Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Markus Kallifatides: »Breda grupper har fått det sämre«

Vinst – nej, det räknar han sannerligen inte bara i kronor och ören, så ekonom han är.

»Det beror ju på vad som är meningen med livet«, säger Markus Kallifatides när vi slår oss ner i skuggan mot Centralbadets stenvägg, kantad med skära pelargoner.

När gjorde du en vinst senast?

– Jag går inte runt och tänker så. Men vi hade en fantastisk påskhelg med familjen i Östergötland, så varmt att man fick undvika solen för att äta frukost ute. Det upplever jag som en vinst.

Eller när barnen lyckas på olika sätt, eller när Hammarby vinner i fotboll.

En motsvarande förlust kan vara att tvingas vänta med maten tills fotografen ger klartecken. Eller när »gubbkarriären« i handboll slutade i ett dubbelt diskbråck.

Inte ens för forskaren i företagsekonomi Markus Kallifatides är vinst ett entydigt begrepp. Ett företags vinst är något helt annat än en samhällsekonomisk vinst. Den kan rent av vara motsatsen.

Markus Kallifatides forskar på finansialiseringen, hur vinsterna i världsekonomin flyttats från produktion av varor och tjänster till bank- och finansbranschen. Vilket snarast hämmar tillväxt och utveckling:

– Det skapas inget värde när ettor och nollor byter plats. Det är också en immateriell sektor så det skapas inte många jobb heller. Finansialiseringen har i stället inneburit världshistoriens största förmögenhetsöverföring från de många till de få, säger han, och beskriver den »nya svenska modellen« som en skuldsättningsekonomi, driven av bostadsmarknad och minusränta.

Att spekulera i olika värdetillgångar kan berika en enskild, men skapar inget nytt värde, ingen nytta. I stället bidrar det till ojämlikhet.

– På område efter område har breda grupper i samhället fått det sämre. Det är farligt, menar Markus Kallifatides och hänvisar till den populism som växer i Sverige, Europa och världen med Trump som främsta galjonsfigur.

Problemet med finansialiseringen är inte att banker och finansbolag gör sitt jobb, utan att allt i samhället har kommit att efterlikna den vinstmaximerande börsbolagsmodellen – till och med statlig verksamhet.

På jobbet är Markus Kallifatides forskare i företagsekonomi vid näringslivets högborg, Handelshögskolan i Stockholm. På fritiden är han ordförande för den nybildade vänstersosseföreningen Reformisterna.

– Det finns ibland en föreställning om att forskning ska vara en värdebefriad aktivitet där man inte tycker något utan »säger som det är«. Det är en vetenskapligt och historiskt väldigt problematisk ståndpunkt. Ideologiska värderingar kommer till uttryck också i den akademiska praktiken, sa han nyligen i en podcast av Smarta samtal.

Han är djupt kritisk till det egna partiets ekonomiska politik:

– Staten är notoriskt snål. Gniden. Det här med att staten ska gå plus och kommuner och individer ta alla smällar  … Det har gått så långt att internationella ekonomer betraktar Sverige som apart: ›Vilket crazy land. Varför gör de inget?‹, illustrerar han.

– Kolla i kommentarsfälten på internet så ser du den djupa ångest som finns i samhället.

Den ångesten är nu en så stor kostnad i samhällskalkylen att den hotar att övervinna demokratin, menar Markus Kallifatides.

– Vi måste börja motverka kapitalets totala frihet och alltfler argumenterar för valutakontroll, hävdar han.

Det blir fullt möjligt tack vare det som också satte fart på finansialiseringens supersnabba, globala kapitalrörelser: digitaliseringen. Skatteflykten i Panama-skandalen och nu senast penningtvätten i Swedbank och Danske bank, visar att digitaliseringen automatiskt producerar en transparens och kontroll.

Även det kan summeras i en enkel matematisk formel, påpekar Markus Kallifatides: risken för upptäckt multiplicerat med straffet för brottet. I politiken är det den handlingskraftige som vinner.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Blogg / Ekonomi

Bolagsjättar med egen utrikespolitik

Bolagsjättarna är numera stora som stater och beter sig också som nationer - med en helt egen utrikespolitik.

Ekonomi / Utrikes

Grispest höjer köttpriset i Kina – väcker symbolisk oro

En svinpest har drabbat Kina. Det driver upp fläskpriset – vilket skapar en ekonomisk oro i landet.

Blogg / Ekonomi / Inrikes

Göran Persson går i Carl Bildts fotspår

Blogg: Göran Persson vägrar sälja aktier när nya uppdrag adderas till portföljen. Carl Bildt har gjort likadant. Enda skillnaden – den ene är socialdemokrat.

Prenumerera