Hon är Sveriges tonårsparlör

Text: Nina van den Brink

Bild: Simon Rehnström

Sommaren 2017 satt bloggaren och författaren Sandra Beijer vid sitt skrivbord och klappade i takt med händerna. Framför sig hade hon den bästsäljande indiskkanadensiska poeten Rupi Kaurs diktsamling »Milk and honey«. Rupi Kaur debuterade vid 21 års ålder och åkte raka vägen upp på NY Times bästsäljarlista med denna diktsamling om kärlek och smärta som talade direkt till unga tonårshjärtan. Sandra Beijer hade aldrig översatt litteratur eller skrivit poesi. Ändå var det henne Mima förlag vände sig till när man ville ge ut »Mjölk och honung« på svenska.

– Att översätta poesi är lite som att skriva musik. Så jag satt och klappade, så att det skulle kännas i rätt takt. Och jag skriver själv så här prosalyriskt, säger Sandra Beijer och berättar att hon som ung drömde om att bli poet, men som många unga drömmare gjorde hon inget av det. I stället skrev hon dagbok. Och eftersom hon är född 1984 så skrev hon den på nätet: på Skunk, på poesiforumet Sockerdricka eller, under tidigt 90-tal, på en egen sajt som hon kodade i html.

– Jag var en riktig nörd och jag har alltid haft en eller annan dagbok på internet sedan jag var tolv. Det var skönt när bloggen kom så att jag slapp koda själv.

Bloggen fick redan från början, 2005, namnet Niotillfem, ett namn som från början syftade på ett »tråkigt sommarjobb« som receptionist, och den gjorde snabbt Sandra Beijer till ett av de stora namnen i den tidiga bloggosfären. Trots det jobbrelaterade namnet så handlar den i första hand om kärlek och känslor.

– Jag var en riktig emo-tonåring, ledsen och lyssnade på The Smiths. Det har alltid varit mycket feelings, tankar, och jag har alltid varit ganska privat på min blogg. Det tror jag har varit en nyckel till att den fick läsare.

Namnet har hängt kvar till i dag, som en pendang till hennes eget namn, det är bara plattformen som har förändrats. Bloggare lockas från portal till portal med höjd lön och olika nätverk. Senast gick Sandra Beijer till Elle.

Intresset för det skrivna ordet står präntat på väggen i hennes pyntade tvåa vid Nytorget i Stockholm där en djungel av växter täcker ena långväggen, en frodig grönska, trots att hon hävdar att hon inte kan något om växter. Tavlor hänger i rader med citat från personer som spoken word-poeten Yolanda Aurora Bohm Ramirez och sångerskan Annika Norlin. I dag har hon större delen av sin försörjning från bloggen, med en fakturerad månadslön från Elle. Men som frilans drar hon också in pengar från krönikor, artiklar och noveller. 2013 kom hennes första roman, »Det handlar om dig«, skriven i en klaustrofobisk tvåsamhet om den första stora kärleken, där allt som finns runt omkring upphör att betyda något.

– Boken blev min biljett ut ur reklambranschen. Jag kände att jag klarar att skriva ett manus som blir antaget. Då är det ett tecken.

Innan dess hade hon hunnit jobba sju år som copywriter inom reklambranschen, inklusive några år på reklambyrå i New York, och hon pratar en rapp svenska som är kryddad med slang från både svenska och engelska. Ibland är de engelska orden ordagrant översatta till någon sorts svengelska.

– Som förlaget sa, så frågade de mig för att de kände att jag kan göra det här till svenska utan att det blir ostigt [av engelskans cheesy] Det finns så många ord på engelska som man inte använder om man är ung. Make love, ska till exempel inte översättas med älska.

Hennes egna romaner riktar sig direkt till tonåringar, fulla av de magnifika känslosvängningar som är typiska för den första kärleken och allting annat som man gör för första gången i den åldern. Det är inte ens ett val hon gör, utan hon bara hamnar där hela tiden.

– Jag bara känner mig inte färdig med min uppgörelse om tonåren än. Det känns som att jag fortfarande har så mycket att hämta där. Jag tänker mycket på den tiden och tycker att den är så spännande på alla sätt och vis. Och jag älskar tonåringar, de är typ det gulligaste vi har.

När det norska förlaget bestämde sig för att ge ut manuset till norska »Skam« som bok så var det svenska förlaget Mondial snabbt med att köpa rättigheterna. Den första boken innehåller manuset till första säsongen, inklusive de scener som sedan ströks, samt manusförfattaren Julie Andems kommentarer om karaktärerna. Och vem skulle översätta det bättre än de ungas röst i Sverige? Sandra Beijer kan inte norska sedan tidigare och har aldrig skrivit tv-manus. Men hon kan tonårssvenska. Lite hjälp hade hon säkert också fått av att hon är barn till Anette Beijer som tillsammans med maken Thomas Hedberg startade produktionsbolaget Titan television. Under sin barndom på Östermalm i Stockholm har Sandra Beijer suttit i publiken till otaliga familjeproduktioner.

Egentligen hade Sandra Beijer tagit ledigt från alla skrivuppdrag, för att ägna 2018 åt att skriva sin tredje roman som är planerad till nästa höst. Men när hon fick förfrågan i september om »Skam«, så var det för spännande.

– »Skam« går så rakt in i den målgrupp jag själv skriver böcker för och jag tycker ju att det är spännade med film och tv-manus. Det var för mycket som drog, säger hon.

Många har brytt sina huvuden med frågan vad det är som har gjort »Skam«, som sändes första gången för bara tre år sedan i Norge, till en internationell megasuccé. Det är förstås något med de där känslostormarna, men också med vänskapen mellan de fem tjejerna som är huvudkaraktärer. Skoltiden pressar ihop människor från olika bakgrunder och med olika intressen, och kanske är det sista gången i livet som ens umgänge är så där brett och därmed så oförutsägbart. En tid att för alltid längta tillbaka till? Något är det i alla fall som får även unga vuxna och deras medelålders föräldrar att bänka sig framför avsnitt efter avsnitt av de fyra säsongerna.

– Alla är ju femton år där inne. Alla kan relatera till hjärtan och smärtan i tonåren. Man blir kär och vet inte om det kan gå över för man har aldrig varit med om det förr. Då blir det ju stora Shakespearedramer.

Det är ungdomens känslostormar som ska översättas, snarare än språket. Vad är det Eva och Vilde och Noora menar när de utbrister »Men slutta, ikke vær frekk!« Är det »var inte så fräck«? Eller som google föreslår: »Sluta nu, var inte oförskämd«? Facit kommer i december då tv-manuset till den första säsongen publiceras på svenska, mitt i julhandeln.