset i ekonomi.

Nu vill Cass Sunstein tala om Facebook. I januari meddelade sociala mediejätten att den skrivit om sin mytomspunna algoritm – igen. På marsomslaget till techmagasinet Wired syns en mörbultad grundare och vd, Mark Zuckerberg. Han har styrt bolaget mot en katastrof genom att gasa på i 14 år utan att bry sig om sin omgivning. Därför har Facebook bytt strategi och på agendan står allt negativt som tjänsten associeras med: politisk påverkan, fejkade nyheter och människors ohälsa. Och i ett slag är Cass Sunsteins bok från i fjol, »#Republic: divided democracy in the age of social media« högaktuell.

– Jag är överlag entusiastisk, säger Cass Sunstein. Världen är bättre med Facebook. Men att endast hylla mediet och påpeka hur fantastiskt det är att männi-skor pratar med varandra blir tråkigt. Det hjälper ingen.

Annonsörerna har satt press på Facebook, men Sunstein ser problemet i ett större perspektiv. I bokens första mening konstaterar han att »i en välfungerande demokrati lever inte människor i ekokammare eller informationskokonger«. Den följer ett tema som intresserat honom länge. Sexton år tidigare gav han sig på det egocentriska nätsurfandet, boken hette då »Republic«, utan hashtag. Sex år senare kom »Republic 2.0« som tog sig an nätforum och bloggar. Tesen Sunstein driver är dystopisk och handlar om konsekvenserna av en likriktad digital konsumtion.

Cass Sunstein är inte ensam på den liberala kanten om att oroa sig för sociala mediers påverkan på samhället. När hans vän Barack Obama blev intervjuad i David Lettermans nya Netflixserie varnade igen för filterbubblor, liksom han gjorde i sitt avskedstal. Cass Sunstein gillar dock inte ordet filterbubblor.

– I boken använder jag mig av ekokammare eller informationskokonger. De är tydligare. Risken är att människor väljer att leva i något som ger eko åt deras åsikter. Eller blir »algoritmade« in i en ekokammare utan möjlighet att välja.

Det är gynnsamma förutsättningar för gruppolarisering. Fenomenet är en klassisk upptäckt inom socialpsykologin från 60-talet.

– Om två personer som tycker likadant börjar prata om ett ämne – oavsett om det är metoo, klimatförändringar eller invandring – så kommer de att bekräfta varandras åsikter och underbygga egna ståndpunkter. Resultatet: deras uppfattningar blir mer extrema än innan. På sociala medier händer det oftare och snabbare än förut.

Enligt den amerikanska tankesmedjan Pew research center har polariseringen i landet nått sin topp. Sunstein jämför situationen med Tyskland 1933.

– Gruppolarisering underlättade för nazismen som ideologi. Tyskar som var intresserade av nazism eller redan var nazister började prata med varandra och fick mer extrema åsikter än vad de hade från början.

Och fortsätter:

– USA i dag är oändligt mycket bättre än vad Tyskland var. Men vi befinner oss i ett läge där personer till vänster bara lyssnar till folk från det egna lägret. Till höger är det ännu värre. Situationen har varit bättre, säger Sunstein.

En teori är att ytterkanternas åsikter då och då lämnar sin ekokammare. Det är svårt att undvika löpens rubriker eller nyhetssändningarnas budskap. Informationen används sedan som bränsle i den egna gruppen för att elda på stämningen. Cass Sunstein säger att det komplicerar teorin om ekokammare.

– Den person som befinner sig i en ekokammare blir då exponerad mot alternativa källor. Frågan är vilken attityd, uppfattningsförmåga och förhållningssätt som den har till informationskanalen. Om de är i en tillräckligt intensiv och effektiv ekokammare kommer det inte att vidga vyerna utan i stället förstärka engagemanget, det andra blir då »fake news«.

»Konfirmeringsbias« eller »bekräftelsejäv« är modeord för att förklara det mesta som är fel i samhället: rasism, medielogik, samtalsklimatet och börsen. Men i det här fallet handlar det i stället om en sorts jäv i det egna önsketänkandet. En person uppfattar information som mer trovärdig om den gynnar den egna ståndpunkten – även om det inte skulle bekräfta en tidigare uppfattning. Fakta som i stället utmanar våra uppfattningar bortförklaras eller ignoreras. Sunstein använder termen »good news – bad news effect«.

– De Trumpsupportar som trodde att Hillary skulle vinna, och vice versa, ändrade uppfattning om det rådande opinionsläget endast om mätningarna stödde deras förhoppning och uppfattning. Annars höll de kvar vid sin ursprungstanke.

Cass Sunstein, som även varit konsult åt Facebook i etiska frågor, anser att det är bra att de börjar hantera sina problem. En del görs redan, till exempel varningstexter och att relaterade artiklar inom samma ämne lyfts upp för att ge chans att upptäcka vad som är »sant« och »falskt«. Nyckeln är att Facebook måste fortsätta förfina hur man använder sajten, den så kallade beslutsarkitekturen. Det är ett begrepp Sunstein själv lanserade i Boken »Nudge«. Utgångspunkten är att människan fattar systematiska och irrationella beslut i vardagen. Med vetskap om hur det sker kan någon annan knuffa människor till att fatta bättre beslut. I dag använder över 100 länder nudging på statlig nivå.

Sina samhällsidéer kallar Sunstein för »libertariansk paternalism«, en gyllene medelväg mellan frihet att välja själv och välvilliga knuffar. När han utformade sin filosofi var den österrikiske ekonomen Fried-rich von Hayek en av hans viktigaste inspirationskällor. Det har fått frihetsförespråkare att gå i taket, att Sunstein förordar en teknokratisk stat som vet bättre än medborgarna själva. Han medger att invändningen är rimlig. De som ska knuffa andra är lika irrationella och lider av samma informationsproblem.

– Även om motiven är rätt har de inte samma kunskaper som den samlade marknaden har.

För första gången under intervjun tystnar Cass Sunstein en kort stund.

– Men resonemanget är bättre i teorin än i praktiken. Vi kan få människor att röka mindre genom varningar på paketen. Lider de av ett kunskapsproblem? Nej, rökning är skadligt. Samma sak med fartgupp och bilolyckor. Sociala medier är fantastiska, men de har uppenbara problem som måste åtgärdas. För demokratins skull, säger han.

Hur hamnade jag här?

1954

Föds i Concord, Massachusetts.

1978

Tar examen från Harvard Law School.

1980

Jobbar för amerikanska justitiedepartementet under president Ronald Reagan.

2008

Jobbar för Barack Obamas presidentkampanj och senare med övergångsperioden. »Nudge« når bokhandeln.

2009

Utnämns till »regleringstsar« i Vita huset.

2013

Sitter med i en expertgrupp om integritet och övervakning för Barack Obama efter Edward Snowden-affären.

2017

Släpper boken »#Republic: divided democracy in the age of social media«

2018

Aktuell med »Can it happen here?: Authoritarianism in America«.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera