Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Friskolechefen har tagit över familjens arv

Cecilia Carnefeldt är andra generationens välfärdsföretagare,men Kunskapsskolan kommer aldrig att hamna på börsen.

Från pendeltågsstationen går ett lämmeltåg av 10–12-tolvåringar nästan en kilometer till fots. Över 600 elever går på Kunskapsskolan i Spånga, utanför Stockholm. Det är måndag morgon och stimmig stämning när rektor Gunilla Persson visar runt i lokalerna. Koncernchef Cecilia Carnefeldt har valt plats för intervjun.

Det var i slutet av 1998 som planerna på att ett starta friskoleföretag började formeras av Peje Emilsson med partners. Kunskapsskolan bildades i januari 1999 och i augusti 2000 öppnades fyra friskolor.

– Det var väldigt kvickt, säger Cecilia Carnefeldt, som varit med från början.

Tjugo år senare har verksamheten vuxit till 29 grundskolor och 7 gymnasieskolor samt utlandsetablering. Vi går runt i lokalerna, som förr huserade musikjätten Sony.

– Att hitta lokaler är en trång sektor när man ska starta skola, säger Carnefeldt och tillägger att traditionella skollokaler sällan är intressanta – man vill inte ha korridorer.

– Allt det hemska sker i skolkorridorer, säger hon.

Hon »gjorde allt« när verksamheten drog i gång, blev senare mer inriktad på marknad och kommunikationsfrågor. Under perioden kring barnens födelser 2003 och 2005 arbetade hon som styrelseledamot med uttlandsexpansionen innan hon blev koncernchef 2009.

– Sedan vi då påbörjade utlandsexpansionen har jag primärt fokuserat på den, säger hon och konstaterar att i den svenska politiska debatten är det ändå hennes far, Peje Emilsson, som har kommunicerat externt i egenskap av grundare.

– Mycket av det externa har handlat om politik och vinster i välfärden så det har fallit sig naturligt att han har tagit det medan jag fokuserat på verksamheten. Naturligt eftersom han har varit huvudägare.

Hon är ursprungligen utbildad jurist. I slutet av 1990-talet var utmaningen att skydda sina immateriella rättigheter i en allt me digital värld något som lockade. Någon praktik hann det inte bli förrän hon engagerades i familjeföretaget och var med att ta Kunskapsskolans modell på export.

Etableringarna har skett i USA, Storbritannien och Holland. På senare år även i Saudiarabien och Indien. Uppläggen skiljer sig åt, men oftast sker etableringen i lokala partnerskap.

I Sverige har friskolor varit ett hett omdebatterat ämne på senare år. I riksdagen lades förslag om att begränsa välfärdsbolagens vinster, vilket röstades ner i somras. Hon undslipper sig en suck.

– Jag har ingen politisk bakgrund, säger Cecilia Carnefeldt, men jag är väldigt trött på den debatten på riksplanet som förs med ideologiska skygglappar. Det återspeglar inte verkligheten – bilden som förs fram i debatten är att friskolorna inte levererar kvalitet och påståendet om oskäliga vinster är fel.

Vinstnivåerna är måttliga, menar hon.

– Jag skulle förstå om vi hade en marginal på 20 procent, men den är runt 5 procent. Det tycker jag är rimligt med tanke på att vi har ansvar för många elever och lärare. Och så måste vi ha ett utrymme framåt, kunna investera i befintlig verksamhet och i att expandera.

Hon menar att elever och föräldrar i valet mellan skolor har en rad andra faktorer med högre prioritet än om skolan drivs av ett aktiebolag.

– Du söker något som du tror har visst innehåll, huvudmannafrågan är mindre viktig.

På senare år har marknadsledaren Academedia med 230 grund- och förskolor, samt näststörsta aktören, Internationella Engelska Skolan med 36 skolor, börsnoterats. Men den vägen intresserar inte Kunskapsskolans ägare.

– Börsnotering är inte aktuellt. Jag vet att jag talar för alla i familjen. Vi har ett mycket långsiktigt perspektiv på vårt ägande.

Bortsett från kritiken mot att man tjänar pengar på skattefinansierad verksamhet brukar friskolor kritiseras för att ge alltför höga betyg. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, slog nyligen fast i en rapport att just Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolans elever har väsentligt högre betyg i hemkunskap än andra elever som har motsvarande resultat i matematik i nationella prov. Det talar för att »glädjebetyg« utdelas, menar han.

Cecilia Carnefeldt slår ifrån sig den här typen av kritik.

– Det är en felaktig bild av hur det ligger till, säger hon.

Hon menar att eleverna får rätt betyg, och framhåller att pedagogiska modellen man arbetar med är framgångsfaktorn: lärare och elev har veckovisa samtal, där man delar upp ämnen i steg och olika kurser. För att få högsta betyg i säg matematik, så bör en elev nå ett visst steg.

– Vi vill att eleverna ska vara i förarsätet. Att de ska arbeta mot mål som de själva har varit med och satt upp, säger hon.

Hennes egna två barn, som är i tidiga tonåren, går däremot inte i någon skola i regi av Kunskapsskolan. Främst för att familjen bor centralt, på Östermalm i Stockholm. Att driva en skola i centrala Stockholm hade hon gärna gjort.

– Våra skolor är ofta ganska stora, vi behöver stora lokaler och en utemiljö som funkar. Det hittar man inte så lätt i citylägen och gör man det så är det extremt dyrt i centrala Stockholm.

Debatten om välfärdsbolag är en sak, men hon konstaterar att kommunpolitiker har en helt annan inställning.

– På kommunnivå är debatten inte alls på samma sätt. När vi startade i Norrköping var vi enormt motarbetade, säger hon. Men nu, 20 år senare, finns det en flora av skolor med olika huvudmän och vi ser en helt annan inställning från kommunen.

Fakta | Hur hamnade jag här?

1972

Föds i Stockholm som äldst i syskonskaran; hennes två bröder föds med några års mellanrum.

1999

Är med i bildandet och starten av Kunskapsskolan som tar emot sina första elever hösten 2000.

2003

Sonen Hugo föds. Två år senare kommer dottern Ellie.

2009

Tillträder som koncernchef för Kunskapsskolan.

2018

Pappan,Peje Emilsson, genomför ett ägarskifte då 50,4 procent av aktierna i familjebolaget Magnora, som äger Kunskapsskolan till99 procent, delas ut i tre lika delar till de tre barnen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera