Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Appell för klimatsolidaritet (på nätet)

Blogg

Lugn. Jorden kommer inte att gå under av klimatkrisen. Det är bara våra mänskliga samhällen som riskerar att göra det. Vissa tidigare än andra. Det har redan börjat ske. Så är du prepper kan det rentav vara goda nyheter. Äntligen en chans att använda överlevnadskittet.

Men för de flesta av oss är det nog rätt dåliga nyheter. Och det innan barnen ens är vuxna, om man hör till dem som har lite mindre barn. Vi är ju trots allt rätt beroende av våra samhällen. Av skolgång, vägar, sjukvård. För att inte nämna matproduktionen.

Sett ur det perspektivet är hotet om en förestående börskrasch ett välkommet ting. Lågkonjunktur är bra för klimatet. Hejdlös konsumtion är en stor del av bekymret.

Har vi kommit dithän att vi önskar oss kolera för att bota pest? Hellre än att behöva anstränga oss den minsta gnutta, eller, ännu värre – avstå något. Trots sommarens bränder och torka var klimatfrågan inte ens uppe på tapeten i valrörelsen. Som IPCC:s rapport visar blir det mer bråttom för varje år som går. Tröskeleffekterna, som det började varnas för på bred front för tio år sedan, märks redan i arktiska områden. När glaciärer, tundror och permafrost har tinat över en viss gräns riskerar nya växthusgaser att läcka ut i en omfattning som ingen kan beräkna.

Lite? Mycket? Vill vi verkligen veta?

Med rädda politiker – ständigt med ett öga på rörelser i opinionen – som dessutom inte kan bilda annat än minoritetsregeringar, så finns bara ett sätt att vända det. Högersvängen. Nej, inte den politiska, utan den delningstokiga.

Var lite konstruktivt självgod! Twittra ut den där bilresan du avstod. Lägg upp lokalodlade kålrotssoppan du lagat till middag, med matlåda till dagen därpå, på instagram. Utmana dina vänner på Facebook om vem som kan gå längst tid utan en flygresa. Jag lovar att dela.

Är det något ytterhögern har visat oss de senaste tre åren så är det hur lätt man får genomslag om bara ens (aldrig så få) anhängare är tillräckligt delningsglada. Medborgerlig samling skränade på Facebook och gav sken av att vara på gång i valet. Det slutade på 0,17 procent delningsglada väljare. Sverigedemokraterna drabbades av samma delningsillusion. Den exponentiella delningsfaktorn har helt enkelt gett deras rätt snäva frågor oproportionerligt med debattutrymme, så till den grad att de själva lurades att tro att de var viktigare än vad de var. Alice Teodorescu lyckas på samma väg få gehör för en krönika som framställer förintelseöverlevare som vore de nyttiga idioter. Och inte människor som, trots att de egentligen pensionerat sig, kliver fram för att varna för en utveckling som de skräms av – därför att de har just den unika erfarenheten som de har, och tycker sig känna igen upptakten.

Så sluta kommentera cynism och människoförakt och börja twittra, statusuppdatera etcetera konstruktivt, positivt och oändligt mycket mer angeläget. Och tryck dela, när andra gör samma. Få upp frågan på tapeten. Så att vi äntligen kan börja jobba med den. På allvar. Tillsammans.

PS.

Vissa saker går ändå framåt. Stockholmsinitiativet, som fram till för några år sedan var en sajt för klimatförnekande män från näringslivet - som inte hade lust att dra ner på livets goda dagar nu när de äntligen gått i pension – har äntligen insett att de hade fel och lagt ner sin sajt. Numera bjuder den på information om klimatkrisen.

Efter en mörk tid kommer upplysningen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera