Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Vem vinner frakten?

Fysiska brev är på utdöende. Men e-handeln ökar och därmed mängden postpaket. Nu står kampen om slutleveransen.

I princip alla svenska internetanvändare har handlat på nätet vid något tillfälle. Först var det cd-skivor. Sedan följde elektronik, kläder och numera också livsmedel. I dag är närmast allt tillgängligt – oavsett om produkterna skeppas från Australien, Kina eller amerikanska västkusten. Näthandeln ökar i sådan takt att postombud inte mäktar med, särskilt runt jul var volymerna enorma.

»Ni MÅSTE omedelbart hämta era paket annars måste vi tacka nej till leveranser«, skrev Coopbutiken i Stenhamra på Ekerö till sina kunder på Facebook.

Veckorna före, under shoppinghelgen Black friday, vädjade ombuden till kunder om att inte dröja med upphämtning. Somliga Icahandlare har sagt upp paketverksamheten.

– Många butiker upplever att det är resurskrävande att vara postombud, både när det gäller personal och yta, sa Icas pressansvariga, Emelie Ericson, till DN ny­ligen.

Postnord har under lång tid noterat hur brevvolymerna minskat – en halvering på cirka tjugo år, medan mängden postpaket parallellt ökat kraftigt.

En drivande faktor är att de allra flesta e-handlare erbjuder gratis frakt, oftast räcker det att handla över en hundralapp eller däromkring. Dessutom ingår oftast returfrakten. Medan män i allmänhet behåller även kläder i fel storlek är kvinnliga kunder mer benägna att returnera varor. Hos till exempel e-handlaren Sportamore leder var fjärde order till retur.

– Vad vi ser är att kunder ibland beställer samma vara i flera storlekar och skickar tillbaka det som inte passar. Det är inte nödvändigtvis dåligt – det blir ju två leveranser då, i stället för att skicka fram och tillbaka fyra–fem gånger om kunden vill byta varor, sa Sportamores vd Johan ­Ryding häromåret i tidningen Affärsvärlden.

E-handlarna bakar in kostnaden för frakten i produktpriserna och tack vare stora volymer lyckas de många gånger pressa ner kostnaderna rejält efter upphandling med leveransföretagen. Exakt hur stor andel av produktpriset som utgörs av frakt är väl bevarade affärshemligheter, men det är inte logiken bakom:

Handel på nätet möjliggör en enorm ­datainsamling som visar att kunder som upplever smidiga leveranser återkommer med fler beställningar och med högre köpe­summor. I ett läge där e-handlare erbjuder exakt likadana skor från Nike eller någon annan tillverkare, och de inte kan rabattera varan hur mycket som helst, så blir tjänster runt omkring ännu viktigare.

Leveranskostnaden har alltså gått från att betraktas som ett nödvändigt ont till att ses som en investering, både i kundrekrytering och möjligen marknadsföring; en positiv upplevelse kan locka nya kunder.

Att leverans är en utmärkande faktor märks i branschen – en rad nya aktörer har etablerat sig och alla erbjuder lösningar inom segmentet som kallas för »the last mile«. Begreppet syftar på sista ledet i e-handelskedjan: från fraktterminalen till postombud eller hem till kund. Airmee, Budbee, Premo och Instabox är alla relativt nya fraktaktörer som aspirerar på att förkorta leveranstiden så mycket som möjligt.

– Logistik har länge varit en B2B-industri där avsändaren av varorna har varit kunden, inte den som ska få varorna. Men i dag är kunderna mottagarna, som ofta är konsumenter, och de har helt andra krav – de vill inte vänta på leveransen mellan klockan 8 och 17. De vill veta var och när leveransen kommer, och om den blir försenad, säger Julian Lee, vd och grundare av logistikföretaget Airmee, som tagit in närmare 40 miljoner kronor i riskkapital.

Airmees affärsidé är att utifrån matematiska modeller skapa bättre leveransrutter, vilket ger högre effektivitet och i slutändan fler leveranser till samma fraktkostnad. Det kan låta tämligen enkelt, men redan vid tio stopp finns 3,6 miljoner tänkbara rutter.

Kunderna har samtidigt allt högre förväntningar. För sju åtta år sedan var en leveranstid på fem till sex dagar normalt, men för varje år kapas den förväntade leveranstiden med cirka ett halvt dygn. Tyska jätten Zalando har nyligen investerat i ett nytt lager utanför Stockholm för att möta denna förväntan. Nu för tiden utlovas kunderna varor inom ett par dagar och dessutom ska man inte behöva hämta paketen hos postombud.

– I vissa städer är man nere på leveranstider på en timme, uppger Airmees Julian Lee.

Hos Instabox får kunden sin leverans till en paketbox placerad nära hemmet, arbetsplats, trafikpunkt eller livsmedelsbutik. De andra tjänsterna – Airmee, Budbee och Premo – utför leverans till dörren. Nät­apoteket Apotea, till exempel, erbjuder i Stockholm leverans med samtliga nämnda aktörer. Och dess grundare, Pär Svädson, har investerat i både Instabox och Airmee. Även marknadsledaren inom paket och brev, Postnord, erbjuder hemleverans, men av kostnadsskäl erbjuder e-handlare det via andra aktörer.

Somliga e-handlare har dock en annan väg: Livsmedelsbutiken Mathem har en egen flotta med leveransbilar för att kunna frakta kyl- och frysvaror.

Diversehandelskedjan Clas Ohlson, som blivit delägare i Mathem, erbjuder en del av sitt sortiment i Mathems onlinebutik. Att onlinebutiker av kostnadsskäl hakar på varandra för att på billigt sätt ordna leverans till kundens dörr är något som speglar den stundande fragmenteringen av marknaden. Branschbedömare menar att i slaget om den sista kilometern kommer det sannolikt inte utkristalliseras ett fåtal vinnare utan en hel rad aktörer som alla erbjuder olika leveranssätt.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera