Det lyriska berättandet är tillbaka

Text: Nina van den Brink

Marit Kapla var inspirerad av nobelpristagaren Svetlana Aleksejevitj när hon skrev sin bok ”Osebol”, berättade hon i en intervju i samband med att hon nominerades till Augustpriset för några veckor sedan. Metoden handlar om att låta den vanliga människan komma till tals och berätta om sina erfarenheter utan att reportern eller författaren ska sitta som en uttolkare, en sorts filter, emellan. I går tilldelades hon Augustpriset i klassen för Skönlitteratur för det.

Kapla återvände till sin barndoms by, Osebol, och intervjuade alla de människor som fortfarande bor kvar där, utom två som tackade nej, totalt 42 personer. De olika individernas kör av röster får tala rakt in på boksidorna och Kapla har sedan skalat av språket så att det har blivit en lyrisk berättelse om en by som avfolkas och överges.

Inget är tillagt, utan alla ord är autentiskt sprungna ur byn. På så vis blir det som ett porträtt av ett sätt att leva, i en by som håller på att dö ut.
Det går ett tydligt syskonspår till förra årets vinnare i genren Skönlitteratur, ”Aednan” av Linnea Axelson, som på lyriskt fri vers, i eposliknande form, berättade om två samiska familjers liv i en tid som håller på att utplåna deras livsstil.

Att ”Ålevangeliet” var något alldeles extra märktes redan när författaren Patrik Svensson pratade om den på Bonnierförlagens presentation av höstens bokkatalog, och boken recenserades i augusti i Fokus. Med en sällsynt kombination av en personlig uppväxtberättelse om en alldeles vanlig pappa, vetenskap om de gåtfulla ålarna och filosofiska tankegångar lockade "Ålevangeliet" Augustprisjuryn att välja ut den till Årets fackbok. Dessutom har den sålts vidare till ett stort antal länder.

Augustpriset för Årets barn- och ungdomsbok gick till ”Vänta på vind” av Oskar Kroon, som kombinerar ett halvtidsjobb som bagare med familj och skrivande. Lilla Augustpriset gick till 20-åriga Emma-Karin Rehnman för ”En ospelad fiol”.