Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Språket / Vetenskap

Våra ord tar över världen

Ombudsman, flygskam, plogga …

Sverigebilden är ordet som har kommit att symbolisera skyttegravskriget i samhällsdebatten. I det ena ytterlighetsdiket utmålas Sverige som ett havererat genus­experiment som har blivit ett paradis för bidragsfuskare och feministiska konspirationer. I det andra diket finns de som kämpar för bilden av Sverige som ett land som genomsyras av jämställdhet, solidaritet och miljömedvetenhet. Och den mest omtalade svensken i utlandet just nu, klimataktivisten Greta Thunberg, betraktas från skyttegravarna antingen som något av en frälsare eller som en falsk profet.

De svenska ord som går på export tecknar sina egna Sverigebilder. Och det är bilder som har en given plats i samma album som fotografierna från Greta Thunbergs aktioner.

Några större vågor av svenska lånord har inte sköljt in över engelskan sedan vikingatiden. Då efterlämnade räderna ett språkligt arv genom fornnordiska lånord som window, law och kirk.

Under 1900-talet följdes de av en handfull svenska lånord som underströk bilden av Sverige som jämlikhetens och medbestämmandets förlovade land. Där fanns det präktiga ombudsman, som är belagt i engelskan sedan 1959, och smorgasbord, buffén som i sant demokratisk anda erbjuder allt åt alla – inklusive eventuell magsjuka på grund av dålig gravlax, ett annat sentida lånord.

De svenska ord som nyligen har blivit exportsuccéer kan även de betraktas som moralkakor från ett land där världssamvete tycks vara en outsinlig råvara.

Flygskam – upplevelsen av att det från miljösynpunkt är en moraliskt förkastlig handling att flyga – är ett ord som inte bara har präglat klimatdebatten i Sverige det senaste året. Ordet har bland annat lånats in i engelskan (flight shame), isländs-kan (flugskömm), tyskan (Flugscham) och nederländskan (vliegschaamte). Och det är inte bara ordet flygskam som har gått på export. Själva debatten om flygtrafikens miljöpåverkan och det personliga ansvaret för utsläpp och klimatförändringar har med Greta Thunbergs hjälp också lånats in från Sverige.

En annan svensk exportvara är att plogga, alltså att kombinera joggning med skräpplockande. Rörelsen har blivit ett globalt fenomen. Det ploggas på alla kontinenter utom Antarktis. Verbet har lånats in i bland annat engels-kan (plog), tyskan (ploggen), nederländskan (ploggen), danskan (plogge), färöiskan (plogga), italienskan (ploggare) och norskan (plogge). Även substantivet ploggning har gått på export.

Några svenska nyord i flygskammens kölvatten är smygflyga och tågskryt. Här handlar det om att skammen för att ta flyget är så stor att den som inte lever upp till den gröna Sverigebilden smyger med sitt val av transportmedel. Den som däremot tar tåget kan skryta om sitt resande. I dagsläget är tåg det enda sättet att färdas längre sträckor utan att riskera att pekas ut som en miljömarodör.

Än så länge är smygflyga och tågskryt svenska fenomen som inte har hunnit påverka Sverigebilden i utlandet. Kanske blir också dessa ord blivande exportsuccéer i takt med att Greta Thunbergs engagemang skapar svallvågor över världen. Inte minst fångar de kampen om en nations oförenliga självbild som lika delar Bullerbyidyll och klimatbov.

– Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera