Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Ensam AI-robot är inte stark

De nya robotrådgivarna använder AI-teknik för att skapa unika investeringsportföljer, men det krävs mer än så för att nå framgång.

I augusti gjorde den tidigare finansministern Anders Borg och den framgångsrike finansmannen Christer Gardell gemensam sak med H&M-chefen Karl-Johan Persson, och blev delägare i Lysa, i samband med att det unga fintechbolaget tog in 40 miljoner kronor från ett antal privata investerare i sin andra finansieringsrunda.

De tre herrarnas bet är att bankernas lukrativa kapitalförvaltning är nästa bransch där människors arbete tas över av robotar. Lysa är en så kallad robotrådgivare, som med hjälp av en egenutvecklad algoritm genererar förslag på fondfördelning utifrån kundernas angivna sparhorisont och riskprofil, helt utan mänsklig inblandning och till låga avgifter.

Lysa grundades 2015 av Patrik Adamson, Henrik Littecke och Emilie Andersson, med finansiellt stöd från förre Avanzachefen Nicklas Storåkers, men det var först våren 2017 som den tekniska plattformen var färdig och alla tillstånd från Finansinspektionen var på plats. Trots att ingen traditionell marknadsföring gjorts har kunderna flockats till tjänsten sedan starten. Nyligen passerade Lysa en miljard kronor i förvaltat kapital.

– Vi hade inte räknat med att det skulle gå så snabbt att nå den milstolpen, säger operativa chefen och medgrundaren Emilie Andersson.

Lysa är långt ifrån ensamt – de två senaste åren har en lång rad digitala fond­robotar sett dagens ljus. Bara i Europa finns i dag ett hundratal tjänster som kan kallas robot­rådgivare, men det är endast ett fåtal som ännu tagit fart. Först ut på den svenska marknaden var ett antal fristående startups, förutom Lysa också Fundler och Opti, men de fick snabbt sällskap av etablerade finansaktörer, som nätbankerna Avanza och Nordnet, vars robottjänster Avanza auto respektive Robosave introducerades hösten 2017. I slutet av fjolåret lanserade Nordea, som första svenska storbank, sin robotrådgivare Nora, och Handelsbanken och Swedbank är enligt uppgift på gång med liknande tjänster.

Som vanligt i finansbranschen är det här ett fenomen som importerats från USA, där man ligger minst ett par år före i utvecklingen. Men även här finns svenska intressen: Stenbecksfärens investmentbolag Kinnevik äger 16 procent av aktierna i Betterment, USA:s största fristående robotrådgivare som förvaltar över 100 miljarder kronor. I USA kryllar spelplanen av såväl nystartade företag som etablerade aktörer, och flera har redan hunnit lägga ner sina satsningar. De flesta tycks dock ense om att robotrådgivning är framtiden. Researchinstitutet BI Intelligence har uppskattat att robotrådgivarna redan år 2020 kommer att förvalta drygt 10 procent av allt kapital inom den globala kapitalförvaltningsbranschen.

Den moderna portföljteori som robotsystemen baseras på togs fram redan på 1950-talet och gav Harry Markowitz Nobelpriset i ekonomi 1990. Förenklat beskrivet handlar det om att placeraren för att få bästa möjliga avkastning på sitt kapital ska fokusera på portföljens diversifiering och sammansättning av olika tillgångar – i stället för att leta efter och satsa på enskilda aktier. Detta kombinerar robotrådgivarna med den samlade forskning som visar att billiga indexfonder, som automatiskt följer utvecklingen på en viss marknad, ger bättre avkastning för småsparare än att investera i aktivt förvaltade fonder.

Alla är dock inte övertygade om robotrådgivarnas storhet. Jonas Lindmark, mångårig analyschef på fondutvärderaden Morningstar, tycker inte att de digitala tjänsterna borde få kalla sig robotrådgivare.

– Robotsäljare är ett bättre namn, för de hjälper bara kunden att välja fonder ur ett begränsat sortiment. En riktig rådgivare skulle även diskutera de fonder jag redan sparar i och hur min övriga ekonomi ser ut. Har jag en trygg anställning? Är det här ett tillräckligt sparande för att nå mina sparmål? En bra rådgivare ska ta in all sådan kringinformation för att hjälpa kunden att hitta en rimlig risknivå. Det kan aldrig en robot göra, säger han.

Emilie Andersson på Lysa tillbakavisar en del av kritiken.

– Det är direkt felaktigt att kalla oss säljare, för hela vår poäng är att vi inte har några ekonomiska incitament att pracka på kunderna en viss fond, utan vi väljer ut de bästa och billigaste indexfonderna, som tillsammans täcker världens marknader. Och vi uppdaterar hela tiden vårt fondutbud. Men jag håller med om att det går att göra tjänsten mer individanpassad, och det är något vi jobbar med hela tiden.

Problemet för Lysa och de andra fristående robotrådgivarna är att en bra produkt inte alltid räcker. Sparmarknaden är dokumenterat orörlig och det är svårt att få kunderna att byta bank. Det är därför storbankernas fondbolag år efter år kan plocka ut miljardvinster, trots att merparten av deras fonder varje år presterar sämre än sina jämförelseindex.

– Som nystartat bolag är vår absolut största utmaning att bygga förtroende. Att få folk att lita på oss och vårt varumärke, konstaterar Emilie Andersson.

Rickard Lindell, ansvarig för digital rådgivning på Nordea, menar att storbankernas främsta fördel är att de kan erbjuda hjälp från både robotar och människor.

– Det räcker inte med en briljant teknisk plattform. Du behöver även en utbyggd supportfunktion – vem ska kunderna annars prata med när allt inte går som det ska? Många hajpade fintechbolag har redan gått omkull. Har du ingem distributionsplattform är det svårt att få ut din produkt till den stora massan, säger han.

Rickard Lindell berättar att Nordeas robottjänst Nora i dag har cirka 6 000 kunder.

– När vi lanserade Nora i december hände ingenting. Det var först i april, när vi aktivt började promota tjänsten som de första kunderna kom. Tyvärr är det ju så med sparande att de flesta tycker att det är ganska tråkigt och de har svårt att engagera sig.

Lysa har i sin tur hittills attraherat cirka 10 000 kunder, som i snitt satt in 100 000 kronor för förvaltning via tjänsten.

– Våra kunder är allt ifrån småsparare till mångmiljonärer, samt en del företag och stiftelser. Hittills har kundrekryteringen skett via våra egna och våra investerares privata nätverk. Mun till mun-metoden är ett kostnadseffektivt sätt att växa, vi planerar inga dyra tv-kampanjer, säger Emilie Andersson.

Det är stora pengar i spel. Svenskarnas samlade sparande uppgår till drygt 8 000 miljarder kronor, varav uppskattningsvis hälften är en adressbar marknad för robotrådgivarna.

– Jag tror att robotrådgivning kommer att vara den vanligaste sparformen om fem år, säger Emilie Andersson på Lysa.

Rickard Lindell på Nordea säger inte emot:

– Jag tror absolut att en stor del av volymerna kommer att hanteras automatiskt i framtiden. Men det kommer att ta ganska lång tid innan vi når dit. Och i överblickbar tid kommer det alltid att finnas behov av mänsklig support. Den robotrådgivning som vi och andra erbjuder i dag fungerar inte för mer komplexa kunder.

Den största utmaningen för de fristående robotrådgivarna är att hela affärsmodellen bygger på stora volymer. Marginalerna är lövtunna och för att de ska tjäna pengar måste de upp i en betydande storlek.

Samtliga aktörer som Fokus pratat med är övertygade om att många robotrådgivare kommer att läggas ner eller slås ihop med andra företag eftersom de inte klarar av att nå tillräcklig volym på egen hand. Avanzas gamla sparekonom Claes Hemberg, som nyligen gick in som delägare i Lysa, har spått att hälften av alla nya robottjänster är borta om några år.

– Med nuvarande kostnadsbas måste vi upp i ett förvaltat kapital på fem miljarder kronor för att nå lönsamhet. Planen är att vi ska vara där om två till tre år, säger Emilie Andersson på Lysa.

Om Lysa väl tar sig igenom nålsögat hägrar stora vinster för Anders Borg, Christer Gardell och de andra investerarna. Skalbarheten i affärsmodellen är sådan att Lysas plattform klarar att ta emot uppemot 50 miljarder kronor i förvaltat kapital utan att behöva öka kostnaderna.

– Men vi kommer inte att sitta still i båten. Vi kommer att vidareutveckla tjänsten och addera nya tjänster och produkter. Vi är medvetna om att konkurrensen bara kommer att bli tuffare längs vägen, säger Emilie Andersson.

Fakta | Svenska robotrådgivare

Lysa

Lanserat: Våren 2017.

Affärsmodell: Automatisk investeringstjänst som skräddarsyr och hanterar din portfölj. Årlig avgift på 0,3–0,4 procent av det sparade kapitalet.

Ägare: Grundarna samt privatinvesterare som Nicklas Storåkers, Christer Gardell, Anders Borg och Karl-Johan Persson.

Avanza auto

Lanserat: Hösten 2017.

Affärsmodell: Fondsparande i specialfonder för aktier, räntor och alternativa tillgångar som råvaror. Årlig avgift på cirka 0,5 procent.

Ägare: Börsnoterade Avanza.

Robosave (Nordnet)

Lanserat: Hösten 2017.

Affärsmodell: Automatiserad rådgivning för placering i börshandlade fonder, så kallade EFT:er. Årlig avgift på 0,6–0,7 procent.

Ägare: Nordnet, som ägs av Nordic capital.

Nora (Nordea)

Lanserat: December 2017.

Affärsmodell: Nora erbjuder totalt fem fonder med olika risknivåer. Fonderna är sammansatta med en kombination av aktier och räntor som är anpassad för risknivåer. Årlig avgift på 0,6–0,8 procent.

Ägare: Börsnoterade Nordea.

Opti

Lanserat: 2016, som den första svenska sparroboten.

Affärsmodell: App där kunderna jämför sina fonder med dem som är bäst och kan få hjälp att byta. Erbjuder portföljförvaltning mot en årlig maxavgift på 0,9 procent.

Ägare: Grundarna, Almi Invest, Ann Grevelius med flera.

Fundler (tidigare Prime Pilot)

Lanserat: Sommaren 2017.

Affärsmodell: App som automatiskt sköter fondsparande och hjälper till att välja risknivå. Årlig avgift på cirka 0,7 procent.

Ägare: Grundarna, Vinnova, Per Westerberg med flera.

Waizer

Lanserat: Hösten 2017.

Affärsmodell: Digital förvaltning som anpassas efter din situation och dina sparmål. Årlig avgift på cirka 0,5 procent.

Ägare: Grundarna och förmånsplatt­formen Benify.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera