Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Köksmästare: »I Sverige äter man för att leva, vi kineser lever för att äta«

Han växte upp som fiskarson i Hongkong. Nu under den kinesiska nyårsveckan kan köksmästare Dick Chau sakna Hongkongs råvaror, som spädgrisar.

Ordet för fisk har ett liknande ljud som ordet för överflöd på kinesiska. Och fisk var det ingen brist på i det hem där fiskarsonen Dick Chau växte upp i det lilla samhället Yuen Long i Hongkong. Däremot rådde knappast något materiellt överflöd. 

– Vi levde fattigt, saknade leksaker och kunde köpa kläder högst en gång om året, berättar Dick Chau, som inför vår nyårslunch på restaurang Hongkong har bytt arbetskläderna mot en blankt djupblå kimonoöverdel. Men den vita kockmössan i papper behåller han på under måltiden, som en stolt krona på hjässan. 

 Som 15-åring kom Dick Chau fram till att han ville bli kock och började som lärling på olika restauranger. Men på 1970-talet var det svårt att få jobb i Hongkong, berättar Dick Chau, som sökte sig till Sverige, där det gick lättare. 

 Däremot har han, trots sina 43 år i landet haft svårt att lära sig svenska och talar inte heller engelska. Hans vän, den pensionerade kocken Kim Cheung, sitter med under lunchen och tolkar åt oss vid behov.

 För över 20 år sedan gav Kina löftet till Storbritannien att Hongkong, som fram till 1997 var brittisk koloni, skulle få frihet från fastlandet i 50 år. Enligt vissa analyser har Kina dock stegvis tagit allt större kontroll över den autonoma regionen. Dick Chau beskriver dock Hongkong som en självständig region, men längtar däremot inte tillbaka, trots att han i Sverige mest umgås med andra kineser.

– Sverige är mitt land, mitt liv, även om »China towns« som finns i New York,  London och Paris inte finns här, konstaterar han.

 Liksom för så många kineser är det kinesiska nyåret för Dick Chau årets största högtid, som – förutom umgänge med familj och vänner – framför allt innebär mat.

– Vi kineser lever för att äta, medan man i Sverige äter för att leva. När vi träffas är det första vi frågar inte hur vi mår, utan »har du ätit?«, berättar han medan Irene Ng, frun till restaurangens ägare, serverar gyllengult jasminte i koppar av blåmönstrat, tunt porslin och placerar nyårstallriken med dumplings, biff och kyckling framför oss på bordet.

 Enligt kinesisk astrologi går vi nu in i grisens år. Och medan jag själv aldrig har lyckats bli kvitt mina orättvisa associationer till de diktatoriska grisarna i Orwells »Djurfarmen« när grisar kommer på tal, beskriver Dick Chau lyriskt grisen som det främsta av djur och en symbol för lycka och välgång.

– Grisen bökar runt, är lycklig och behöver inte göra så mycket, säger Dick Chau, och tillägger mer lakoniskt att han själv är född i getens år; att getens främsta drag är flit och arbetsamhet.

Han har mor och sju av sina åtta syskon kvar i Hongkong, dit han då och då återvänder för besök. 

Nu under nyår måste han dock stanna i Sverige och arbeta, något som ändå inte hindrar honom från att fira nyåret genom att umgås och laga god mat med fru, barn och barnbarn. Nyårsfirandet i Sverige måste dock anpassas till de råvaror som finns tillgängliga här, konstaterar Dick Chau – innan Irene Ng leende dyker upp igen med ett fat varma kinesiska kakor och meddelar att Dick Chau måste återgå till arbetet. 

Vad saknar du mest från Hongkong? 

– Spädgris! utbrister Dick. Små spädgrisar som bara lever tio, fjorton dagar.

Så dessa späda grisliv skonas inte ens under grisens år? 

- Nej, konstaterar Dick Chau,  och ger uttryck för ett mer kulinariskt och pragmatiskt skäl till att han hyllar grisen:

– Grisen kan användas från topp till tå, allt på den kan ätas.

Namn: Dick Chau. 

Ålder: 64 år. 

Yrke: Köksmästare på restaurang Hongkong, Kungsholmen, Stockholm.

Aktuell med: Firar det kinesiska nyåret, som i år infaller den 5 februari och firas hela veckan. Det kinesiska nyåret infaller vid skiftande datum från år till år, mellan den 21 januari och den 20 februari. Den kinesiska zodiaken har totalt tolv djur och löper i en cirkel. Enligt en legend bad Buddha alla världens djur att besöka honom på hans dödsbädd. De tolv djur som dök upp – råtta, oxe, tiger, kanin/hare, drake, orm, häst, får/get, apa, tupp, hund och gris – får symbolisera de olika åren. 

Intressen: Mat, att umgås med barn och barnbarn och att prata i telefon med syskon i Hongkong.

Åt: Nyårstallrik bestående av dimsum (ångkokta räkdumplings), orientalisk angus och wokad kyckling med grönsaker i sötsur sås.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera