Maj Bylock

Text: Marianne Bergkvist & Maria Flinkfelt

En av svensk barnlitteraturs mest produktiva författare har gått bort. Maj Bylock hade varit verksam sedan början av 60-talet.

Maj Bylock tog barnen på största allvar. Hennes böcker hade ofta starka flickor i centrum. Hon skrev bokserier med historiskt innehåll som inte bara ger läsaren en läsupplevelse, utan också historisk kunskap och kanske en nyfikenhet att ta reda på mer. Att hon skrev just serier bidrog till fortsatt läsning: Man vill veta hur det ska gå. Maj Bylock skrev för barn, men även en vuxen läsare kan ha behållning av hennes böcker. Hon skrev även ett fåtal böcker för vuxna. Mest känd är »De sjunkna skeppens vik: en allegori«.

Maj Bylock föddes på Gotland, men flyttade vid tolv års ålder till Karlstad och levde där under större delen av sitt liv. Efter studenten läste hon vid folkskoleseminariet i Göteborg och arbetade som lärare fram till 1961. På 60-talet skrev hon i huvudsak läroböcker i historia och religion, samma ämnen som avspeglades i hennes kommande skönlitterära författarskap. Sin debut i den genren gjorde hon 1969 med »Äventyret med grodan«.

Hennes stora produktion av främst barn- och ungdomslitteratur finns sannolikt på alla bibliotek i landet. Hon riktade sig till barn i mellanstadieåldern och det historiska innehållet skildrades utifrån barns perspektiv. Med boken »Solstenen« inleddes till exempel en serie förlagd till medeltidens Gotland och här möter vi Dan och Jakob i gotländsk bondemiljö. Boken ger läsaren inblick i hur vardagsliv, seder och bruk såg ut på den tiden.

En av Maj Bylocks mest kända sviter – häxserien – består av sju böcker och tar sin början under 1600-talets häxprocesser i Värmland. Historien fortsätter sedan in på 1700-talet. Första delen, »Häxprovet«, handlar om Anneli som är 11 år när barnen som hon skulle passa bränns inne. Hon blir då ställd inför rätta, anklagad för att vara häxa. Maj Bylock hade hämtat inspiration och kunskap till »Häxprovet« i gamla domstolsprotokoll.

Maj Bylocks fantasi var rik och hennes historiska kunskap var imponerande. »Drakskeppet« (1997) inleder en trilogi förlagd till vikingatid. Serien handlar om Petite, dotter till en riddare, som en dag blir kidnappad av vikingar. Hon förs med ett skepp från sina hemtrakter i Frankrike och hamnar som träl någonstans i Norden. Boken skildrar vardagslivet på 1000-talet och Petites utsatthet och hemlängtan. Historien är sannolikt aktuell för de barn som flytt sina hemländer, något de kan känna igen och identifiera sig med.

1999 kom »Flykten till järnets land« som skildrar vallonsk arbetskraftsinvandring till Sverige under 1600-talet. Marie och Jans far verkade som skicklig smed i Vallonien på 1600-talet. När det blir hårda tider i Belgien flyr han med sin familj till Sverige. Serien blev sex böcker som tar upp ämnen som utanförskap och främlingsfientlighet.

»Fågelprinsen« kom 2007, första delen i en trilogi om antiken. Den handlar om två keltiska ungdomar på 400-talet före Kristus. Här blandas myter och historia till en spännande läsning.

På 90-talet inledde hon ett arbete med att göra klassisk skönlitteratur tillgänglig för yngre läsare. »Onkel Toms stuga« kom ut 1995 och följdes av ett tjugotal omarbetade lättlästa klassiker. Arbetet innebar att hon kokade ner en bok på flera hundra sidor till åttio, utan att förlora essensen i verket. När vi på biblioteken presenterar böcker för mer läsovana barn och ungdomar är Maj Bylocks omarbetade klassiker en utmärkt ingång till fortsatt läsning. Det händer ofta att den som läst en lättläst version återkommer för att låna originalet. De tyckte om boken och vill senare fördjupa sig. Hon var en sann läsfrämjare.

Maj Bylock prisades många gånger. Hon fick bland annat Bonniers barnbokspris 1969 för debutboken »Äventyret med grodan«; vann Rabén & Sjögrens jubileumspristävling med »Solstenen« 1983; fick Astrid Lindgrens pris 1990; mottog medaljen Litteris et Artibus 2009 och Mårbackapriset 2010. Hon blev hedersdoktor vid Karlstads universitet 2006.

Marianne Bergkvist och Maria Flinkfelt

Bibliotekarier vid Piteå Stadsbibliotek