Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Eltel har ett svårlöst trassel

Installationsbolaget Eltel har i åratal pressats av en skandal som sänkt aktien med 84 procent. Nu ryktas det om utköp från börsen.

Eltels installatörer skymtar ofta förbi i radhusområden och i innerstäderna. De drar kablar och underhåller el-, energi- och teleinstallationer. Sköter den infrastruktur alla tar för given – ett typiskt »tråkigt« bolag. Men investerare lockas av tråkiga bolag så länge nyckeltalen är attraktiva – i synnerhet om de erbjuder närmast livsviktiga tjänster.

Dessutom har Eltel visat sig vara allt annat än tråkigt: Aktieägarna har dragits med på en skräckfärd med skandaler, vinstvarningar, finansiell nöd, ägarbråk och miljardemission – allt inom loppet av två år.

Läget var betydligt lugnare i början på 2015. Bolaget skulle börsnoteras och Eltels dåvarande vd, Axel Hjärne, var på så kallad roadshow, en säljturné för att locka stora investerare till aktieköp. Eltel beskrevs som välskött, sprunget ur statliga telekom- och servicebolag. Dels Telias forna installationsbolag, dels finländska energibolaget Fortums serviceorganisation samt en rad tilläggsförvärv som gjordes på olika marknader av ägarna, det brittiska private equitybolaget 3i, som hade förvärvat bolaget ett antal år tidigare, och franska banken BNP Paribas som konverterat banklån till aktier.

Jämfört med likvärdiga europeiska bolag uppvisade Eltel starka nyckeltal – mumma för investerare. Förklaringen till den stabila affären var att kunderna var stora, med förutsägbara investeringsbehov; 75 procent av årsintäkterna var inbokade redan den 1 januari.

Börsnoteringen i februari 2015 blev lyckad och under sitt första år på börsen förde Eltel en tämligen händelsefattig och obekymrad tillvaro. Aktien utvecklade sig väl och bolaget fortsatte att vinna kontrakt. Men efter 18 månader på börsen, kom en rejäl kalldusch i augusti 2016. Bolaget vinstvarnade, förklaringen var en överraskande negativ utveckling i ett par krafttransmissionsprojekt i Afrika och järnvägsprojekt i Norge. Aktien rasade med 40 procent.

– Aldrig tidigare under mina tolv år på Eltel har jag upplevt något i närheten av detta och det är helt oacceptabelt, sa den då avgående vd:n Axel Hjärne.

Vinstvarningen var en stor överraskning. Hur kunde projekt i Norge och Afrika floppa utan varningssignaler? Axel Hjärne arbetade ändå nära affärsområdescheferna.

– Att man skulle kunna dölja problem i stora projekt i ett affärsområde, det är obegripligt. Även om man skulle ha uppsåt så är det mycket svårt, säger en källa med insyn i Eltel.

Personer runt bolaget tecknade bilden av vd som en engagerad alfahanne, van att gå sin egen väg och med god kunskap om bolaget eftersom han varit affärsområdeschef. En annan källa beskriver Axel Hjärne som en »super high performer«:

– Slår det mesta jag sett i näringslivet med hästlängder. Skarp kille med en enorm energi. Axel fick alla på tårna. Men det krävdes ballar för att konfrontera honom. Det var inte många som gjorde det.

Styrelsens ordförande, Gérard Mohr, skulle fungera som Hjärnes chef, men även han blev rundad, menar källor, vd:n hade järnkoll både uppåt och neråt.

I samband med noteringen var ledningen utlovad bonus kopplad till bolagets värdering. Men strax före börsdebuten verkade de flesta slå i bonustaket. För att tona ner att incitamenten var felkonstruerade fick alla köpa aktier för halva bonusen, enligt en källa. Ett antal insynspersoner blev alltså aktieägare – mot sin vilja.

Några månader efter noteringskursen på 68 kronor steg aktien stadigt till närmare 100 kronor.

Säljintresset bland de ofrivilliga aktieägarna ökade också, men Axel Hjärne sa stopp eftersom det skulle skicka alltför negativa signaler.

Ett år efter börsdebuten, i slutet på februari 2016, började huvudägarna 3i och BNP Paribas att sälja en större mängd aktier. I juni samma år hade de sålt allt. Direkt efter detta meddelade Axel Hjärne att han skulle avgå som vd. Plötsligt lossade hans grepp och de ofrivilliga aktieägarna började sälja sina aktier.

När alla kom tillbaka efter sommarens semestrar kom chocknyheten om att projekt i Norge och Afrika tvingade Eltel att rapportera förlust. Det slutade med tre vinstvarningar på fyra månader kopplat till de nämnda projekten och under samma tid framkom uppgifter om att personer med insyn mycket lägligt sålt sina aktier.

Den samlade nyhetsskörden tas inte väl emot. Mångmiljardbelopp utraderas och misstankarna byggs snabbt upp åt alla håll – vem har duperat vem? Alla försöker begripa de floppande projekten. Låt vara att komplikationer uppstått i Afrika, men hur svårt kan Norge vara?

Eltel lämnar inte mycket information om de kostsamma projekten, men många lägger pussel. Bilden är inte vacker: Norge visade sig vara mycket svårt.

Planerna var att de två norska järnvägsprojekten skulle hanteras ett i taget. Men när det första försenades påbörjades ändå det andra. Plötsligt skulle befintlig organisation sköta två stora projekt samtidigt. Senare, vid besiktningen upptäcktes allvarliga brister. En bolagsanalytiker som följt Eltel beskriver problemen.

– De skulle byta ut fläktar i tunnlar, men gjorde det med olika metaller mot varandra som ledde till att det genast började rosta. Det var undermåliga installationer helt enkelt, säger analytikern.

Beställaren, Jernbaneverket, var rejält missnöjd.

– Vi har aldrig tidigare fått lägga så mycket resurser på att följa upp en teknisk entreprenör, sa Michael Bors, Jernbaneverkets leverantörs- och marknadsdirektör.

I Afrika var problemen av annat slag. Där åtogs projekt med liten marginal och för att vinna kontrakten hade avtalsvillkoren lättats. Till exempel skulle merkostnader orsakade av sena tillstånd och trilskande markägare påföras beställaren – men hamnade i stället på Eltel. Vid närmare granskning visade sig att bokföringen också var ett stort problem. Bolaget hade bokfört intäkter och vinst i den takt som projektet löpte.

– Man kan konstatera att det har varit för aggressiv vinstavräkning och att bolaget har underskattat kostnaderna för att slutföra projekten, sa Håkan Kirstein, som tillträdde som ny vd under hösten 2016.

Till slut blev den finansiella nöden så pass stor att en nyemission är enda lösningen. I mitten på 2017 tillför aktieägarna, med huvudägaren, aktivistfonden Zeres Capital i spetsen, 1,5 miljarder kronor. Allt för att rädda bolaget.

Det har nu gått mer än två år sedan Eltels första vinstvarning. Storägaren tillika aktivistfonden Zeres Capital valde i somras att sälja hela sitt innehav – den mångåriga kampen var över.

Numera är det riskkapitalbolaget Triton och den finska ägarfamiljen Herlin, som också är storägare i bland annat hisstillverkaren Kone, som är huvudägare. I början på december 2015 värderades Eltel till 14,4 miljarder kronor. I dagsläget är värderingen 2,2 miljarder.

Nu florerar rykten om att huvudägarna som äger cirka en tredjedel, siktar på ett utköp av bolaget från börsen. Något som stärktes av att huvudägaren Triton nyligen gjorde en tämligen ovanlig manöver när man frångick den svenska modellen kring bolagsstyrning. Vanligtvis engageras storägare i en valberedning som i sin tur för årsstämman föreslår en styrelse. I september i år valde Triton i stället att kalla till extra bolagsstämma, där beslut togs om att utöka antalet styrelseledamöter så att deras föreslagna Mikael Aro, anställd på Triton, kunde ta plats i styrelsen. Intresseorganisationen Aktiespararna var mycket kritiska till manövern. Andra undrade över syftet – Triton hade ju redan en styrelseledamot, till vilken hjälp skulle ytterligare en vara?

I ägarkretsen har det funnits motstridiga viljor om vägen framåt. Särskilda granskare har synat bolagets affärer och Ekobrottsmyndigheten har både inlett och lagt ner en förundersökning. Civilrättsliga processer med ekonomiska krav mot tidigare ledning och ägare har diskuterats bland aktieägarna.

Splittringen om vad som är bäst för bolaget har orsakat ägarkonflikter. Även bland Första och Fjärde AP-fonden som förlorat omkring en halv miljard kronor på Eltel. Huvudrollsinnehavare vill inte ens prata om vad som varit.

– Jag har lagt det bakom mig och jag vill jobba framåt, sa Per Colleen på Fjärde AP-fonden nyligen.

Möjligen kan utköp bli en räddning för installationsföretaget vars aktie i år backat med 52 procent.

Eltels resa har varit alltför händelserik. Det är många som önskar att Eltel åter ska bli ett tråkigt bolag, men med attraktiva nyckeltal. Vägen dit tycks lång.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera