Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Sila myggen och svälja elbolagen

Gissa vilka som njuter av de onödigt höga elavgifterna?

I början av juni höjde Eon sina priser igen. Det har blivit en årlig tradition. En trist sådan.

De flesta svenskar har väl inte bara noterat utan kanske också svurit över allt högre elräkningar. Nu är det inte elen som stått för de stora prisökningarna utan distributionen.

Vissa elnätsbolag har ökat priserna med 10 procent om året. Det har hetat att intäkterna behövs för investeringar i elnäten – som om ingen kan tyda årsredovisningar och se att pengarna inte alls hamnar där.

Tar man fram dokumenten är bilden tydlig hos marknadens stora aktörer: Vattenfall eldistribution AB gick från ett rörelseresultat på 1,3 miljarder kronor år 2008 till att i fjol segla in på 5,2 miljarder kronor. Konkurrenten Ellevio AB:s rörelseresultat gick från 2,4 miljarder kronor år 2008 till fjolårets 4,2 miljarder kronor.

Energimarknadsinspektionen, och många andra aktörer, har slagit larm. Energiminister Ibrahim Baylan har lovat tuffare tag mot elnätsbolagen – inklusive det statligt ägda Vattenfall, som regeringen annars också kan ge ägardirektiv åt.

En proposition ligger på riksdagens bord och nya priser kan börja gälla år 2020.

Regeringen har tillåtit priserna att skena under lång tid. Enligt beräkningar gjorda av elmarknadsexperten Stefan Yard, professor emeritus på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har konsumenterna årligen fått betala 5 miljarder för mycket.

Bara under denna regerings mandatperiod rör det sig alltså om enorma belopp som svenskar istället hade kunnat lägga på att stimulera ekonomin i stället för att betala ologiska nätavgifter. 20 miljarder är inte kattpiss.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera