Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Upproret mot bensinpriset

Det är den svaga kronans fel. Frågan är vad politikerna egentligen kan göra åt de höga bensinpriserna.

I åratal vädrades kritiken i väldigt begränsade kretsar. Det var ekonomer, opinionsbildare, bloggare och ekonomiintresserade som på aktieforum, bloggar och Facebook beskrev sitt missnöje över Riksbankens förda penningpolitik, som man menade blåste upp en farlig bostadsbubbla. Få tog notis – bostadskrediterna fortsatte öka.

Men på senare tid har Riksbankens beslut att sedan 2015 ha en negativ reporänta och köp av statsobligationer, i syfte att höja den svenska inflationen, också fått till effekt att värdet på kronan rasat. En svag krona har förvisso gett exportföretagen understöd men samtidigt inneburit att svenska konsumenter fått betala allt högre priser för importvaror.

Nyligen hävdade finansmannen Christer Gardell att kronförsvagningen gjort svenska folket cirka 20 procent fattigare mätt i internationell köpkraft.

– Vi betalar ett rätt högt pris för att ha en egen valuta, så jag tror att man nog måste fundera ett varv till kring om det är värt att betala det här höga priset för att ha en valuta eller om man ska in i euroland, sa Gardell till TT.

Tydligast har de högre importpriserna varit vid bensinpumpen. De senaste tre åren har bensinpriset stigit med 20 procent och kostar numera närmare 17 kronor per liter; det är inte omöjligt att literpriset lagom till semestern blir 18 kronor.

Konsumenterna har reagerat kraftigt och över 480 000 har redan anslutit sig till Facebookgruppen »Bensinupproret 2.0«, som kräver lägre priser på drivmedel. Gruppen vill väcka opinion och sätta press på politiker att stoppa prishöjningar. Fysiska manifestationer är planerade att hållas i helgen.

När det kommer till drivmedel blir höjda importpriser än starkare eftersom det därefter tillkommer skatt och moms – cirka 60 procent är skatter, vilket motsvarar runt 10 av de 17 kronorna vid pumpen.

Det har redan dragits paralleller mellan bensinupproret och Gula västarna-rörelsen i Frankrike, som startade i november 2018 som protest mot planerade skattehöjningar på bensin och diesel. I bägge fall har anhängare attraherats från både höger och vänster, mestadels på mindre orter. Precis som i Frankrike finns dock oklarheter om exakt vad de vill åstadkomma, trots att mobiliseringen gått extremt fort.

Ett skäl till att Sveriges största folkrörelse kunnat formeras på så kort tid hänger också ihop med att Facebook under valborgshelgen gjorde ändringar i sin algoritm som styr vilket innehåll som presenteras för användarna. Numera lyfts mer innehåll från privata Facebookgrupper än från det publika flödet. Med andra ord har fler användare exponerats för innehåll och inbjudningar från grupper. I samband med detta har medlemsantalet i Facebookgruppen »Bensinupproret 2.0« ökat med 400 000 på tio dagar.

Somliga har föreslagit sänkt bensinskatt, men det finns omfattande forskning som visar att bränsleskatt är ett effektivt styrmedel för att minska trafikens klimatpåverkan.

Det folkliga missnöjet har inte gått de politiska partierna förbi. Miljöpartiets nya språkrör, Per Bolund, menar att andra partier gör för lite för att ställa om, och ett sätt att förhålla sig till de höga bensinpriserna är att göra sig oberoende av olja.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera