Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Staten behandlar storbanker med silkesvantar

Den misstänkta penningtvätten i Swedbank avslöjar den enorma naivitet som genomsyrar tillsynen av finansmarknaden.

Blogg

»Svenska bankers intressen i Baltikum är kunder som inte är riktigt lika rika, och inte riktigt lika icke-transparenta om sina tillgångar«, skrev Christian Lynne Wandt, chef för Finansinspektionens (FI) penningtvättavdelning, i samband med penningtvätten i Danske Bank i höstas.

Ett sådant uttalande på FI:s intranät väcker ett antal frågor. Vi kan lägga åt sidan sådana om kompetensen kring hur kapital flödar och fokusera på vad som är ännu mer oroväckande – att ansvariga har en naiv syn på marknaden.

Därtill har Finansinspektionen genom åren visat sig vara påfallande ineffektivt med att hantera större finansbolag som inte följer regelverk till punkt och pricka. Ett minnesvärt och olyckligt exempel – hanteringen av HQ Bank.

Ett annat mer aktuellt exempel är från det senaste dygnet – storbanken Swedbank. SVT har avslöjat att banken kan ha använts för penningtvätt. Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.

»Systemet har nog varit för tandlöst«, sa finansmarknadsminister Per Bolund till svar.

Om han vill upplysa sig om vem som har ansvar för det tandlösa systemet räcker det med en titt i spegeln – han är ansvarig sedan 2014.

Det är läge att ställa sig frågan om regeringen har gett Finansinspektionen tillräckliga befogenheter och resurser för att kunna bedriva ett arbete i nivå med vad vi kan förvänta oss av en tillsynsmyndighet ansvarigt för vårt finansiella system.

Här är ett axplock av sanktionsavgifter som Finansinspektionen delat ut senaste åren:

- September 2016: Resurs Bank fick en anmärkning och en sanktionsavgift om 35 miljoner kronor.

- December 2016: Två företag inom Nasdaqkoncernen fick anmärkning och sanktionsavgift på totalt 50 miljoner kronor.

- April 2017: Snapphanebygdens Sparbank fick en varning och en sanktionsavgift på 2,2 miljoner kronor.

- September 2017: Remium Nordic fick en varning och sanktionsavgift på 3,5 miljoner kronor.

- November 2017: Exceed Capital Sverige fick en varning och sanktionsavgift på 3,5 miljoner kronor.

- Februari 2019: Och så senast i dag fick Avanza Pension en varning och en sanktionsavgift om 35 miljoner kronor.

Mönstret är tydligt. Finansinspektionens varningar och anmärkningar riktas inte mot marknadens största aktörer, utan de mindre.

Inom myndigheten tycks niten att sätta dit småspelare grassera. I en europeisk jämförelse stod svenska Finansinspektionen ensam för 85 procent av EU:s böter för otillåten småhandel under 2018.

Privatpersoner som tjänar 300 kronor på sin aktiehandel riskerar böter på över 100 000 kronor – det är så Finansinspektionen följer regelverket och avviker alltså från resten av EU i hur man tolkar samma regelverk. I enstaka fall kan det ha sina skäl, men i ett större perspektiv är det problematiskt att en tillsynsmyndighet nagelfar de mindre på bekostnad av de större.

Vad är naivitet i detta sammanhang? Att betrakta storbanker närmast som staten – ofelbara i kraft av sin storlek, och de mindre aktörerna som avvikande och främst benägna att begå misstag.

Finansmarknadsminister Per Bolunds insikt om att det finns brister i systemet tarvar en hög prioritet för att försäkra sig om att myndigheten framöver inte agerar räddhågset kring de största aktörerna. Storbanker ska inte hanteras med silkesvantar.

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera