Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Regeringen backar om LSS

Regeringen gör om direktiven till den kritiserade LSS-utredningen. Vändningen välkomnas av »LSS-reformens pappa« Bengt Westerberg.

När Åsa Regnér, tidigare barn-och äldreminister, frös tusentals omprövningar av assistansersättningen kände många i funktionshinderrörelsen att de kunde andas ut. De hade fått se sin egen och andra funktionshindrades rätt till assistans dras in i samband med att Försäkringskassan börjat damma av gamla HFD-domar. Men Regnérs nödstopp spred ett litet ljus i mörkret, tyckte de. Om det inte vore för den där LSS-utredningen.

I direktiven till utredningen står det att »ytterligare besparingar ska göras«.

Läs också: Omvändelse under galgen

Detta vill regeringen nu ändra på. På en presskonferens på måndagen meddelade Regnérs efterträdare Lena Hallengren att regeringen i ett tilläggsdirektiv till LSS-utredningen stryker delen om kostnadsbesparingar i lagen.

– En rättighetslagstiftning är en rättighetslagstiftning. Men sedan finns det anledning att se till att den är kostnadseffektiv och hållbar, sa Lena Hallengren.

Rättighetslagstiftning innebär att lagen är konstruerad så att politikerna inte kan styra kostnaderna i budgeten, bara göra prognoser för hur mycket pengar det blir för varje år. Grundtanken är att brukarnas behov ska gå före kostnaderna. Men när de har skjutit i höjden har politikerna känt att något måste göras. Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna för den personliga assistansen från knappt 14 till 29 miljarder kronor. Antalet timmar som man får hjälp ökade de senaste tio åren från 103 till 127 timmar per vecka.

I en debattartikel 2015 uttryckte Magdalena Andersson oro för kostnader som ökade brant – trots att människorna i systemet inte blev så många fler. Hennes medarbetare pekade på ett utbrett fusk och överutnyttjande i systemet. Därefter fick Försäkringskassan tuffare direktiv i regleringsbrevet. Kassan skulle »bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.«

Läs också: Statsvetare: Regnérs LSS-siffra saknar vetenskapligt stöd

Meningen mildrades året därpå, men då var skadan redan skedd enligt företrädare för funktionshinderrörelsen. Under den nu sparkade generaldirektören Ann-Marie Begler letade myndigheten fram domar som gav anledning att strama åt assistansrätten.

En av de som varit mest kritisk till uppstramningen av assistansrätten är Bengt Westerberg, före detta partiledare för Liberalerna. Han brukar kallas »LSS-reformens pappa«.

– Det här är ett bra besked, säger han om regeringens slopande av besparingsdirektiven.

Men tillägger samtidigt:

– Lena Hallengren var väldigt svävande när det gäller vad utredaren har för ramar att hålla sig inom. En reporter på presskonferensen undrade hur utredaren skulle tänka om man ska tillgodose behoven med resultat att kostnaderna ökar. Där hade hon inget svar.

Lena Hallengren gav enligt Bengt Westerberg heller inget tydligt svar på vad som händer med alla de som blivit av med sin assistansersättning.

– Hon har rätat ut ett frågetecken i någon mening genom att man inte ska lägga besparingsförslag, men det är många andra frågetecken kvar, säger Bengt Westerberg.

Utredningen ska vara klar efter valet. Tror du att den i sin nuvarande form överlever en borgerlig regering?

– Det är svårt att veta. Detta är en fråga där partierna är splittrade, både inom alliansen och bland de rödgröna. L, C och KD slåss för LSS och assistansen medan Moderaterna har intagit samma hållning som S. Samtidigt ska man komma ihåg att reformen genomfördes av en borgerlig regering, säger Bengt Westerberg.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera