Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Fler tjejer vill bli ingenjör

Trygghet, kontroll och oro inför att flera yrken i framtiden automatiseras bort – det präglar ungas yrkesval i dag, enligt Ungdomsbarometern. Intresset för att bli ingenjör har ökat bland unga, framför allt bland tjejer.

Under 1990-talet verkade "något inom media" vara det nästan standardmässiga svaret bland många unga på frågan "vad vill du bli?". Trots ekonomisk kris, kronras och nödvändigheten i att ta slitsamma brödjobb tycktes ungas framtidsdrömmar i hög grad präglas av intresse, frihetslängtan och individualism.

I dag har ungas strävan efter en plats i mediebranschen dalat, enligt Ulrik Hoffman, vd, Ungdomsbarometern. I stället växer ungas intresse för att bli ingenjör, särskilt bland unga tjejer. Det visar en studie bland 15–24-åringar som Ungdomsbarometern och Teknikföretagen släpper nu i samband med Järvaveckan. Ingenjör kommer tvåa bland långsiktiga val av de omkring 70 yrken som Ungdomsbarometern mäter. Totalt har ungas intresse för att bli ingenjör ökat från 44 procent 2012 till 56 procent 2018.

Andelen unga tjejer som kan tänka sig att bli ingenjör har ökat från 30 procent till 45 procent jämfört med för sju år sedan.

– Unga är mer arbetsmarknadsanpassade i sina yrkesval i dag. De värderar trygghet och har ett kontrollbehov som bottnar i en oro inför framtiden. De växer upp i en omvärld som är ganska orolig, säger Ulrik Hoffman till Fokus.

Men medan det bland 80-talisterna och tidigare generationer ännu fanns en tro på att en akademisk examen innebar att allt skulle ordna sig yrkesmässigt, ser man bland 90- och 00-talisterna ett ifrågasättande av yrken tidigare ansågs "kassaskåpsäkra", som jurist eller revisor.

– Även om man utbildar sig inom dessa yrken är det inte säkert att dessa kommer att finnas kvar, i och med att de kan automatiseras.

Företagsledare, ett vitt begrepp som rymmer såväl chef som egen företagare, hamnar i undersökningen på första plats på listan över yrken som lockar unga. Men intresset för att bli egen företagare planar ut. Det var högre bland 80-talisterna, men kan upplevas för riskfyllt för 90-talisterna, menar Hoffman.

Ungas yrkesval styrs visserligen ännu av intresse, men att det framtida jobbet är framtidssäkert och tryggt väger tyngre än för 80-talisterna. Något som kan tyckas paradoxalt i en högkonjunktur, trots att den nu sägs mattas av.

Men även om nedskärningarna var många under 1990-talet fanns ändå en - om än en svagt glödande- framtidstro. I dag är ungas framtidsbild mörkare, mycket på grund av klimatförändringarna, resonerar Ulrik Hoffman.

Unga upplever dock inte att det kommer att vara svårt att få jobb. Snarare präglas deras val av en allmän framtidsosäkerhet. Samtidigt värderar de vikten av att skilja på arbete och fritid i högre grad än föräldragenerationen, vars stress i arbetslivet de ser som varnande exempel.

– De så kallade hundåren är borta. Nu vill man jobba för att leva, inte leva för att jobba.

En förändring som också rymmer en paradox. För även om unga idag värderar den närmaste familjen högt, träffar de i lägre grad andra människor fysiskt och isolerar sig mer hemma. Ensamheten är stor bland unga, liksom den psykiska ohälsan.

Att den nya skötsamma generationen inte röker eller dricker alkohol bottnar enligt Hoffman också i ett kontrollbehov en form av framtids-oro.

– Det är viktigare för unga i dag att sköta sig i skolan, ta hand om sin hälsa och inte vara bakis - det kan ju gå ut över prestationen. Man vill heller inte göra bort sig eftersom man vet att det kan hamna i sociala medier.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera