Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Den digitala vårdrevolutionen haltar

Landstingen är osynkade, patienterna utlämnade och personalen jobbar med fax. När ska den digitala tekniken revolutionera vården?

För många av oss var det länge sedan vi såg en fax. Vi vet inte ens hur man använder en sådan. Inom de flesta branscher har det gamla retroverktyget fått gå i pension och ersatts med smartare, snabbare, digitala lösningar. Inom sjukvården återfinns dock faxarna fortfarande i tiotusental.

– Säg att du kommer som en nyutexaminerad sjuksköterska och de första arbetsverktyg du får är en fax, en gammal personsökare och ett it-system som är äldre än du själv är. Det är inte värdigt en verksamhet som ska rädda liv och det skadar patienter varje dag, säger Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (L) i Stockholms läns landsting.

Den daterade tekniken är ett trovärdighetsproblem, menar Forslund.

Vårdsverige datoriserades tidigt men har ändå halkat efter. Den största bristen är svårigheten att dela information mellan olika system i olika landsting. Patienter och anhöriga tvingas agera budbärare om de söker vård utanför sitt hemmalandsting likt papegojor måste de upprepa information och allergier. Om du vill komma åt dina egna provsvar eller journaler går det inte att lösa genom ett enkelt knapptryck (lite beroende på vilket landsting du bor i).


Egentligen är allt
statsmannen och rikskanslern Axel Oxenstiernas fel. Det var han som på 1600-talet skapade de länsgränser som till mångt och mycket lever kvar genom våra självbestämmande landstings gränser. Landsting med olika prioriteringar och skilda system.

2016 enades regeringen och landstingen, genom arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), om en målsättning att Sverige ska bli bäst på e-hälsa (Vision e-hälsa 2025). Landstingen skulle få rätsida på digitaliseringen och reformera lapptäcket av it-system genom miljardsatsningar.

Sedan i somras upphandlar landstinget i Stockholms län ett nytt it-system som ska ersätta de gamla systemen för patientjournaler. Det blir en digital samverkansplattform där olika delar av sjukvården och patienterna kan byta information.

– Om du till exempel har diabetes ska du kunna skicka in dina egna blodvärden, säger Daniel Forslund, och förklarar att huvudfokus ligger på digital arbetsmiljö och digital tillgänglighet för patienterna.


Digitaliseringen har varit
underprioriterad i vården, menar han, vilket också konstateras i 2018 års it-rapport som sammanställs på uppdrag av landstingens it-chefer. Rapporten visar att andelen som investeras i it per år legat still sedan 2004, vilket är särskilt anmärkningsvärt om man jämför med den digitaliseringsvåg som ägt rum i andra branscher.

Ursprungligen var tanken att Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne gemensamt skulle upphandla ett nytt it-system i ett samarbete som gick under namnet 3R. Samarbetet gick i kras och Region Skåne blev i våras först ut med att ro en egen upphandling i hamn. Valet föll på det amerikanska företaget Cerners lösning Millennium. Västra Götaland valde detsamma. Men då beslutet överklagats är framtiden alltjämt oviss.

– Det innebär att vi är den äldsta tonåringen i familjen och stöter på olika typer av hinder först. Det är klart att det kommer att påverka, säger Pelle Johnsson, läkare och klinisk programchef vid programkontoret för Skånes digitala vårdsystem (SDV).

Det inköpta systemet ska anpassas till Region Skånes behov och arbetsmetoderna ska moderniseras, digitaliseras och effektiviseras. Papper och penna ska en gång för alla ersättas med elektronik. Johnsson beskriver stämningen som positiv och att det finns mycket höga förväntningar inför teknikskiftet. Men han sticker inte under stol med att de närmsta åren kommer att bjuda på »ohyggligt mycket arbete«.

– Den allra största utmaningen är det behov av att ändra arbetssätt och tankesätt i verksamheten som måste komma in i samband med att vi börjar arbeta med ett nytt system.

Lösningen är hårt arbete och en bra struktur. Under övergångsperioden, som kan sträcka sig upp till 18 månader, kommer man att tvingas arbeta parallellt med det gamla och det nya systemet. Där uppstår de största patientsäkerhetsriskerna, menar Johnsson. Det finns en risk att läget försämras innan det kan bli bättre.

Daniel Forslund är övertygad om att den nya tekniken kommer att effektivisera vården och förkorta köerna. Men också han, såväl som de ansvariga på SKL, ser stora utmaningar i att anpassa regelverk och höja den digitala kompetensen.

Värdet på upphandlingarna i Region Skåne, Stockholm läns landsting och Väst­ra Götalandsregionen överstiger sammanlagt fem miljarder kronor. Sörmland, Örebro län, Västerbotten, Blekinge och Västernorrland upphandlar tillsammans och planerar att fatta ett tilldelningsbeslut innan årsskiftet. Dessutom har Norrbotten, Halland och Dalarna option på avtalet.

– Inom tre år så kommer vi att ha en radikal förändring då 13 av 21 landsting kommer att helt byta ut eller drastiskt uppgradera journalsystemen, säger Daniel Forslund.

Dessutom, menar han, fungerar samarbetet mellan landstingen mycket bättre än förut.

– Även om vi inte upphandlade ihop har vi lagt grunden till ett system där vi sätter gemensamma principer och standarder.

Dessa gemensamma principer och standarder ska möjliggöra effektiv informationsdelning även om landstingen väljer olika it-system. Precis som att det går att ringa med en Iphone till en Android.


Det finns kritiker
som anser att landstingen tigger om problem. Mats Löfström, pensionerad it-expert med 40 år i branschen, tycker att landstingen sätter sig i knät på amerikanska leverantörer och kallar den pågående utvecklingen för »ett gigantiskt experiment«.

– Det finns massor av system för patientinformation som ska dela information med varandra som inte är homogen. De vill ha gemensamma standardiseringar och regelverk och det fungerar bara enligt skolboken. I verkligheten är det för komplext för att fungera.

– Kostnaderna kommer att ha tiofaldigats innan det har bevisats att de olika systemen som köpts in inte kan samarbeta och de är redo att tänka om, fortsätter han och menar att A och O skulle vara att få till ett gemensamt journalsystem, där den tekniskt bästa lösningen vore att bygga en enda logisk databas som skulle skötas centralt under en och samma ledning.

– Om jag fick bestämma så skulle en helt ny databas byggas upp i svensk regi. Det kan tyckas omodernt men det finns oerhörda fördelar, framförallt genom att man skulle få en stark styrning.

Att köpa in ett amerikanskt system, så som Region Skåne gjort, innebär flera nackdelar, menar han.

– För det första är det framtaget för att passa amerikanska vårdprocesser och måste därför anpassas för att hjälpligt gå att använda i Sverige, för det andra är ett anpassat standardsystem mycket dyrt att underhålla och slutligen är det bara leverantören som kan anlitas för att utföra förändringar. Man hamnar alltså i knät på en leverantör som får en monopolsituation som gör att det bli mycket dyrt och segt att få till förändringar.

Löfström anser att det är dags för Sverige att göra upp med Oxenstierna – och bryta upp landstingens självbestämmande och sätta stopp för de pågående upphandlingarna innan det är för sent.


Men landstingen bestämmer
som sagt själva och Daniel Forslund tycker att Löfströms tankesätt är gammalmodigt och att det varken skulle fungera ihop med rådande teknik, Vårdsveriges uppbyggnad eller lagstiftning.

– Bara tanken på att bygga upp en nationell databas är ett så enormt projekt att det inte skulle vara i mål på ett decennium. När vi upphandlar nya system kan vi följa de standarder som finns och det är mycket snabbare att genomföra.

Som han ser det skulle ett egenbyggt system skapa en svensk monopolsituation som skulle vara både dyr och destruktiv för den tekniska utvecklingen. Ett rätt ger han ändå Mats Löfström: det vore bra att en gemensam myndighet fick funktionen att sätta spelreglerna för utvecklingen. För ännu är inget beslut taget om exakt vilka standarder som ska råda.

 

Fakta | Vision e-hälsa

2016 ställde sig regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bakom visionen att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på e-hälsa. Genom digitala lösningar ska vården bli mer jämlik, jämställd och effektiv, och invånarna ska ges större inflytande och möjligheter till delaktighet i sin egen vård.

Tre nyckelområden har pekats ut där insatser krävs för att nå målet: föränd- ringar i regelverk, enhetligare begrepps- användning och standardiseringar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera