Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Nu väntar verkligheten i Ukraina

Den numera före detta komikern Volodymyr Zelenskyj vann en övertygande seger i Ukraina vilket gjorde presidentvalet till ytterligare en seger för demokratin.

Framför den nye presidenten ligger nu enorma svårigheter. Hans valseger var överväldigande. Han fick drygt 73 procent av rösterna i hela landet. I tio östra och södra län var stödet över 80 procent, och i två av dessa län närmare 90 procent.

Detta kan tyckas som en säker grund för att kunna genomdriva sin politik. Verkligheten är dock betydligt mer ­komplicerad. Zelenskyjs väljare må ha varit ense om att rösta bort förre presidenten Petro Porosjenko men består samtidigt av minst två helt skilda grupper. Till de hårda nötter som Zelenskyj nu måste knäcka hör hur han ska kunna tillgodose förväntningarna hos dessa skilda grupper i landet.

Väljarna i landets västra och centrala delar var missnöjda med att reformerna för anpassningen till Europa gått för långsamt. I landets östra delar vanns den första valomgången stort av det proryska oppositionspartiets kandidat, Jurij Bojko. Hans väljare gick i den andra valomgången till Volodymyr Zelenskyj.

Viss om att Zelenskyj skulle vinna valet passade Jurij Bojko på att, veckan före andra valomgången, träffa Vladimir Putin i Moskva. Efter mötet med Putin gav han signaler om att med Zelenskyj som president finns chanser till en ny och mjukare politik mot Ukraina från rysk sida.

Zelenskyj å sin sida har levererat dubbla budskap. I sin valkampanj lovade han både att få slut på kriget och att inte ge efter för Moskvas krav på autonomi för landets östra delar. Han sa också att han skulle förhandla direkt med Putin.

Dagen efter valet var tongångarna annorlunda. Då förklarade den nyvalde presidenten att Normandieformatet, det vill säga stöd av Tyskland och Frankrike i förhandlingarna med Ryssland, fortfarande gäller. Zelenskyj må ha haft stöd av proryska väljare och landets proryska parti. Men Volodymyr Zelensky är ingen rysk marionett och han gick inte till val på att vika sig för Vladimir Putin. Någon snabb lösning på konflikten i östra Ukraina är därför inte att vänta.

Zelenskyjs andra löften har varit omfattande: en effektiv bekämpning av korruptionen, höjd levnadsstandard, grundlig reform av sjuk- och hälsovården och sist men inte minst att se till att nytt och ungt blod släpps in i politikens beslutsfattande salar. Zelenskyjs seger grundas på förhoppningen att han ska se till att det som två revolutioner, 2004 och 2014, inte lyckades ställa till rätta nu äntligen ska genomföras.

Presidentens maktbefogenheter är betydande. Men för att vara effektiv måste presidenten ha stöd i parlamentet, något som Volodymyr Zelenskyj saknar. Hans förhoppning är att med sitt nybildade parti – »I nationens tjänst« – vid parlamentsvalet den 27 oktober kunna upprepa Emmanuel Macrons politiska konststycke och skapa sig en stark bas i parlamentet. Utan en sådan är han hänvisad till att söka stöd hos och kompromissa med de politiska partier som kontrolleras av landets olika oligarker. Zelenskyj har redan lovat att inte förhandla med det proryska partiet (vars väljare i östra Ukraina stödde honom). Och Porosjenko har sagt att hans parti går i opposition, även om han samtidigt har sagt sig vara villig att aktivt stödja fortsatt integration med EU och Nato. Tidigare premiärministern Julia Tymosjenko har med sitt uttalande om att Zelenskyjs seger innebär »en ny chans för Ukraina«, öppnat dörren för samarbete.

Den avgörande frågan för Zelenskyj är dock hur han politiskt ska hantera sin egen finansiär, oligarken och miljardären Igor Kolomojskyj som befinner sig i landsflykt i Israel men som nu har deklarerat att han ska återvända. Han äger ett omfattande industriimperium i landet och var tidigare en av ägarna till landets största bank, Privat Bank. Denna nationaliserades efter det att Kolomojskyj från bankens tillgångar fört ut 5,5 miljarder dollar ur landet; en summa motsvarande 5 procent av landets BNP, vilket hotade landets finansiella stabilitet. Två domstolar i Kiev har de senaste veckorna förklarat att nationaliseringen inte följde landets lagar. Kolomojskyj kräver nu kompensation.

Det är i Igor Kolomojskys tv-kanal 1+1 som Volodymyr Zelenskyjs populära komedi-serie har visats (i vilken han spelar en journalist som blir landets president). Zelenskyj har det senaste året ett tiotal gånger besökt Kolomojskyj i Schweiz och i Israel. Kolomojskyj är sedan länge också nära förbunden med Julia Tymosjenko, vars positiva uttalande om Zelenskyj efter valet därför inte överraskar.

En annan aktör på den politiska scenen som dagen efter valet formulerade sina krav var affärsklubben European business association (EBA) där bland annat merparten av västerländska företag ingår. EBA:s kravlista liknar till stora delar Zelenskys vallöften men understryker också starkt kravet på finansiell stabilitet. Indirekt varnar därför EBA i sin kravlista för vad Kolomojskys återkomst och eventuella förhandlingar om Privatbank kan leda till.

Till de aktörer som kommer att ha ett betydande inflytande över den framtida politiken i Ukraina hör slutligen västvärldens politiker och institutioner, inklusive de internationella finansinstitutioner utan vars krediter och stöd Ukrainas ekonomi skulle falla samman.

Volodymyr Zelenskyj presenterade två dagar före valet namnen på ett drygt tiotal personer som kommer att ingå i hans administration. Där finns erfarna politiker, specialister på skilda områden liksom flera unga och politiskt oerfarna män och kvinnor. Det är denna ganska snäva grupp som landets nye president nu måste luta sig mot för att hitta nya vägar framåt för Ukraina. Ingen lätt uppgift. Men kanske heller inte helt omöjlig.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera