Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Nästan obefintlig risk för elbrist – så länge Sverige kan importera

Trots stängningen av Ringhals bedöms risken för elbrist som närmast obefintlig – så länge vi kan importera el.

Ett historiskt misstag. Så beskrev M-ledaren Ulf Kristersson avvecklingen av kärnkraft i SVT:s partiledardebatt för några veckor sedan. Kapaciteten i elöverföringen lokalt minskar vid nedläggningen av Ringhals 1 och 2, varnade han. Medan Stefan Löfven och V-ledaren Jonas Sjöstedt framställde kärnkraften som en föråldrad industri som ingen vill investera i. Från och med årsskiftet stängs Ringhals 2, enligt ett beslut från ägarna, statliga Vattenfall. Året därpå ska även Ringhals 1 tas ur bruk.

Men även Konjunkturinstitutet har påtalat problem med denna nedläggning. Hälften av den elproduktion som faller bort i och med stängningen kommer att ersättas av fossil el, enligt institutet. Sverige kommer då att importera mer el från Danmark och Tyskland, där kolkraft och naturgas ingår. Utsläppen av växthusgaser väntas därmed öka, enligt institutet, som anser det mer miljövänligt att vänta till år 2025 med att stänga de båda reaktorerna.

Anna Andersson, utredare vid Energimyndigheten, ger dock en annan bild.

Största delen av den el Sverige importerar kommer från Norge, i form av vattenkraft, framhåller hon, och ser inga problem med att vi även i framtiden både importerar och exporterar el.

– Tanken att vi stöttar varandras system är ingen katastrof. Det blir troligen inte vindstilla i hela Europa samtidigt.

Svenska Kraftnät har i en rapport visserligen beskrivit att effektbalansen (balansen mellan el som produceras och el som används) försämras när Ringhals 1 och 2 stängs. Men risken för elbrist är, enligt samma rapport, mycket liten, om vi räknar med att kunna importera el. Samtidigt som reaktorerna stänger byggs även stora mängder vindkraft, så nettoexporten av el beräknas ligga på samma nivå som i dag.

– Däremot har kärnkraften fördelar som vindkraften saknar när det gäller elöverföring, till exempel mer stabilitet i elnätet. Ringhals 1 och 2 ligger också strategiskt i elnätet för att kunna föra elen nedåt i Sverige, säger Anna Andersson.

Att klara sig utan kärnkraft är dock fullt möjligt, menar hon, men det kräver ett elsystem med mer flexibel elanvändning och nya sätt att lagra el. De sex reaktorer som är kvar beräknas kunna drivas fram till 2040–2045.

– Bygger vår framtida elförsörjning på att de finns kvar?

– Det skadar inte om de är det, för att vi ska kunna ställa om och hitta andra lösningar. Å andra sidan kanske nya lösningar inte skapas om vi inte behöver dem.

***

FAKTA: Störst import från Norge

År 2018 importerade Sverige 14,6 terrawatt-timmar (tWh) och exporterade 31,7 tWh. Mest importerar vi från Norge: 9,2 tWh. Mest exporterar vi till Finland: 14,4 tWh.

I dag har Sverige tre kärnkraftverk med åtta reaktorer i drift. Ringhals har fyra, Forsmark tre och Oskarshamn en.

I Sverige gör vi av med runt 140 terawattimmar per år. Elbehovet beräknas öka med 60 procent fram till 2045.

År 2016 ingick S, MP, C, KD och M en energiuppgörelse, med målsättningen 100 procent förnybar energi från 2040. Den innebär inget stopp för kärnkraften. Moderaterna vill dock byta ut ordet »förnybar« mot »fossilfri«.

Omkring 40 procent av den el som produceras i Sverige kommer från kärnkraft.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera