Rolléns epok går mot ett slut

Under den heta sommarens slutspurt kom en liten nyhet, ingen stor sak men ändå en oroväckande signal.

I förra veckan blev det klart att Hexagons vd Ola Rollén hade sålt aktier för 315 miljoner kronor och därmed halverat sitt innehav i bolagsjätten som han varit med och byggt upp sedan tillträdet som vd år 2000.

Aktieförsäljningen motiverades av ”privatekonomiska skäl”. Detta är en direktör som i åratal hört till börsens mest välbetalda. En av anställningsförmånerna har varit att bolaget köpt honom en villa i Saltsjöbaden (vilket blev kostsamt).

Det står alla fritt att sälja aktier, men signaleffekten är märkbar för en vd som varit börsens kanske främsta företrädare för pilotskolan. Pilotskolans huvudregel: du ska äga aktier i bolaget du rattar.

Men Rollén har stadigt minskat sitt innehav. För sju år sedan, 2011, halverade han sitt aktieinnehav i Hexagon. Även då nämndes privatekonomiska skäl. 2015 sålde han återigen en stor del av sitt innehav, då med motiveringen att starta upp en sidoverksamhet inom investeringar – detta med storägaren Melker Schörlings goda minne. Rollén sa sig då ha en ”önskan är att vara kvar som vd”.

Sidoverksamheten fick plötsligt huvudrollen när Rollén åtalades i Norge för insiderhandel. Han friades i Oslo tingsrätt; ärendet ska prövas i högre instans nästa vår.

Aktieförsäljningen i förra veckan signalerar några saker. Främst att Rollén, som varit vd i 18 år, vill röra på sig. Melker Schörling, huvudägare i Hexagon och den som tog in Rollén, har gått i sjukpension och ägarstyrningen har tagits över andra närstående samt döttrarna i Schörlingfamiljen. Om det var bandet till Schörling som höll honom kvar så är anknytningen numera inte lika stark.

Melker Schörlings nedtrappningar har även gjort att det i ägarleden rört på sig. Förra sommaren uppgav källor för Wall Street Journal, som vanligen är välunderrättade, att en försäljning av Hexagon var på gång. Bolaget förnekade uppgifterna. Troligen hade bankirer fått i uppdrag att sondera terrängen, vilket satte fart på rykten; ingen rök utan eld. Då talades det om en värdering på 174 miljarder kronor.

Om det förra året inte blev en affär för den tilltänkta prislappen var för låg är läget helt annat i dag. På ett år har aktien stigit med 30 procent och börsvärdet är nu över 190 miljarder kronor.

Men står allt till som det ska i Hexagon? Det är i det sammanhanget man också kan sätta Rolléns aktieförsäljning.

Hedgefonder har tidigare blankat aktien, det vill säga spekulerat i kursnedgång, och flera har kritiserat Hexagons bokföringsmetodik där det skapas teoretiska vinster. Redan 2016, men även så nyligen som i början på sommaren riktades på nytt kritik i Svenska Dagbladet.

Kritiken, lite kortfattat, handlar om hur förvärv bokförs. Till exempel om Hexagon köper ett bolag för låt säga 500 miljoner kronor och förbinder sig att betala mer, en så kallad tilläggsköpeskilling på 100 miljoner om verksamheten utvecklar sig väl. 100 miljoner bokförs under tiden som en skuld (i väntan på betalning till säljaren). Om det köpta bolaget utvecklar sig sämre än väntat och det inte blir någon tilläggsköpeskilling, då stryks skulden och istället bokförs som en rörelsevinst. Det blir luft i vinsten.

Eller annorlunda förklarat: du bestämmer dig att köpa en bil för 100 000 kronor i kontanter. Nästa dag har du ångrat dig – plötsligt betraktar du samma 100 000 kronor som en förtjänst, eftersom du inte spenderat pengarna.

Detta är bara ett sätt som Hexagon sysslar med bokföringsakrobatik. Andra exempel handlar om att kostnader för forskning och utveckling bokförs som en tillgång.

För oss utomstående är Hexagon är notoriskt svårbedömt bolag. De säljer mätverktyg till infrastrukturprojekt på geografiska marknader och projekt man knappt kan sätta sig in i. Därtill utgörs bolaget av en flora av olika verksamheter, över 100 bolag köpts samt 50 försäljningar under Rolléns ledning. Inblicken är tämligen begränsad.

Det är också något illavarslande när analytiker, som ägnar merparten sin arbetstid till att sätta sig in i bolagets verksamhet, ringer till oss journalister i hopp om att få någon fördjupad inblick och bättre begripa hur Hexagons säljer drönare eller hur de kan få till så många affärer i Kina. Det är oroande och att Rollén sålt aktier för 315 miljoner kronor utgör lika många skäl till oro.

Att Rollén stegvis minskar sin ekonomiska exponering i bolaget, samtidigt som det skett förändringar hos storägaren Melker Schörling AB stärker bilden av att det bara en tidsfråga tills Hexagon är ett herrelöst bolag.

Företrädare för MSAB skulle nu hävda motsatsen – men min poäng är att knappast någon på finansmarknaden kan övertygas om att MSAB kommer att äga Hexagon om tio år. Att Rollén lämnar inom 12 månader är mitt stalltips. En epok går mot sitt slut.

Text:

Toppbild: Tomas Oneborg/SvD/TT