Olga Tokarczuk – ett hisnande bra val!

Text: Nina van den Brink

I våras åt jag en salladslunch i ett korsvirkeshus på den skånska landsbygden. Jag var hemma hos författaren och nyutnämnda akademiledamoten Anne Swärd, som tar plats på stol 13 i december i år, för att prata om den för henne så överraskande utnämningen. Vi kom snabbt in på hennes utlandsvistelser och hon berättade att hon älskar att besöka sina utländska förlag, i synnerhet Polen. Hennes senaste roman ”Vera” utspelar sig delvis i Centraleuropa, och hon avslöjade att hon läser väldigt brett, och gärna läser europeisk litteratur.

Därifrån tog det inte lång tid att komma in på Olga Tokarczuk.

Här måste jag göra en utvikning och slå ett slag för bokklubbar. De tvingar en att ta sig tid att läsa böcker som man egentligen inte hinner med. Och sedan får man ägna en kväll med gryta och nybakt bröd och rött vin åt att prata om den underbara boken med sju otroligt coola kvinnor. Som till exempel Olga Tokarczuks ”Löparna”, som kom på polska 2007, på svenska två år senare. Det är ett av de bästa samtalen vi haft hittills. Bland annat för att åsikterna om boken gick så brett isär. Vissa gillade den inte alls. Andra, som jag, tyckte att den var något av det märkligaste, men också häftigaste vi läst. Boken är inspirerad av en kristen sekt som ansåg att människan alltid måste vara i rörelse för att inte hemfalla åt synd, men överförd till vår samtid ger den en svindlande bild av människor som aldrig är ’här’, alltid på väg någon annanstans, ett liv levt på flygplatser och stationer. Det fanns mycket att tala om den kvällen.

LÄS OCKSÅ: De får Nobelpriset i Litteratur 2018 & 2019

I dag den 10 oktober meddelades att Olga Tokarczuk får det försenade Nobelpriset i litteratur för 2018. Nobelkommitténs ordförande Anders Olsson, från Svenska Akademien, framhöll i sin presentation hennes historiska verk Jakobsböckerna som särskilt märkvärdigt, ett tusen sidor tjockt epos om den polskjudiske sektledaren Jakob Frank på 1700-talet. Tokarczuk har redan tackat ja till priset, och kommer till Stockholm för att ta emot det den 10 oktober.
Anne Swärd vill inte kommentera nyheten om att hennes favoritförfattare får priset eftersom hon snart ska ha sitt inträde i Akademien, men hon skickar en uppmaning:
- Läs henne – det är ett äventyr och en utmaning. Jag uppfattar henne som visionär, i ordets bästa bemärkelse, dessutom en stor humanist, kosmopolit och en mycket stark stilist. Inte alltid man får allt detta i en och samma författare!

***

2019 års Nobelpristagare i litteratur Peter Handke var ett mer överraskande och oväntat val. Han ses som en av de allra största tyskspråkiga författarna i vår tid. Men han är också mycket kontroversiell i fråga om Balkankriget, där han krävt rättvisa åt Serbien och låtit sig dekoreras av Slobodan Milosevic.
Nog krävs det mer tankemöda av Anders Olsson än att bara vifta bort kritiken mot detta val genom att klent peka på litterära värden:
- Det här är ett litterärt pris. Det är inget politiskt pris, svarade han.
Visst är det bra att Svenska Akademien sätter litteraturen i första rummet. Det ska de göra. Men det blir ju ett politiskt pris ändå. Rimligen har Nobelkommittén diskuterat det. Det är inte mycket begärt att åtminstone redovisa genomtänkta argument.

***

Svenska Akademien har alltid anklagats för att vara eurocentriska. Dagens utnämningar blev någon slags utropstecken.

LÄS OCKSÅ: Polsk regeringeskritiker Nobelpriset – hur påverkar det valet?