Han styr gröna småkraftverk

Text:

Bild: Håkan Lindgren

Thomas Öström kommer från Måttsund, en liten by med en slalombacke ett par mil sydväst om Luleå. Där har hans far varit företagare i byggbranschen så länge han kan minnas:

– Han har aldrig haft en reklamation. Många av mina värderingar kommer därifrån.

Men det började inte med företagande för Thomas Öström. Han skaffade sig en civilingenjörsexamen i styr- och reglerteknik och hamnade direkt därefter på Saab Aerospace:

– Jag kom dit strax efter Jas-kraschen i Stockholm 1993 och jag var en av dem som skulle försöka reda ut vad som var fel och rätta till det.

Från det gick Thomas Öström vidare till högteknologiska företag och under en tjänsteresa såddes det första fröet till Climeon:

– Jag var i Peking en dag när det knappt gick att andas. Då insåg jag att det måste till en förändring. Jag började läsa allt jag kunde hitta om energiomställning och klimatförändringar. Jag började blogga under rubriken »Green technology blog«. Jag lade ned mina 10 000 timmar på att lära mig var problem och lösningar finns inom energiproduktion.

Thomas Öström såg affärsmöjligheter i en stor energiomställning, men både vind och sol hade sina begränsningar, särskilt eftersom de inte ger energi hela tiden. Istället började han intressera sig för möjligheten att utvinna elektricitet genom att använda små temperaturskillnader.

– Jag bestämde mig för att säga upp mig och satsa allt på detta 2010. Det var kärvt. Men så träffade jag Joachim Karthäuser, Climeons andre grundare. Han var kemist och jag fysiker. Tillsammans lyckades vi knäcka problemen. Vi fick stöd av Energimyndigheten och en del hjälp av KTH. Det första lilla kraftverket var i drift 2014.

Climeons grundidé är att använda spillvärme eller värme från jorden som kan ha så låg temperatur som 70 grader, leda in den i ett kompakt kraftverk där den får en gas att trycksättas i mötet med kallare temperaturer och använda det vakuum som skapas för att driva en turbin.

– Det krävdes fem större innovationer för att få det att fungera. Vi fick testa 3500 olika sorters molekyler innan vi hittade rätt medium som gas i kraftverket.

De första kunderna kom 2015: SSAB och Viking Line. Båda företagen använder spillvärme i sin verksamhet för att generera el. Därefter köpte Richard Branson 18 kraftverk. I år invigdes ett större projekt som ska ta vara på jordvärmen på Island för att skapa el. Och från Japan – där Climeon i år var en av vinnarna av ett innovationspris – finns ett stort intresse för att göra detsamma.

– Det vi lyckas göra är att producera el billigare än alla andra. Det beror på tekniken och att vi använder värme som ändå finns där, men det beror också på att vi har standardiserat vår lösning. Varje kraftverk är två gånger två gånger två meter, sedan sätter man bara ihop så många man behöver. Det blir väldigt billigt, effektivt, helt utan utsläpp och kräver minimal yta.

Svenska Mastec i Vaggeryd sköter tillverkningen. I orderboken finns nu 241 system. Expansionen är snabb, men Thomas Öström ser inte riskerna som i första hand affärsmässiga:

– Vi är ett bolag som är värderingsstyrt. Det svåra är att hålla i den kulturen, men det är viktigt. Även om vi vet att våra kraftverk bara köps om de är en bra affär, är ju skälet till att vi håller på med det här att vi tror på energiomställning. Misslyckas vi med att lösa klimatfrågan, spelar det ingen roll om Climeon lyckas eller inte.

Motivering:

I en tid då »klimatångest« blivit ett vanligt ord, finns det personer som inte låter sig lamslås. Årets innovationssvensk är en sådan. Han insåg att mer än 50 procent av världens energikonsumtion försvinner som värme till ingen nytta. Ur det skapade han en enkel metod för att förvandla spillvärme och jordvärme till ren elektricitet. Få svenskar känner ännu till framgången, men världen har vaknat. År 2018 vann årets innovationssvensk en prestigefull tävling i Japan. Årets innovationssvensk är Climeons grundare och vd Tomas Öström.

Övriga vinnare:

- Årets Svensk: Hamid Zafar

- Oxenstjärna: Ann-Marie Begler

- Riksdagsledamot: Andreas Norlén

- Ekonomi: Andra Farhad

- Digital: Magnus Nyhlén

- Kultur: Lena Andersson

- Medicin: Sara Riggare

- Samhällsbyggare: Johan Szymanski