Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Bladvändare

Pulitzerprisets läslista träffar mitt i prick på amerikansk kultur.

När »The overstory« av Richard Powers vann årets Pulitzerpris för skönlitteratur uppmärksammades en berättelse med den där oemotståndliga känslan av samtidsresonans: En roman med kraft att väcka liv i människans band till naturen. »The overstory« börjar med till synes fristående berättelser, invandrare till USA planterar sitt exemplar av romanens sammanlänkande tema: Träd. Romanen har jämförts med de stora amerikanska naturhyllningarna »Moby Dick« och »Skogsliv vid Walden« och det finns något rofyllt och hoppfullt i att lyftas över all individuell tragedi till en längre tidsrymd och ett långsammare perspektiv. Det är botanik, lyxprosa och avancerad struktur. Samtidigt, en bok att sluka.

Just detta tycks vara ett gemensamt drag för Pulitzervinnare, det pris som likt svenska Augustpriset belönar en inhemsk roman i USA – om någon i årets utgivning lever upp till juryns standard på Columbia university i New York. 2012 blev det bara ett streck i den prestigefyllda listan, trots finalister som David Foster Wallace och Denis Johnson. Åren efter levererade: »The orphan master’s son« av Adam Johnson, »Den underjordiska järnvägen« av Colson Whitehead och Donna Tartts »Steglitsan«, som jag skulle säga var det bästa som hände under hela 2013. 

Men ta vilket årtionde som helst. 1921: »Oskuldens tid« (Edith Wharton). 1937: »Borta med vinden« (Margaret Mitchell). 1947: »Alla kungens män« (Robert Penn Warren). Många av författarna har behållit en stark närvaro i kulturen postumt (Norman Mailer, Katherine Anne Porter). Många av romanerna hyllas fortfarande som ikoniska monument över amerikanskt liv (»Dödssynden« av Harper Lee, »Amerikansk pastoral« av Philip Roth).

Är det priset i sig som förhöjer ett av kanske många välförtjänta verk eller belönas böcker som skulle ha fått denna lyskraft ändå? Hemingway och Steinbeck hade kanske klarat sig, men en roman som Paul Hardings »Tiden«, som vann 2010, illustrerar styrkan i detta nu drygt hundraåriga pris, en debutroman om en döende urmakare i New England. Innan priset hade den sålt i 10 000 exemplar. 

– Jättefina siffror för litterär prosa. Men det var Pulitzer som gav boken dess status som samtida klassiker, säger Erika Goldman, förläggare på Bellevue literary press i New York City.

I dag har den sålt över 560 000 exemplar. Kring »Tiden« fanns en liten men passionerad läsarkrets. Engagemang från individer i bokbranschen skulle kunna förklara framgången, som var oväntad. En Pulitzervinnare hade inte kommit från ett litet förlag sedan 1981 års »Dumskallarnas sammansvärjning« av John Kennedy Toole. 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera