Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Blogg

Lindbergs giftiga hetluft

Att påstå att de regeringsalternativ man inte gillar saknar demokratisk legitimitet, är att leka med elden.

Aftonbladets ledarsida har inte alltid varit någon bra värdemätare på hur tongångarna går inom Socialdemokraterna. Ibland har den mest varit senfärdigt och ängsligt irrelevant, som en termometer som talar om hur varmt det var i går. Ibland har den försökt vara en internkritisk röst, har stämplats som illojal av partiet och snarare blivit en kontrast till det parti den är kopplad till. Men under Anders Lindberg, som jobbat för både partistyrelsen och riksdagsgruppen och är gift med en av partiets riksdagsledamöter, har den på det stora hela blivit ett kampanjorgan och en offentlig spinndoktor som konstruerar argument som får partiets göranden och låtanden att verka självklara och kloka.

Det är därför det finns anledning att vara en aning bekymrad.

I P1:s Godmorgon världens panel i går talades det, förstås, om regeringsbildningen. Och, förstås, om vad som sker om inte bara socialdemokraterna, utan även moderaterna, gör ett dåligt val. Vad sker om Ulf Kristersson, på ett eller annat sätt, ändå försöker bilda regering?

Anders Lindberg tyckte att det vore fel. Inga märkligheter där. Men så kom formuleringen: om Kristersson bildar regering trots ett dåligt valresultat skulle det inte vara en "demokratiskt legitim regering".

Ord betyder något. En formulering av det där slaget betyder att om talmannen, helt enligt svensk grundlag, ber Kristersson att försöka bilda regering och en majoritet i riksdagen, helt enligt svensk grundlag, släpper fram honom, skulle regeringen i Lindbergs ögon ändå inte vara "demokratiskt legitim".

Där är vi tillbaka till Marita Ulvskogs känsla av att den borgerliga valsegern 1976 var som en "statskupp".

Det händer förstås att även ledarskribenter pladdrar på lite för fort i direktsändning. Men den här formuleringen hade Anders Lindberg repeterat in. Den fanns ordagrant i hans ledare, tryckt och publicerad, i går.

Hur det än går efter valet är det med säkerhet många som kommer att bli besvikna på regeringsbildningen. Det beror dels på att opinionsläget ser ut som det gör, dels på att politiker i alla partier på grund av Sverigedemokraternas framväxt slagit knut på sig själva på ett sätt som gör regeringsbildningen svårare än den skulle behöva vara. Istället för att öppna dörrar och pröva lösningar har dörrar slagits igen och alla möjliga lösningar avvisats. Det kan bara sluta med att ett eller flera partier måste bryta ett eller flera löften.

Får vi det valresultat Anders Lindberg spekulerar i - och det är rätt sannolikt – kommer vi att ha en situation där alliansen är mindre än socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet. Samtidigt kommer det att finnas en majoritet i riksdagen som inte vill ha en socialdemokratisk regering.

Visst, det är en kinkig situation. Den kan lösas på olika sätt: samarbete över den gamla blockgränsen, samarbete med Sverigedemokraterna, acceptans av en socialdemokratisk minoritetsregering, acceptans av en moderat minoritetsregering. Vissa lösningar skulle fungera bättre än andra, men som läget nu är finns det ingen som är självklar. Och alla lösningar som tog sig genom riksdagen vore, per definition, demokratiskt legitima, hur idiotiska eller dåliga de än vore. Ifrågasätter man det, ifrågasätter man själva grunden för den svenska demokratin.

För att använda en formulering Aftonbladet nästan slitit ut: Anders Lindberg fiskar i grumliga vatten. Om Socialdemokraterna inte får behålla regeringsmakten drar han sig inte för att ifrågasätta den nya regeringens demokratiska legitimitet.

Partikoryféer får alltid tunnelseende när det är valrörelse. Det här är ett val på "liv och död", skriver Lindberg, antagligen på fullt allvar. Men det Anders Lindberg nu pysslar med är oansvarigt och farligt. Tyvärr har han antagligen en resonansbotten i det parti han företräder.

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera