Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

USA laddar för kritisk höst

Demokraterna försöker ta kontroll över representanthuset, Republikanerna kopplar greppet om Högsta domstolen och presidenten slåss för sin överlevnad.

När politikerna återvände till Washington i början av september var det som att alla spelets regler försvunnit. Under sommaruppehållet gick det mesta emot Donald Trump.

En av dem som hade fått nog är hans företrädare: Barack Obama bröt mot en lång tradition när han gav sig ut på vägarna för att kampanja för demokraternas kandidater i höstens mellanårsval. I sitt första framträdande på flera månader gick han till öppen attack mot Trump när han beskrev det politiska läget som »farliga tider«. Två dagar senare släppte han loss sin frustration över hur Trump försöker att ta år sig äran för en ekonomisk tillväxt som Obama hävdar startade under hans tid.

Under normala omständigheter hade ett sådant agerande lett till stora rubriker och ändlösa attacker från Vita huset. Men det är svårt att klandra Barack Obama när Donald Trumps egna medarbetare använder en liknande ton.

En insändare i New York Times av en högt uppsatt i Trumps administration satte fingret på hur få vänner presidenten verkar ha kvar. Den anonyme författaren beskriver hur många i administrationen aktivt arbetar för att bekämpa Trumps impulser och hålla det politiska läget under kontroll. Det har till och med varit tal om att försöka störta president inifrån genom konstitutionens 25:e tillägg, en metod som tidigare bara använts när en presidents hälsa stoppat honom från att regera.

Insändaren visar på rädslan som många känner över hur deras koppling till Trump kommer att påverka dem. Medarbetare är villiga att riskera sina nuvarande jobb för att rädda sina framtida karriärer. Det hela bottnar i en pågående diskussion om vem som »står på rätt sida av historien«. Det är ofta den måttstocken som används för att bedöma politikers karriärer. När den republikanske senatorn John McCain avled i augusti var det också de lovorden som användes för att beskriva hans karaktär.

I Trumptider dyker ämnet upp i alla möjliga sammanhang, vare sig det gäller idrottsmäns protester under nationalsången eller splittringen av familjer längs gränsen till Mexiko. För Obama är det också den huvudsakliga anledningen till att han tagit sig tillbaka in i politiken tidigare än planerat.

»När du ser tillbaka på amerikansk historia har det alltid funnits en splittring mellan människor som går framåt och de som ser tillbaka, mellan de som vill splittra och de som vill förena, mellan de som står för hopp och de som står för rädsla«, sa Obama om det politiska läget under ett tal i Kalifornien.

Samtidigt har racet om vem som ska bli demokraternas presidentkandidat om två år dragit i gång. Under nomineringsutfrågningen av Brett Kavanaugh – Trumps kandidat till den tomma platsen i Högsta domstolen – var det de demokratiska förhandsfavoriterna som höll sig framme.

Även om Kavanaugh med största sannolikhet kommer att bekräftas inom kort så gav utfrågningen en möjlighet att visa upp sig för den breda massan. Kamala Harris, senator från Kalifornien, tryckte på sin juridiska bakgrund när hon grillade Kavanaugh om hur han ställer sig till Trumps Rysslandskopplingar. New Jersey-senatorn Cory Booker gick ett steg längre när han släppte en rad mejl där Kavanaugh diskuterar rasprofilering på flygplatser.

Booker är en tidig oddsfavorit att vinna demokraternas nominering och republikanerna hävdade direkt att det var ett drag för att få i gång presidentkampanjen. Somliga menade också att det var ett lagbrott som kan leda till uteslutning ur senaten, ett påstående som senare tillbakavisades.

Obama, Booker och den anonyme medarbetaren visar alla tre på hur Donald Trump förändrat politikens spelregler. Trump har inte längre monopol på okonventionella metoder, vilket inte nödvändigtvis är negativt för honom.

När medier och demokrater attackerar presidenten stärker Trump sitt stöd hos basväljare. Demokraterna har därför börjat backa från sitt hot att ställa honom inför riksrätt om man återtar majoriteten i representanthuset i november. I stället är de inställda på att låta specialåklagare Robert Muellers undersökning om Trumps eventuella kontakter med Ryssland slutföras innan man försöker avsätta presidenten.

För Donald Trump och republikanerna har det överhängande hotet om riksrätt hjälpt till att mobilisera väljare i hopp om att få behålla kontrollen över kongressens båda kammare. Under valets uppbyggnadsskede försöker man understryka att det hela är en direkt omröstning om Trumps framtid och en konstitutionell kris.

»Om det händer är det ert fel för att ni inte gick och röstade. Enda chansen att det händer är om ni inte röstar«, förklarade Trump för väljare under ett tal i Montana i början av september.

Klart är att USA befinner sig i ett unikt läge där samtliga tre maktpelare – presidenten, kongressen och Högsta domstolen – genomgår en kritisk tid. Den enda regeln som verkar finnas är att det inte längre finns några regler. Vem det gynnar i slutändan återstår att se. Klart är att Washington rustar för en tid efter Donald Trump, när det än blir. Det enda folk kan göra fram till dess är att försöka hålla sig på rätt sida av historien, oavsett vad som krävs.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera