Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Inrikes / Veckans Fokus

Från dystopi till Google-etablering: Så blev Avesta framtidens bruksort

2011 såg det riktigt mörkt ut för Avesta. De sökte framtidshopp. Och hittade det framför näsan – på dataskärmen.

Att de skrev in sig på Best Western-hotellet i Avesta och betalade med kreditkort från DSC International väckte inga misstankar. Efter frukost, dock utan pannkakor med lönnsirap, gick de en kort promenad över Markustorget. Kastade en snabb blick på den över ett ton tunga visenten i stål, och tog sig diskret in bakvägen i stadshuset.

Där satt de sedan med några få politiker och tjänstemän från kommunen under dagen och gick igenom detalj efter detalj i planerna för ett datacenter i ett skogsområde i Horndal några mil bort.

Allt under stort hysch-hysch. Inget fick läcka ut, inte vilka de egentligen representerade eller hur omfattande mötets betydelse var.

Att det satt några amerikaner och tog en öl kvällen före på hotellet behövde inte betyda något särskilt. Även Outokumpu som äger Avesta Jernverk tar emot utländska gäster, liksom Stora Enso som bland annat levererar förpackningar till de stora whiskymärkena.

Men nu var allt hemligt. Det vara bara tre personer som kände till den fulla vidden av affären och vilka som var de tilltänka köparna när kommunfullmäktige i oktober 2016 köpte in markområdet Horndalsbyn 12:28 på 109 hektar – 182 fotbollsplaner.

Rykten hade cirkulerat ett tag, de sas att det var Google som köpt marken. Och 13 oktober 2017 bekräftade företaget slutligen att man låg bakom köpet.

Nu – en mörk novemberkväll 2019 – har ett 30-tal personer tagit sig till församlings­gården i Krylbo för att lyssna på historien om när Google eller snarare deras ägar­-bolag Alphabet Inc, Mountain View, Kalifornia, valde Avesta. Och vad det kan betyda för framtiden.

– Avesta är i själ och hjärta en tillverkningskommun. Vi har byggts ut beroende på koppartillgångarna i trakten, på järnverket och det rostfria stålet, säger Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande (S), när han börjar presentationen.

Detta är bruksorten som ska ömsa skinn, ha kvar ena benet i det gamla, där ståltillverkaren Outokumpu och kartongfabriken Stora Enso är det gamla – och än så länge trygga – och Google och datacentret i Horndal är det nya.

I publiken sitter folk med tröjor där det står Outokumpu eller Svenska Transportarbetarförbundet på ryggen. Några har gula västar på sig när de kommer, men bara för att synas i novembermörkret. De tycks hoppfulla. Ingen har några invändningar annat än med detaljfrågor.

Fast det finns ett om. Även om Google via sitt fastighetsbolag DSC International köpt marken har de inte tagit något investeringsbeslut. I mars planerar de att skicka in en tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen och först när ett tillstånd finns fattar de det slutliga beslutet.

Fast Lars Isacsson verkar övertygad om att det blir av. Länge sa han »om« de fattar beslutet, nu använder han allt oftare »när«.

De har redan avverkat 47 hektar skog på tomten i Horndal och Svenska Kraftnät har börjat bygga ut den redan gigantiska transformatorstationen precis intill för över en miljard. Den nyasfalterade vägen som kommunen byggt fram till området slutar än så länge i en vändplan vid ett kalhygge.

Men närmaste grannen, Siri Carlsson, som bor i en villa strax intill, säger att hon varit motståndare ända från början.

– Ja, ta bara utsläppen som kommer därifrån. Hur ska de hantera dem? undrar hon.

– Utsläpp? kontrar Lars Isacsson, när vi träffas en stund senare. Ja, det är i så fall värme som vi kan ta till vara och använda, säger han.

Generalkonsul Axel Ax:son Johnson var den som drev igenom att Avesta fick stadsrättigheter för hundra år sedan, år 1919. Johnsonkoncernen ägde och drev Avesta Jernverk i 100 år, fram till 1980. Men järn- och malmhanteringen har anor som går tillbaka till 1600-talet. Kopparkompaniet förädlade den malm som bröts i Falu gruva, till bland annat mynt.

Det gick bra i århundraden. Industrisamhällets framväxt betydde fyllda orderböcker. Men 70-talets kris i svensk industri satte starka spår. 1984 medverkade staten till att tillverkarna av specialstål gick samman, Johnsonkoncernen genom Nordstjernan var majoritetsägare, tillsammans med Stenbecksägda Fagersta och Uddeholm; där finansmannen Anders Wall var störste ägare, i nya Avesta AB. Ytterligare åtta år senare kom British steel in som ägare, och bolaget ändrade namn till Avesta Sheffield AB. 2001 tog finska ägare över, det som är dagens Outokumpu.

Riksmärke. Alla som passerar riksvägen ser den 13 meter höga dalahästen. Fast den var länge i dåligt skick. Nu har kommunen tagit över den från handelsplatsen och rustat upp den.

Rörigt? Det tyckte Avestaborna också. Gabriel Ehrling Perers, som just tillträtt som chefredaktör för Avesta Tidning, skriver att han har haft anledning att gå igenom tidningsläggen från 1997 och att han »överraskas av hur nattsvart bilden var«.

»Det var kris i den kommunala ekonomin. Mängder av bostäder stod tomma. Många revs och andra såldes ut. Från Avesta Jernverk kom ständigt nya larmrapporter.«

Nu är själva lokaltidningen kanske en del i framtidshoppet. Den har just haft besök av högsta ledningen från de nya ägarna i Bonnierkoncernen. Avesta Tidning har valts ut  som pilotfall i en satsning på lokaljournalistik, och gått från två till sex reportrar.

Men på 50- och 60-talet fanns här också en enorm framtidstro. 1963 såg Avesta ut att bryta igenom 30 000-vallen, då hade man 29 812 invånare i det som är dagens kommun. I dag bor här 23 300. Fast redan på 40-talet hade man tagit höjd för en lysande framtid. Den kände finske arkitekten och formgivaren Alvar Aalto skisserade den nya framtidsstaden Akropolis i Avesta centrum. Den skulle innehålla stadshus, hotell, bibliotek, butiker, teater och lite till. Den lokale byggmästaren Ernst Sundh ville sätta i gång att bygga.

Dåvarande stadsfullmäktige sa egentligen inte nej, men bordlade frågan. Långt senare skulle de upptäcka att den aldrig togs upp till behandling igen.

Fast Blå huset, en av delarna i Aaltos Akropolisskapelse, byggdes faktiskt på Kungsgatan.

I dag är stämningen mer uppåt i stadshuset i Avesta (även om det inte ritats av Aalto). Bruksorten har alltmer börjat tro på utveckling i näringslivet, även om det mot förmodan skulle spricka med Google.

– Stora Enso lokalt går bra. Det pågår besparingar i koncernen, men lokalt är de nischade och klarar sig bra. Stålet går också bra, säger Lars Isacsson.

Fast 2011 såg det inte ljust ut. Han säger att det var en domedagsstämning i hela kommunen.

– Vi tappade 960 jobb i industrin på ett bräde, det betydde 7 procent av våra arbetstillfällen. Det var stora varsel både på Outokumpu och Stora Enso.

– Vi har väl skaffat oss en vana vid att det kan svänga snabbt. Alla har någon i familjen som varit berörd av uppsägningar och varsel. Min farsa hörde till dem som fick gå från järnverket under en tid av uppsägningar.

Men när den stora smällen kom var kommunen redan i gång med att försöka bredda näringslivet. För det har man vetat länge att det behövs. I dag producerar den lokala basindustrin mer än någonsin, men med färre anställda.

– Vi har varit beroende av de stora industrierna under så lång tid. Nu har vi ett projekt, Avesta 2020, där vi satsar på entreprenörskap som gått bra. Vi har ökat i både befolkning och arbetstillfällen, det är 400 fler jobb än när varslen kom 2011. Men visst, vi var näst intill hånade i början. Och det är styrkan i bruksorter, skepsis i början, men när många blir med och tror det kan gå vänder det.

– Nu har vi en modern bruksanda. Men vi vet vad vi kommer ifrån.

Samtidigt som den senaste industrikrisen kom flyktingkrisen till Avesta. Som mest fanns här 2 000 asylsökande, 600 egenbosatta genom ebo och 150 ensamkommande flyktingbarn.

I dag finns runt 200 flyktingar i just Horndal som bor i kommunala bolaget Gamla Byns lägenheter.

– Av någon anledning har Migrationsverket bestämt att vi och Hedemora ska ta emot i särklass flest flyktingar av kommunerna i Dalarna. Och även om vi varit nollklassade i kommunmottagandet fortsätter många att komma genom ebo, som inte alls bara är ett storstadsproblem.

Framför allt kommunerna som har varit starkt beroende av basindustrin, men även andra, har genom åren försökt hitta sina strategier för att få utveckling och framtidstro.

På 80-talet skulle det ske genom flygplatser och flyglinjer. På 80- och 90-talet genom högskoleutbildningar. På 00-talet var det logistikcentra som gällde, i otaliga kommuner köptes mark som man åtminstone lokalt vara överens om låg »mitt i Sverige«.

Men alltmer har det i nutid kommit att bli datacenter som hägrar.

Bartömning. En torsdagskväll på bar Galaxy i Krylbo är det folktomt. Men de amerikanska konsulterna tror på en kommande tillväxt även i utelivet.

Facebook finns på plats med två datahallar i Luleå och planerar för en till, Microsoft har köpt mark mellan Gävle och Sandviken och tittar även på Staffanstorp i Skåne, Amazon ska etablera sig i Västerås, Katrineholm och Eskilstuna.

Och så Google då i Avesta.

Kommunalrådet Isacsson kommer direkt från tåget efter ett möte i Stockholm till kvällsmötet i Krylbo. När han får i gång första Power-point-bilden står det: »Google+Horndal/Avesta=«.

Är lika med vad?

Till att börja med resonerar Lars Isacsson lite om varför ett jättelikt techföretag riktar blickarna mot Horndal med 1 100 invånare i södra Dalarna.

– Det här området är ett av kanske tre i Sverige med en unik tillgång till ström. Här går fyra kraftledningar från norr in genom transformatorstationen. Tidigare har det varit ett svagt intresse för vindkraft i Avesta. Nu har vi plötsligt fyra intressenter som vill bygga vindkraft runt Horndal.

Fossilfri el är ett tungt argument när techbolagen söker placeringar av datahallar. Naturlig kyla ett annat. Politisk stabilitet ett tredje. Att staten drastiskt sänkte elskatten på den här typen av verksamheter för några år sedan och lockar med investeringsstöd är ett fjärde och femte argument.

Lars Isacsson blev heltidspolitiker i kommunledningen 2006, 2010 tog han över som kommunens främste företrädare.

– Vi hade sagt att det var nödvändigt att bredda näringslivet i Avesta, att vi inte skulle vara så beroende av Outokumpu och Stora Enso. Och 2010 fick vi den första förfrågan om ett datacenter.

Sedan dess har de fått sex andra hemliga förfrågningar, varav det bakom en alltså dolde sig Google. Nu så här efteråt kan han berätta att de också var med i slutomgången med fem kandidater till Facebooketableringen, som till slut hamnade i Luleå.

– De söker sajter de kan etablera sig på. Det är möten på engelska, ingen säger hela sitt namn utan bara förnamn, projekten heter smått ku­fiska saker, ofta med anknytning till kryddor. Facebooks projekt hette till exempel Cayenne.

– Jo, det är mycket hysch-hysch, säger han och de är fortfarande överens om att inte gå ut med vad Googleprojektet hette då när det var hemligt.

I januari 2015 hade de kommit så lång i kontakten att det hemliga företaget ville ut och titta på platsen i Horndal. Då kom samtidigt ett intensivt lågtryck och det snöade oavbrutet. De fick beordra ut tekniska kontoret att röja vägarna i området.

– »Nu har de blivit tokiga. Plötsligt plöjer kommunen skogsvägarna i Horndal«, fick vi höra.

Eftersnacket om platsen hölls över en typisk svensk fika, denna gång med semlor. Varje amerikabesök har sedan dess inneburit fika med svenska bakelser. Och den obligatoriska selfien vid den 13 meter höga Dalahästen – Avestas landmärke vid riksväg 70, som alla besökare vill se och föreviga. Numera är hästen i kommunal ägo till priset av en krona. Och rejält upprustad.

Så här långt i processen hade man också bildat ett kommunalt »Team Avesta«, som inte ägnade sig åt speedway utan åt att i en mindre krets politiker och tjänstemän försöka lösa problem och frågor som uppstod under förhandlingarna.

Mötena fortsatte, men avbröts inte av att de knallade iväg till Kings Arms och åt av lunchbuffen. I stället hämtades sallader in som lunchmat till kommunhuset under några år, för att inget skulle läcka.

Första knäckfrågan var markägandet. De på andra sidan förhandlingsbordet sa att de ville ha 40 hektar, nästan gång sa de 60, och sedan 120 hektar.

– Kommunen ägde bara 17, men statliga Sveaskog ägde det mesta i norra delen, så det skulle väl gå bra. Trodde vi. Men fick ett blankt nej. Så vad skulle vi göra?

Lars Isacsson satt i partidistriktets styrelse, så han ringde sin ordförande, försvarsminister Peter Hultqvist, och frågade om råd:

– Vi kommer ingenstans med Sveaskog. Vad ska vi göra?

– Damberg ringer dig, svarade Hultqvist.

Mikael Damberg, då näringsminister, hörde av sig dagen efter. Det ledde till att även Sveaskog återkom, men som till 20 procent över marknadspris. Fast kvar fanns fem privata ägare. De bjöds in till ett möte på Johan Olof-skolan i Horndal.

– Vi vill köpa er mark, sa vi. Vi kan inte berätta till vad den ska användas. Men det blir bra, det är ingenting med utsläpp utan ja, lätt industri.

– Men skogsägare vill inte sälja sin skog, de vill förvalta den, så vi fick börja byta mark. Nästan varje fullmäktigemöte köpte vi mark någonstans och med byten kunde vi få ihop det område man ville ha.

Man köpte mark för 14 miljoner och när den sedan såldes av kommunen i december 2016 fick man 33 miljoner för den.

Bara en månad innan hade tre personer, Lars själv, Moderaternas oppositionsråd Johan Thomasson och kommunchefen Anders Friberg, fått reda på vilken den tilltänkta köparen var.

– Vi hade ett telefonmöte där vi fick höra: »We can confirm that the rumours are true: We are Google.«

Utan att mer än två folkvalda med säkerhet visste vem köparen var sålde ändå ett enigt fullmäktige marken.

Fast det betydde inte att det nu kunde gå undan. Lars Isacsson menar att senfärdigheten på Lantmäteriet med köpet fördröjde projektet med ett år. Först när Googles företrädarbolag DSC International hade Lantmäteriverkets papper på att man var ägare gick man ut och berättade att Google tänkte etablera sig i Horndal.

Gott värdskap var viktigt under den långa och utdragna processen. Som semlorna, salladerna, men också stövlarna.

– En gång när deras konsulter kom hit hade de hyrt bil på Arlanda, men kört fel och hamnat på små skogsvägar hit. De kom fram lite irriterade och i lågskor skulle de ut på gyttjiga marker. Men klokt nog hade vår näringslivssekreterare Lars Enoksson tänkt på det och åkt iväg och köpt ett helt gäng stövlar.

Fast värst var det bakom kulisserna sommaren 2016. I ett telefonmöte med Svenska Kraftnät och Vattenfall fick de höra: »Horndal? Där kan man inte koppla in en glödlampa en gång.«

De på Business Sweden (tidigare Invest in Sweden) som etablerat länken mellan det då okända företag som ville etablera sig och Avesta kommun sa efteråt att de i liknande projekt varit vana vid kurvor längst vägen: »Men här försvann hela vägen  …«

– Det var bra svettigt då. Men Svenska Kraftnät och Vattenfall kunde prata ihop sig. Fast innan dess tänkte jag: Nu har jag gjort den sämsta affären i Avestas historia. Men i dag har marken i Horndal gått från att vara den billigaste i kommunen till att vara den dyraste.

En miljon av de pengar som kommunen fick in på marken har gått iväg som ett slags tidig återbäring till Horndal, med pengar till en ny ridå till Horndalsrevyn och pengar till allt från skidklubben till schackföreningens ungdomsverksamhet.

– Och när vägen fram till området lades ut, det första stora arbetet på området, var det ett lokalt företag som valdes.

På mötet i Krylbo är det nu becksvart utanför fönstren. Inne i församlingsgården tecknar Lars Isacsson en ljus bild av framtiden. Nästa anhalt på resan med Google är att ansökan om tillstånd ska lämnas in.

– Vi vet att det här inte är ett investeringsbeslut. Men det är däremot ett stort steg framåt, ett av de större, säger Lars Isacsson.

Hur summeras »Google+Horndal/Avesta=«? Vad blir det lika med? När det ska räknas fram är det svårare.

Facebooks etablering i Luleå har varit en investering på 11 miljarder och betytt 4 700 årsarbeten under byggandet av de två första datahallarna. Nu planeras för en tredje hall.

Facebook beräknas ge 400 fasta jobb i Luleå, direkt i drift eller indirekt i tjänster runt ikring. Å andra sidan handlar planerna i Horndal om sex datahallar.

Sedan 2007 har DSC på Googles uppdrag utvecklat fyra datacenter i Europa. De har resulterat i 6 600 heltidstjänster per år, enligt DSC och dess konsult WSP. Det skulle alltså hypotetiskt kunna innebära upp emot 1 600 jobb i Avesta – jobb som IT-tekniker och andra tekniker, plus jobb med säkerhet, catering och trädgårdsskötsel. Kanske handlar det inte om 1 600 jobb, men någonstans mellan 500 och 1 000.

– I Avesta kommun har vi i dag cirka 10 000 årsarbeten. Det är klart att om en etablering blir av och vi kommer i närheten av de siffrorna så kommer det att förändra Avesta kommun. Det skulle också påverka andra förutsättningar, vår självkänsla och hur andra ser på möjligheterna i vår kommun.

– Men när ett investeringsbeslut kommer så handlar det om en byggperiod på fem till tio år. Googles första datacenter i Iowa byggdes 2005, men där bygger man ut fortfarande.

Nöjeslivet i Horndal består än så länge av två pizzerior, varav en har kareokekvällar. I en insändare i lokaltidningen tycker en lokalbo att de skulle behöva en pub. Fast runt hörnet, strax intill församlingsgården i Krylbo denna torsdagskväll, är det folktomt på baren Galaxy.

Men en av konsulterna från USA uttryckte något liknande som insändarskribenten efter att ha traskat runt en kväll i Avesta:

– Om jag hade råd skulle jag investera i ett hotell och i irländska pubar. När det här byggs kommer båda fyllas snabbt, sa konsulten.

Lars Isacsson börjar sammanfatta sitt budskap denna kväll i Krylbo:

– Det finns inget investeringsbeslut ännu. När ett tillstånd finns – för batterifabriken Northvolt i Skellefteå gick det på bara sex månader – ska det gå snabbt. Då blir det åka av.

– Nu tittar vi på var människor ska bo. Var har vi byggklar mark? Kan vi snabba upp processerna genom att bygga ovanpå befintliga byggnader?

»Det är mycket på gång på alla håll nu, och jag hoppas på mer affärer.« Ulf Lundberg som driver en butik med lättare servering i Horndal ser ljust på framtiden.

Än så länge råder lugnet i samhället Horndal. Några godståg och långtradare kör igenom på väg mot Gästrikland. Fast priserna på hus har redan börjat gå upp. Ulf Lundberg som driver butiken Fiskfarmen mitt i byn konstaterar nöjt att när han köpte huset kostade det 100 000 kronor.

– Jag säljer fiskfoder på nätet och har huset som lager. Från början hade jag 140 akvarier och importerade fiskar också, men nu är det bara foder.

Fast han har kvar några akvarier och säljer foder liksom hund- och kattprylar i ett rum intill. I det främre finns dock bara godis och läsk.

– Jag har jättebra kunder på andra sidan vägen [där högstadieskolan ligger]. Jag har också lite piroger och pizza som jag värmer upp. Men nu ska jag utöka i köket, så jag kan servera korv och mos, säger Ulf Lundberg.

– Jag hade nog utökat även om inte Google haft sina planer. Men det är mycket på gång på alla håll nu, och jag hoppas på mer affärer. Och det går bra, jag sa upp mig från Avesta Vatten för två veckor sedan.

Socialdemokraterna har styrt i Avesta sedan kommunsammanslagningen 1970, eller snarare så länge någon minns. I kommunvalet fick de 46,5 procent (49 procent 2014) men bara 34,8 procent i riksdagsvalet (41,8 procent 2014). I röstresultatet ser det ut som om 10–11 procent av dem som röstade S i kommunvalet valde SD i riksdagsvalet.

– Jag tror att det är tydligt för Avestaborna vad vi vill lokalt. Vi vill att folk ska flytta hit och att näringslivet ska utvecklas. I det finns en framtidstro, säger Lars Isacsson.

– Och det tycker vi väl att vi gjort skapligt bra. Vi har nog inte varit lika tydliga på nationell nivå, tillägger Isacsson, som i våras tog över Peter Hultqvists roll som ordförande för Dalarnas socialdemokrater.

Han berättar om riksdagsledamoten från Dalarna som träffade ledningen för statliga Apoteket och klagade på att efter nedläggningen hade apotekskunderna i Älvdalen 14 mil till närmaste apotek. »Men kan de inte åka åt andra hållet?« blev svaret.

– När folk ringer till mig räknar de med att jag ska göra skillnad, även i det som inte är kommunala frågor. Nationellt sker så mycket på tjänstemanna- eller departementsnivå och det blir svårare med ett ansvarsutkrävande. Det skapar en uppgivenhet där man inte tycker det spelar någon roll hur man röstar.

– Här i Avesta tycker jag att vi har en tydlig bild av var vi är på väg. Vi måste nog komma tillbaka till det nationellt: Hur vill vi att Sverige ska se ut?

Mikael Westberg, som är ordförande i kommunens bildningsnämnd, är också LO-ansvarig i Krylbo och håller i temakvällen i Församlingsgården.

– Det blir jättebra med Google. Nu handlar det bara om när. Får vi hit Google kommer det att ge så många effekter runt ikring, säger han.

Så tackar han alla för kvällen och bjuder in till nästa sammankomst med LO och ABF:s temakvällar. Då blir det pubkväll på grekiska restaurangen Mythos inne i Avesta.

– Och så kommer Inge Steel dit och spelar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera