Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

S-leden i behov av samtalsterapi

41 procent av LO-medlemmarna röstade på S, 24 procent på SD. Nu diskuterar S hur relationen till LO ska »återuppbyggas«.

Det var inte bidragsstorleken, 3 miljoner kronor är växelpengar för Socialdemokraterna. Inte heller att det största LO-förbundet drog in sitt stöd – flera andra förbund har slutat att ge partiet pengar. Det var sättet Kommunal gjorde det på som sårade, de trumpetade ut beslutet på Aftonbladet Debatt. En markering mot januariavtalet.

– Nej, jag tror inte att det var avsikten, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. De tog besluten inför sin kongress i maj just då.

Som en av sju ordinarie ledamöter i Socialdemokraternas verkställande utskott (VU) är LO-basen inkarnationen av facklig-politisk samverkan. Men hur mår den efter 73-punktsprogrammets beska besked?

– Bättre än sitt rykte, säger Karl-Petter Thorwaldsson som är en positivt lagd karl.

Den stora förändringen är att LO-facken har samarbetat med ett parti som inte på egen hand kan utforma politiken. Först ska de komma överens med Miljöpartiet och sedan förhandla med Vänsterpartiet. Då blir det svårare för LO att därefter komma med åsikter.

Nu ska det förhandlas med Centerpartiet och Liberalerna i stället för med Väns-terpartiet. I de fackliga leden frodas kritiken.

Matts Jutterström är sedan fem år förbundsordförande för Pappers 14 000 medlemmar, efter en klassisk LO-karriär med 27 år på Iggesunds bruk och 10 som förhandlingsombudsman i Stockholm. I maj slutar han av hälsoskäl och han gör det besviken på Socialdemokraterna:

– Vad fick de mer än makten genom 73-punktsprogrammet? Lite höjda pensioner och en utredning om en föräldravecka  …

Priset för att spräcka den borgerliga enigheten blev orimligt högt, anser Matts Jutterström:

– Jag trodde inte det var sant när jag fick höra vad de gått med på: slopad värnskatt, marknadshyror och, värst av allt, förändringar av arbetsrätten. Det är ju en grundsten i den svenska modellen att parterna gör upp utan politisk inblandning. Nu låter de Centerpartiet och Liberalerna avgöra vad parterna ska komma fram till, annars blir det lagstiftning.

I högtidstalen pratade man förr om Socialdemokraterna och LO som arbetarrörelsens två grenar. Eller att rörelsen gick framåt på två ben. Men Matts Jutterström tycker att liknelsen haltar alltmer:

– Facklig-politisk samverkan går på styltor, den har varit i en utförslöpa länge. Förbundet har en facklig-politisk kommitté som träffar partiet ibland, men de frågar sällan efter våra synpunkter, utan verkar se oss som ett särintresse bland andra. Vi försöker få in våra medlemmar i politiken för att bygga en samverkan underifrån, men det går trögt.

Socialdemokraterna bildades 1889 av fackförbunden, som i 100 år kollektivanslöt alla sina medlemmar till partiet. Men efter »rosornas krig« mellan LO-basen Stig Malm och finansminister Kjell-Olof Feldt upphörde det. En rest av kollektivanslutningen är de bidrag som vissa LO-förbund ger till Socialdemokraterna, endast cirka sex kronor per medlem och år, men symboliskt viktiga. Matts Jutterström förstår varför alltfler förbund drar in sina bidrag:

– I år skickade partiet en faktura, ungefär som om vi köpt någon jävla tjänst. Vi svarade att »ni får väl åtminstone ansöka om bidrag« och det gjorde de till sist. Nä, de har ingen känsla för föreningsliv.

Han tror att samarbetet med Miljöpartiet retar många fackligt aktiva:

– De har ingen tillväxtvänlig politik, men stort inflytande i regeringen. Vi borde får en ny progressivitet i skatteskalan för att kunna satsa på välfärden och landsorten. Där betalar folk högre skatt, men får allt sämre service. Då tar man bort värn-skatten, det är upp- och nervända världen.

Fredagen den 22 mars inleder Socialdemokraterna sin kongress i Örebro med många LO-medlemmar bland ombuden. En punkt i programmet beskrivs så här:

»Att arbeta metodiskt för att återuppbygga ett starkt lokalt facklig-politiskt arbete och ett gott politiskt samtal mellan fack och parti måste därför vara en prioriterad uppgift för socialdemokratin under den kommande mandatperioden.«

– Vi måste fundera över hur formerna ska se ut, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Vi måste in tidigare i processen när politiken utformas. På lång sikt är facklig-politisk samverkan beroende av att medlemmarna anser den vara viktig. I länder som övergett samarbetet, som Danmark, har facken förlorat mycket inflytande. LO vill starta en bredare vänsterdebatt som bygger på vad alla experter konstaterat, att stora klyftor leder till lägre tillväxt.

Att många LO-medlemmar är besvikna på överenskommelsen förstår LO-basen:

– Stefan Löfven var på LO-styrelsen och fick ett enhälligt stöd för den. Men kritiken finns där mot stora skattesänkningar för rika och hot mot arbetsrätten. LO är inte emot skattesänkningar, men skulle föredra sänkt kommunalskatt och större statsbidrag till kommunerna. Det vore rättvist.

Markus Pettersson är ansvarig för facklig-politisk samverkan hos Socialdemokraterna. Han har sin fackliga bakgrund på Transport och ser januariavtalet som en varningsklocka:

– Det skapar en insikt om att vi behöver jobba ännu mer med facklig-politisk samverkan. Och om att vi har en resa att göra för att få en politik som har en klangbotten hos LO:s medlemmar. Kongressen ska diskutera hur vi gör det bäst i en ny tid. Facken ifrågasätter inte samverkan, men däremot formerna.

Förr var facket en direktkanal till politiken, nu konkurrerar en mängd kanaler om LO-medlemmarnas engagemang, påpekar han:

– Det är inte medierna eller enskilda partier som sätter agendan längre, utan en rad andra kanaler och partier. Politik växer ur folks vardag och vi måste övertyga LO-medlemmarna att vi är ett parti för dem.

Fakta | Så röstadeLO-medlemmarna

Socialdemokraterna 41 (28,3)

Sverigedemokraterna 24 (17,5)

Moderaterna 11 (19,8)

Vänsterpartiet 9 (8,0)

Centern 5 (8,6)

Kristdemokraterna 4 (6,3)

Miljöpartiet 2 (4,4)

Liberalerna 2 (5,5)

Feministiskt initiativ 1 (0,5)

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera