Anarki i UK

Text: Johan Hakelius

Bild: ARIS OIKONOMOU

Satsade du fyra pund på en ny brittisk folkomröstning om brexit i onsdags, skulle du få 13 pund tillbaka, inklusive insatsen, om en sådan blev av. Satsade du fem pund på en hård, avtalslös brexit, kunde du kvittera ut 17 pund, när tullen i Calais drog ner stålpersiennerna. Fyra satsade pund kunde bli 15, om Storbritannien drog tillbaka sin ansökan om EU-utträde. Fem satsade pund kunde som mest bli 13, om Theresa Mays framförhandlade avtalsförslag till sist röstades igenom parlamentet.

Så sannolikhetstrappan, från det minst troliga till det mest troliga, var:

Tillbakadragen ansökan, hård brexit, ny folkomröstning, framförhandlat avtal.

Men det var på förmiddagen i onsdags, före parlamentets omröstningar och Theresa Mays senaste möte med sina backbenchers i underhuset. Och mellan de tre första alternativen skilde endast enstaka decimaler. Bara det fjärde alternativet – att Mays avtal till slut ändå passerar – bedömdes som marginellt, men märkbart mer sannolikt. Hur oddsen såg ut i torsdags var omöjligt att veta när den här tidningen gick till tryck.

Att vara brittisk bookmaker i dessa dagar är i sig ett högt spel.

Den här fredagen har i två år varit D-dagen för brexit. Det är symtomatiskt att inte ens den bortre gränsen till slut kunde hålla den brittiska oredan innanför ramarna. I sista stund ryckte parlamentet initiativet ur regeringens händer, eller fångade åtminstone upp ett initiativ som regeringen redan tappat. Men just det – att beröva regeringen kontrollen i frågan – var en av få beslut som underhuset kunde samla en knapp majoritet för. Inget tydde på att de omröstningar som skedde under onsdagskvällen skulle leda till att någon av de olika idéer om vad som bör ske härnäst slog ut de andra.

Egentligen var det bara tre alternativ som britterna själva kunde bestämma över. De kunde dra tillbaka ansökan om utträde, utan EU:s medgivande. De kunde besluta sig för att lämna EU, utan något avtal. De kunde acceptera det avtal som Theresa Mays regering förhandlat fram.

Inget av de här alternativen innebär att frågan en gång för alla är avklarad, men alla andra alternativ, inklusive en ny folkomröstning, eller en norsk lösning, skulle kräva nya förhandlingar, som EU sagt nej till.

Att i det läget förutsäga hur den EU-vänliga majoriteten i parlamentet hanterar det EU-kritiska folkomröstningsresultatet, är just en bookmakers mardröm. Men något var oddssättarna ändå på spåren i onsdags förmiddag.

Parlamentets beslut att ta över rodret tolkades av de flesta brexitörer som ett steg mot att upphäva eller vattna ur folkomröstningsresultatet. De samtal som fördes i mitten av veckan ekade därför av det budskap som tidigare hamrats in av Theresa May själv: nu står valet mellan avtalet och ingen brexit alls. I tisdags kväll kunde till och med stenhårda brexitörer som Jacob Rees-Mogg och Boris Johnson motvilligt erkänna att det kanske förhöll sig så. Flera tidigare kritiker sa sig vara villiga att rösta för avtalet, om de lades fram i parlamentet en tredje gång, förutsatt att May lovade att avgå inom en snar framtid.

Höll den trenden i sig hölls kanske en sådan omröstning redan i går, eller så hålls den i dag, fredag. I så fall har vadslagningskontoren redan börjat räkna sina förtjänster. Och satt i gång att räkna på oddsen för en ny premiärminister och vilka handelsavtal en sådan kan sluta med EU.

För det här var ju bara själva bodelningen. Nu ska samlevnaden regleras också. 

Läs mer:

Johan Hakelius: Det som händer nu – det är bara början

Brexit har fått en kris i krisen